HSB Living Lab-råtta

Ett bostadshus med 2 000 sensorer som mäter allt som händer – med riktiga människor som försökskaniner. Verkar det suspekt? Inte alls. Det är ett världsunikt experimenthus där forskare, med hjälp av de boende, tar fram nya och hållbara sätt att bygga och bo.

– Det är både häftig och kul, intygar Hampus Sandqvist, en av de boende i HSB Living Lab.

Fler än 6 av 10 svenskar anser att miljösmarta lösningar är viktigast vid utvecklingen av framtidens boende, enligt en undersökning från Tieto. Det är något man har tagit fasta på i HSB Living Lab i Johanneberg Science Park vid Chalmers i Göteborg.

Sedan 1 juni bor här 28 personer varav de flesta är studenter. Genom sin livsföring bidrar de till kunskap som kan forma framtidens boende. Huset är nämligen inte bara ett bostadshus utan även en arbetsplats för forskare från världens alla hörn.

Så gott som allt av det som händer i lägenheterna mäts och registreras. Till exempel ska forskarna ta reda på hur ett hållbart boende fungerar i framtidens energisystem, hur vi skapar smarta elnät som samverkar med fjärrvärmenätet, hur förvaringen kan bli mer effektiv och hur vi kan minska hushållsavfallet.

Allt i huset handlar dock inte om elektronik eller teknologi, utan det är även också ett socialt laboratorium. Bland annat ska man undersöka hur grannosämjans främsta näste, det vill säga tvättstugan, kan bli en trevlig mötesplats.

– Det är lite som att bo i ett forskningens Big Brother-hus – men utan kameror. Visst är det lite annorlunda, men jag gillar allt som ligger i teknologins framkant så jag tycker bara att det är roligt, säger Hampus Sandqvist, student på Chalmers.

– Jag har själv en del high tech-prylar – till exempel en Zigbee-lampa och en smart-knapp som jag programmerar till att göra olika saker. De prylarna känns helt klart mer naturliga i mitt nuvarande rum, än i det uthyrningsrum jag bodde i tidigare.

Hampus Sandqvist och hans grannar bor i varsin lägenhet på 13 kvadratmeter. Eller 47 kubikmeter, som man hellre säger här. I experimenthuset pratar man nämligen snarare om funktion och smarta kubiklösningar än om traditionella kvadratmeter.

Lägenheterna är indelade i kluster med sex lägenheter i varje och här finns en gemensamhetsyta med kök, dusch, vardagsrum och balkong. Dessutom har alla boende tillgång till ett samverkansplan med bland annat tvättstudio i bottenvåningen.

– När jag flyttade in tänkte jag att antingen får jag spader av att ha människor jag inte känner så nära inpå och flyttar ut inom en månad, eller så kommer jag aldrig att vilja flytta ut. Det lutar helt klart åt det sistnämnda. Jag trivs jättebra, säger Hampus Sandqvist.

– Det stora köket gör det lätt att umgås och laga mat tillsammans. Och när jag vill vara ifred kan jag bara gå in till mig och stänga dörren.

Mycket av forskningen i det levande laboratoriet är redan igång och studiebesök av forskare från världens alla hörn hör redan till vardagen i huset. Förutom 2 000 sensorer och mätare har experimenthuset försetts med ungefär 15 000 meter datakabel. Med hjälp av dessa sensorer mäts bland annat värme, energianvändning och hur mycket koldioxid de boende andas ut. Men även hur många gånger kylskåpsdörren öppnas, hur länge en mobil laddas samt hur ofta och vid vilka tider på dygnet fönster öppnas. Och en massa andra saker.

Allt för att i framtiden kunna effektivisera och minska energianvändningen. Även luftkvalitet, temperatur och mängden koldioxid registreras kontinuerligt i rummen. – Hittills har jag fått svara på en del enkäter och under en dag hade jag en ”tracker” i fickan för att forskarna skulle kunna se var jag rörde mig under en dag. I övrigt har jag inte märkt av forskningen så mycket. Men jag antar att det blir mer efter hand.  I mitt rum kommer de bland annat att byta ut väggpanelen flera gånger för att kunna testa olika isolerings- och fasadmaterial, berättar Hampus Sandqvist.

All data som samlas in möjliggör en rad olika projekt. Ett exempel är att visualisera energiförbrukningen för de boende, vilket förhoppningsvis skapar större medvetenhet om hur man kan leva mer hållbart. Forskarna kan även experimentera med ny energiteknik och se till att den blir beprövad och så småningom når ut på bostadsmarknaden.

Bland annat värms HSB Living Labs lägenheter upp med enbart fjärrvärmesystemets returvatten som håller en temperatur på 45 grader istället för 90 grader i det inkommande vattnet. Distribution av fjärrvärme vid lägre temperaturer, särskilt till nya områden med lågenergihus, kan bland annat möjliggöra mindre värmeförluster, bättre utnyttjande av spillvärme och enklare integrering av lokala värmekällor.

I och med att HSB Living Lab samverkar med flera olika partners kan man få ny kunskap som kan användas i framtidens produktion. Förhoppningen är att samarbetsprojektet ska föda ytterligare innovativa idéer. Målet är två innoationer per år och att det endast tar två år istället för tio att få ut dem på marknaden.

Text: Pia Runfors 

HSB Living Lab

• HSB Living Lab är ett boende på Chalmers i Göteborg där studenter lever i en ständig föränderlig och utvärderad miljö. Allt medan forskningen pågår.
• Syftet med det levande laboratoriet är att ta fram hållbara produkter och tjänster för framtidens boende på mindre än två år.
• Totalt finns 24 lägenheter på 47 kubik. I boendekluster om sex lägenheter finns även en gemensamhetsyta med kök, vardagsrum, dusch och balkong. Dessutom har alla boende tillgång till ett samverkansplan i bottenvåningen. Där finns bland annat en tvättstudio där man kan ta en fika tillsammans med grannarna eller sitta och arbeta i väntan på att tvätten blir klar.
• HSB Living Lab samverkar idag med nio olika samverkanspartners vilket ska ge ny kunskap med fokus på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och nya smarta tekniska lösningar som kan användas i framtidens produktion.
• Forskningsprojektet pågår fram till 2026.