Upphävande av servitut

LM upphävde ett servitut för väg som belastade fastigheten 1:13 till förmån för fastigheten 1:4. Servitutet utnyttjades sporadiskt för transporter till bryggan på 1:4 då stigen ner till bryggan på 1:4 var för brant för fordonstransporter.

Fastigheten 1:13 finns i elipsens mitt, fastigheten 1:4 är gulmarkerad

Mark- och miljödomstolen konstaterade att utredningen i målet inte visat att det aktuella servitutet kan anses hindra ett ändamålsenligt utnyttjande av 1:13 i sådan utsträckning att det på den grunden finns tillräckliga skäl att upphäva servitutet.

Inte heller har de visat att servitutet under avsevärd tid inte utnyttjats eller att fastigheten 1:4 inte skulle vara i behov av servitutet. Det finns därför inte heller skäl att på dessa grunder upphäva servitutet.

Mark- och miljödomstolen konstaterar dock att det sedan servitutet bildades inträtt ändrade förhållanden. Till exempel har det från de i målet aktuella fastigheterna skett flera avstyckningar och behovet av att utnyttja servitutet förefaller under lång tid ha varit mycket begränsat.

Mot den bakgrunden finns det anledning att överväga om nyttan av servitutet för fastigheten 1:4 kan anses vara ringa i jämförelse med den belastning som servitutet innebär för fastigheten 1:13 eller om servitutet under avsevärd tid inte utnyttjats och om det på dessa grunder finns skäl att upphäva servitutet.

Fastigheten 1:4 är en jordbruksfastighet. Det har inte kommit fram att fastigheten för det ändamålet av någon särskild anledning skulle ha något mera påtagligt behov av att nå fastighetens område nere vid stranden genom den aktuella servitutsvägen. Tvärtom förefaller fastighetens behov av väg till stranden under lång tid i första hand ha tillgodosetts genom den s.k. trappvägen som går på den egna fastigheten. Servitutsvägen synes ha använts mycket sparsamt före år 2013 och därefter vid några tillfällen.

Mot den bakgrunden måste den fastighetens nytta av servitutet anses vara förhållandevis ringa varför servitutet kan upphävas. 

Mark- och miljööverdomstolen instämde i mark- och miljödomstolens bedömning att servitutet i detta fall inte kan anses hindra ett ändamålsenligt utnyttjande av 1:13. Mark- och miljööverdomstolen instämde även i bedömningen att servitutet inte kan anses övergivet

Vad som återstår att pröva är därmed om servitutet får upphävas eftersom det, till följd av ändrade förhållanden, inte behövs för 1:4 eller nyttan av det är ringa i jämförelse med belastningen på 1:13.

Utgångspunkten vid den bedömningen måste vara att när servitutet inrättades hade 1:4 behov av förbindelse med stranden via en annan väg än den så kallade trappstigen på den egna fastigheten. Inget har framkommit som visar att detta behov har förändrats i något relevant avseende. Mark- och miljööverdomstolen bedömer alltså att det inte har inträtt några ändrade förhållanden som medför att servitutet inte längre behövs för 1:4 eller att nyttan av det har minskat jämfört med hur det var när servitutet bildades.

Däremot har förhållandena på 1:13 förändrats efter det att servitutet inrättades, framförallt genom att fastighetens storlek har minskat efter avstyckningen av 1:27 och att ett bostadshus har uppförts i närheten av servitutsvägen och vattnet. Efter avstyckningen upptar servitutet en relativt stor del av marken mellan huset och vattnet. Såtillvida har det alltså inträtt ändrade förhållanden som kan sägas innebära en ökad belastning av servitutet för 1:13. Detta är dock en följd av rent interna åtgärder på den tjänande fastigheten, vilken – belastningen till trots – uppenbarligen har bedömts vara fortsatt lämpad för sitt ändamål även efter avstyckningen.

Mot ovan beskriven bakgrund bedömer Mark- och miljööverdomstolen att förhållandena inte har ändrats på sådant sätt att nyttan av servitutet för 1:4 numera är så ringa i jämförelse med belastningen på 1:13 att det finns skäl att upphäva servitutet.

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska Lantmäteriets beslut därför upphävas och förrättningen ställas in.

Mark-och miljööverdomstolen 2017-11-28, F 10812-16, laga kraft.

Text: Jan Gustafsson, tekniskt råd Mark- och miljööverdomstolen