Boverkets energiregler kan leda till högre energianvändning

För nya energisnåla flerbostadshus blir varmvatten den största energiposten när ”Nära nollenergibyggnader” (NNE) helt införs i Sverige. EU har beslutat att från den 1 januari 2021, ska enligt Energiprestandadirektivet 2010/31/EU artikel 3 alla hus byggas som så kallade NNE-byggnader. Förslaget är sedan den 8 mars 2018 ute på slutremiss. När EU-direktivet införs senast den i januari 2021 kommer det att medföra att nya byggnader kommer att få mycket låga uppvärmningsbehov.

Men det betyder inte att de blir nollenergibyggnader, i praktiken inte ens nära. Byggreglernas sätt att redovisa köpt energi kWh per m² uppvärms area (Atemp) kvarstår fortfarande och kan få konsekvensen att byggnader med en total högre energianvändning får en lägre energianvändning sett per Atemp.

Boverkets byggregler riskerar ge en ökad energianvändning
Enligt Boverkets byggregler ska den uppmätta köpta energin redovisas per kWh/m² uppvärmd area (Atemp) där inomhustemperaturen överstiger 10 grader med undantag för garagearea där enbart energianvändningen redovisas utan hänsyn till garagets area. Detta kan få märkliga effekter att ett flerbostadshus med totalt lägre energianvändning får en högre energianvändning per Atemp (uppvärmd area per kvadratmeter).

Ett exempel är att ett flerbostadshus med varmförråd (biarea) på vinden uppvärmt till 10–11 grader får denna byggnad en lägre värmeanvändning per kvadratmeter (Atemp) än en motsvarande byggnad med kallförråd på vinden. Detta trots att byggnaden med varmförråd totalt sett får ett högre värmebehov. Orsaken är att varmförråden som saknar varmvatten och har en begränsad ventilation samt en låg värmeanvändning men får en biarea som ingår i Atemp enligt BBR och som divideras den totala specifika energianvändningen. Ouppvärmda kallförråd ingår inte i Atemp. Ett annat exempel är loftgångshus med mindre lägenheter med kalla trapphus och kallförråd också missgynnas trots att dessa kan ha en lägre total energianvändning för hela byggnaden men får enligt BBR regler en högre energianvändning räknat per kvadratmeter Atemp. Detta är ingenting nytt för den aktuella remissen av BBR.

Brukarnas val av inomhustemperatur, varmvattenanvändning, hur man vädrar och hushållsel är ett oförändrat brukarbeteende och får nu en större relativ betydelse för energibalansen. Detta gäller även VVC-förluster (varmvattencirkulation) som kan utgöra 20 procent av uppvärmningsandelen, något man hittills inte tagit någon större hänsyn till.

Primärenergianvändning ska redovisas
I energiprestandadirektivet från EU anges att en byggnads energiprestanda ska uttryckas klart och tydligt och ska inkludera en energiprestandaindikator grundad på primärenergifaktorer för olika energibärare. Dessa ska bygga på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden. Det betyder att en värdering genom primärenergifaktorer ska göras av tillförd energi från olika energislag tillexempel lågkvalitativ fjärrvärme och högkvalitativ el. Primärenergifaktorer har sedan länge införts i Danmark och Finland. Räknar man om skillnaden i dagens BBR mellan el-och fjärrvärmeuppvärmda byggnader är viktningsfaktorn i praktiken 1,6. I samband med EU-direktivet har Boverket haft flera dialoger med byggbranschen. Problemet för Boverket är att synpunkterna från tidigare remissomgångar har varierat kraftigt och att de inte kan frångå EU- direktivets grundkrav. Det nya remissförslaget från Boverket är en primärenergifaktor för el på 1,85 och för fjärrvärme 0.95. Faktorn multipliceras med respektive energislag vid en energiberäkning, hushållsel undantagen. Um-värdet för flerbostadshus är satt till 0,35 W/m² K (genomsnittlig värmegenomgångskoefficient) vilket kommer bli den dimensionerande faktorn för husets isolering. Ur klimatsynpunkt av växthusgaser får detta en helt marginell betydelse.

Är det rimligt att byggherren ska ansvara för det han inte har rådighet över
Felaktiga beräkningsantaganden av brukarrelaterade faktorer såsom innetemperatur, varmvatten, vädring och hushållsenergi riskerar att leda till brister i energibalansen jämfört med husets verkliga drift. Även sekundärenergi, tillexempel förluster vid varmvattencirkulation (VVC förluster) och klimatskärmens täthet får en allt större betydelse för energibalansen. Användning av varmvatten, vädring och inomhustemperatur är faktorer har byggherren inte rådighet över efter inflyttning trots dess avgörande betydelse ur energisynpunkt. Det är lite märkligt att Boverket genom byggreglerna ställer krav på byggnaders tekniska egenskapskrav och samtidigt blandar in de boendes brukarbeteende. Varmvattenanvändning är knappast ett tekniskt egenskapskrav.

Inför fasta värden för brukarberoende energianvändning ur rättviseskäl
Varmvatten och hushållsel bör alltid ansättas med ett fast värde vid beräkningar enligt Sveby (Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader) enligt samma princip som man redan gör i Norge. I dag går det ”manipulera” med dessa värden för att få en bättre värmebalans. Cirka

70 procent av hushållselen kommer byggnaden till del i form av värme under uppvärmningssäsongen. Ett krav som borde ställas är certifieringskrav för de som utför energiberäkningar. Beräkningarna visar ofta stora brister och både beställare och byggnadsnämnder saknar ofta kompetens att tolka dessa, utan är helt i händerna på sina konsulter. Felaktiga energivärden riskerar att få juridiska konsekvenser om uppmätta energivärden inte överensstämmer med beräknade.

Garageenergi bör redovisas separat och inte ingå i den specifika energianvändningen för en byggnad.
Garageenergi borde alltid separatredovisas och inte summeras som nu i själva bostadsdelens Atemp totala energibalans. Det blir svårt att göra jämförande rättvisande redovisningar genom att många kommuner ställer krav på garage medan det för andra räcker med markparkering.

Modernisera byggreglerna och samordna samtidigt dessa med de nordiska ländernas byggregler
För att bedöma flerbostadshusens totala energianvändning inklusive primärenergifaktorn måste således flera samverkande element beaktas. Att enbart använda energi per kvadratmeter (Atemp) kan leda fel och till och med öka energianvändningen. I alla de nordiska länderna utom Sverige används BTA både vid redovisning av energibalanser och för ekonomiska kalkyler. I Sverige baseras kalkylsystemen enligt BTA men inte vid energiberäkningar där Atemp gäller. Varför inte beräkna energi enligt BTA även i Sverige? Norden är ju en gemensam marknad. Det är sannolikt kloka myndigheter i våra grannländer som utformat deras byggregler. Varför är det så olika synsätt? Är alltid svenska myndigheters bedömning det rätta?

Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg

Artikeln är tidigare publicerad i Byggindustrin