Flera kommuner runt om i Sverige funderar på att starta ”smarta” projekt som en del i utvecklingen för att förbättra effektiviteten av lokala tjänster. Tanken är såklart även att förbättra hållbarheten, förstärka sin konkurrenskraft samt locka företag och talang.
Ett exempel på en sådant smart projekt är införandet av trängselskatt. I Sverige används systemet redan i Stockholm och Göteborg. Syftet är att minska trängseln i trafiken, förbättra miljön genom renare luft och trevligare gång- och cykelvägar. Vad många kanske inte tänker på dock, är hur avgifterna samtidigt kan bidra till att finansiera nya infrastruktursatsningar.[1]Tanken är inte att sätta stopp för trafiken helt, utan att se minskade utsläpp av särskilda fordon i rusningstrafik. Till exempel tas ingen skatt ut under helgdagar eller hela juli månad. Sedan ges såklart vissa fordon som utryckningsfordon, bussar och motorcyklar undantag.
Behovet för nytänkande stort I huvudstaden har man visat hur effektivt systemet är. Stockholms län växer med 35 000–40 000 invånare varje år och man investerar miljarder i ny infrastruktur årligen för att staden ska fortsätta fungera allteftersom befolkningen växer. Här är trängselskatten en viktig pusselbit för att bibehålla framkomligheten på stadens vägar. Exempelvis är trafiken på Essingeleden mestadels lokal, med i snitt 130 000 fordon per dygn. Här är det ofta trångt och köerna är långa, vilket skapar ännu mer köer på vägarna runtomkring. För att tackla detta infördes trängselskatten på Essingeleden i januari 2016, vilket har förkortat köerna både på själva Essingeleden och kringliggande vägar. [2] Dessutom höjdes trängselskatten i Stockholm innerstad förra året. Den högsta höjningen är lagd vid rusningstrafik och tanken är att styra trafiken mot andra tider och främja kollektivt resande. Dessutom kommer man att använda intäkterna från höjningen till att finansiera utbyggnaden av tunnelbanan. Den befintliga trängselskatten hjälper däremot redan till att finansiera bygget av Förbifart Stockholm[3], ett projekt som kommer att binda samman de norra och södra delarna av länet, avlasta Essingeleden och innerstaden samt minska sårbarheten i trafiksystemet.
Har fått bilförarna att tänka till
Och det fungerar. Antalet fordon som passerar betalstationerna har redan minskat med 20 procent sedan 2005, året innan trängselskatten först infördes. Statistiken har sedan varit i stort sett oförändrad sedan skatten permanentades år 2007, trots att Storstockholms befolkning har växt snabbt och mycket, vilket visar hur skattens inverkan ökar över tid. Sedan införandet har opinionen svängt och en klar majoritet av invånarna i Storstockholm är nu positiva till trängselskatten. Kort och gott så har man fått Stockholmarna att tänka till och göra mer genomtänkta bilresor, åtminstone över trängselskattegränsen.[4]
Dessutom lönar det sig. Ta Göteborg till exempel, som införde trängselskatt i januari 2013. Projektet kostade ungefär 920 miljoner kronor och att driva systemet kostar ytterligare cirka 200 miljoner kronor per år. Det kan låta mycket, men man uppskattar att skatten drog in 925 miljoner redan under 2013. Från 2015 höjdes skatten ytterligare och intäkten beräknades då bli dryga 1.1 miljarder per år.[5]
Ekonomisk press
Dessa initiala kostnader kan dock låta oöverkomliga för en del kommuner. Finanskrisen har satt märkbara spår i ekonomin och den offentliga sektorns budget räcker ofta inte till för att kunna ta del av den senaste tekniken. På grund av nedskärningar av offentlig finansiering från staten, söker man därför efter andra former av finansiering för att kunna investera i ny utrustning som kan möjliggöra införande av trängselskatt och de fördelar den i sin tur för med sig. För detta behöver kommunerna dock ha tillgång till en blandning av olika sorters finansiering, både från den offentliga och privata sektorn. Även inom den privata sektorn är ett brett utbud av finansieringskällor viktigt, eftersom man med fördel kan använda sig av olika finansiärer för olika typer av teknik. På så sätt kan man snabbare implementera smarta initiativ och dra nytta av de förbättringar dessa medför så snabbt som möjligt, såsom förbättrad effektivitet, kvalitet, service, nya intäkter och besparingar.
Forskning från Siemens Financial Services (SFS) beräknade tillgången till finansiering som en typisk kommun skulle kunna komma åt från finansiärer inom den privata sektorn och det visade sig att det finns sammanlagt omkring 2,2 miljarder euro tillgängliga för utveckling av svenska smarta kommuner. Det står därmed klart att tillgångsbaserad finansiering kan hjälpa till att förbättra invånarnas hälsa, göra offentliga tjänster mer effektiva, locka företag och talang till kommunen samt ge ekonomisk tillväxt. Detta kommer i sin tur att frigöra ännu mer av den hårt pressade offentliga sektorns kapital för mer nytänkande och experimentella initiativ för framtidens smarta kommuner[6].
Nytänkande finansiering leder sektorn in i framtiden
Ett exempel på dessa nytänkande lösningar är tillgångsbaserade finansieringslösningar som leasing, vilket är lättillgängligt, enkelt och snabbt att ordna. Dessa erbjuder också hög öppenhet för övervakning och analys av kostnader. Sådana finansieringsmetoder sprider kostnaden över en överenskommen betalningsperiod, med månatliga betalningar anpassade efter de förväntade fördelarna som den nya utrustningen medför över tid. Detta eliminerar behovet av stora initiala kostnader, vilket låser upp kapital för andra utgifter. Med andra ord ger tillgångsbaserad finansiering kommuner tillgång till den senaste tekniken, utan att behöva ta av knappa kapital eller använda traditionella krediter. Dessa lösningar kan även täcka andra kostnader såsom installation, underhåll och service samt ge flexibiliteten att kunna uppgradera utrustningen i takt med utvecklingen.
Kommuner som vill uppgradera sin teknik kan få stora fördelar av att vända sig till en specialistfinansiär som har fördjupade kunskaper om både de utmaningar och krav som den offentliga sektorn står inför idag. Till skillnad från traditionella finansiärer, som kan sakna omfattande teknisk kunskap för att fullt kunna utvärdera effekten av en investering, så förstår specialistfinansiärer tekniken och hur den används i praktiken inom den offentliga sektorn.
Genom trängselskatt skulle även mindre städer och kommuner runtom i Sverige kunna se minskad trängsel, förbättrad miljö och tillskott i kassan för att finansiera nya infrastruktursatsningar. IDetta initiativ är bara ett exempel på ett smart city-projekt som kan ge stora fördelar för dessa kommuner. Vidare satsningar är exempelvis smart belysning och smarta styrsystem. Dagens nedskärningar lämnar dock föga utrymme i budgeten för dessa investeringar. Därför har finansiering från den privata sektorn numer en nyckelroll i att hjälpa Sveriges kommuner att ta ett kliv in i framtidens smarta samhälle.
Gunnar Skagerlind, försäljningschef Industry, Siemens Financial Services (SFS) Sweden
Källor: Transportstyrelsen, Trafikverket, Siemens Financial Services (rapport, ”Smart Start”, 2016), Göteborgsposten (artikel, ”Svaren på frågorna
[1]https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Trangselskatt
[2]Trafikverket, Förändrigar i Stockholms trängselskatt, januari 2016
[4]https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/svaren-p%C3%A5-fr%C3%A5gorna-om-tr%C3%A4ngselskatt-1.643486
![](https://samhallsbyggaren.online/wp/wp-content/uploads/2022/09/Samhallsbyggnadsdagarna2022-728-×-90-px.jpg"){kind=link}