”Jag tror att de flesta av oss verkligen vill göra hållbara val”

0
2399
Kajsa Crona Sweco Samhällsbyggaren

Smart teknik är en viktig pusselbit för att skapa ett hållbart samhälle. Det menar Kajsa Crona, arkitekt och bostadsstrateg på Sweco Architects.   

– Jag tror att de flesta av oss verkligen vill göra hållbara val. Problemet är att vi inte orkar och inte har kunskapen. Då kan ny teknik hjälpa oss att förstå och sporra oss att förändra våra beteenden.

Kajsa Crona är arkitekt och har jobbat som arkitekt i 20 år. För fem år sedan började hon på Sweco Architects. Där tituleras hon bostadsstrateg och jobbar med olika bostadsprojekt och ansvarar även för Swecos innovationslab för bostäder, där hon tillsammans med sina kollegor undersöker, utvecklar och utreder bostaden.

– Mitt fokus som arkitekt är att rita bostäder. Det var lite av en slump från början, men ganska snart insåg jag att jobbet hänger intimt samman med samhällsbyggnad. När man planerar bostäder, planerar man också staden. Det tilltalar mig.

Det är också i det sammanhanget hennes intresse för smart teknik väcktes.

– Om vi ska lösa de stora samhällsutmaningarna med miljö- och klimatpåverkan och lyckas skapa ett hållbart samhälle måste vi förändra människors beteende. Det behöver vi hjälp för att göra. Där är smart teknik en viktig pusselbit.

Kajsa Crona var också ansvarig arkitekt för bostadshuset Slå Rot, som är ett samarbete mellan Riksbyggen och Sweco. Det hela var ursprungligen en tävling där Göteborgs kommun efterfrågade nytänkande när det gäller såväl arkitektur som teknik och affärsmodeller.

– Vi vann bostadsrättsdelen i tävlingen med förslaget Brf Slå Rot. Där har vi haft höga miljömål från start och vi använder den senaste trähustekniken i kombination med traditionellt hantverk för att skapa ett innovativt och mer hållbart bostadskvarter.

Appar som sporrar 

Hennes utgångspunkt är att smart teknik och hållbarhet hänger samman.

– Rätt utnyttjad är tekniken ett bra hjälpmedel. Precis som vi använder en app för att sporra oss att motionera – genom att till exempel se hur långt vi har sprungit och effekten av det – skulle vi kunna använda en app för att sporra oss att göra miljövänliga och hållbara val.

– Det kan göra det enklare att förstå hur vårt beteende påverkar miljön. För så länge vi inte vet hur vi ska göra, blir det för svårt och jobbigt att göra rätt och att förändra oss.

Vi ser i dag hur den smarta tekniken är på väg in i våra bostadshus. Med hjälp av sensorer kan vi bland annat mäta värme, energianvändning, luftkvalitet, vattenåtgång, temperatur och mängden koldioxid. Men även hur många gånger en kylskåpsdörr öppnas eller hur ofta och vid vilka tider på dygnet fönster öppnas. Och en massa andra saker.

En hel del smart teknik vill öka komforten, men det viktiga är att effektivisera och minska energianvändningen. Denna information kan sedan visualiseras för de boende, vilket skapar större medvetenhet om hur vi kan leva mer hållbart.

– Tekniken kan även lära oss mer om hållbara transporter och hjälpa oss att göra smarta transportval. Till exempel kan en app ge dig information om hur du snabbast kan resa till jobbet och undvika trafikstockningar. Det hjälper dig att ta ett beslut som är hållbara. Det finns en massa fiffiga tekniska lösningar som skulle kunna hjälpa oss att styra energianvändningen bättre.

– I ett forskningsprojekt från England har man sett att om alla engelsmän använde sig av sin vattenkokare på rätt sätt kunde man årligen spara en energimängd som skulle räcka för att driva halva gatubelysningen i England under ett helt år. Ingen vill ju egentligen koka upp för mycket vatten, så med en smartare vattenkokare skulle engelsmännen kunna göra stora energibesparingar. Gissningsvis gäller detsamma för resten av världens befolkning.

Stora möjligheter, men också risker

Det är med andra ord viktigt med kunskap för att sporra människan att ändra sitt beteende.

– Jorden befinner sig redan i ett instabilt klimatläge. Vi måste hjälpas åt för att den inte ska gå under helt. Då behöver vi styrmedel och metoder som visar hur vi gör skillnad och vi måste förstå möjligheterna med den nya tekniken.

Men vi måste också bli medvetna om riskerna, menar hon.

– Om vi bygger in sensorer i våra hem som mäter våra beteenden, så måste vi också fundera på riskerna. Till exempel, vem äger den här datan? Och vem kan använda den? Det är frågor vi måste ställa oss. Det är lätt att glömma när sensorerna är inbyggda och vi inte ser dem. Där hänger inte heller lagstiftningen med riktigt.

– Det handlar om integritet och att data inte ska användas på fel sätt. Vi behöver också ha brandväggar för att undvika att någon till exempel hackar sig in via ditt kylskåp. Vi måste ha ögonen på de riskerna och förstå dem.

Skapa en folkrörelse

Men utvecklingen i branschen går allt för långsamt, tycker Kajsa Crona, Trots de stora möjligheterna är stegen framåt än så länge små och få. Smart teknik är hittills mest på idéstadiet.

– Vi har knappt börjat. Samhällsbyggarbranschen är konservativ och det är få som satsar. Det beror på att kunderna inte efterfrågar dessa lösningar. Men marknaden kan inte styra den här utvecklingen – frågan är för komplex. Om vi ska få en förändring måste i stället politikerna ta de här besluten om att satsa på smarta och digitala lösningar. Och människorna måste börja ställa krav.

Men hur får vi då igång ett långsiktigt engagemang och intresse hos oss människor?

– Jag tror att man måste göra det roligt och enkelt, skapa en hype kring detta som man till exempel gjorde för några år sedan med Pokémon Go. Det blev ju något av en folkrörelse.

Gamification med ett belöningssystem kan på ett lekfullt sätt hjälpa oss att ändra vårt beteende. Och vi ser trots allt i dag att olika appar håller på att utvecklas som på olika sätt sporrar oss att göra rätt.

– Men för att människan ska vara mottaglig för allt detta måste hon i grund och botten må bra och trivas. Då finns inga genvägar utan vi måste ha ett socialt hållbart samhälle som är jämställt och inkluderande. Om vi inte mår bra orkar vi inte ta till oss av allting och utveckla oss. Det hänger ihop – cirkeln sluts.

 Ny fordonspark och kräsna medborgare

Hur ser då framtiden ut? Vad kommer att förändras?

– Jag tror att fordonsparken kommer att se helt annorlunda ut om tio år. De lätta fordonen kommer tillbaka – elcyklar och mopeder. Vi kommer även att se mycket elbilar och självkörande bilar.

– Sedan tror jag att de svenska energibolagen kommer att fortsätta arbetet med att försöka att ”göra sig själva onödiga”. I stället kommer vi att få se mindre och självgående enheter vad gäller energisystem. Nya områden kommer att vara självförsörjande på el om kanske 15-20 år. Det innebär att de blir mindre sårbara.

Hennes vision är naturligtvis också att vi konsumenter får en annan medvetenhet kring hållbarhet och våra egna val.

– Då hoppas jag att vi efterfrågar hållbara lösningar och ifrågasätter till exempel hur mat tillverkas, hur kläder prissätts och hur vi bygger. Vi måste bli mer kräsna och ställa krav för att det ska hända något på allvar.

 

Text: Pia Runfors

 

Kajsa Crona

Ålder: 46 år

Bor: i en villa i Göteborg. Huset är en gammal handelsbod från 1923 som har byggts om till bostad.

Familj: man och tre barn i åldrarna 11, 14 och 17.

Karriär i korthet: Arkitektexamen 1998, anställd på Semrén & Månsson arkitekter, Wingårdhs arkitekter, KUB arkitekter, delägare i Nilsson & Crona arkitekter, undervisat på Chalmers sen examen, ritat mest bostäder men även en hel del kontor och ett reningsverk

Jobbar i dag som: bostadsstrateg på Sweco architects och professor på Chalmers i Boendets arkitektur.

Läser: har en hög facklitteratur på nattduksbordet, men lyssnar hellre på P1, gärna nutidsreportage som hjälper att förstå omvärlden.

Mår bra av: att vara tillsammans med man och barn och att vandra i skogen