Den fysiska miljön kan underlätta brott

Mer varierade stadsmiljöer med sammanvävda gator och bättre kopplingar till andra stadsdelar. Det kanminska brottslighet och utsattheten både i nya områden och i redan byggda miljöer. Det menar Goncagül Maasoglu, student på KTH Samhällsbyggnad med inriktning på stadsplanering

Vi blir ständigt påverkade av vår fysiska omgivning under vår vardag utan att vi kanske lägger märke på det. Hemma, i skolan, på jobbet, när vi shoppar eller till och med när vi handlar mat i en livsmedelsbutik. Listan kan göras långt.

På tal om livsmedelsbutiker och shoppinggallerior så är de planerade för att få dig som kund att stanna där längre och spendera så mycket pengar som möjligt. Genom att utforma den fysiska miljön inomhus är det faktiskt möjligt att påverka människans beteende, det visar många undersökningar och erfarenheter från vår vardag. Om det är möjligt att påverka människans handlingar genom den fysiska miljön inomhus borde det på samma sätt vara möjligt att påverka människans brottsliga beteende i en större skala, i stadens fysiska miljö. Då dyker frågan upp: Kan den fysiska miljön underlätta brott?

Enklare begå brott
Det pågår många brottsförebyggande arbeten i dag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser. Men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. I detta arbete undersöks om den fysiska miljön i särskilt utsatta områden gör det enklare att begå brott. I studien har likheterna kartlagts mellan de fysiska miljöerna i Bergsjön, Rinkeby och Vivalla för att sedan diskutera om likheterna kan underlätta brott.

Syftet är att öka kunskapen om hur den fysiska miljöns utformning påverkar oss människor och de brottsliga handlingarna. På så sätt kan uppkomsten av utsatta områden undvikas vid ny planering och byggnation. Kunskapen kan även användas för att arbeta emot problemet även i dagens byggda miljöer och minska på utsattheten i de utsatta områdena.

Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer.

Många likheter
Studien visade att de tre undersökta områdena som är särskilt utsatta visade likheter i den fysiska miljön. Likheterna kan vara ett tecken på aspekter i den fysiska miljön som skulle kunna underlätta brott.

De tre områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla var börjades byggas runt 1960 talet. Miljonprogrammet var aktuell och funktionalismen var den dominerande stilen. I och med att dessa områden byggdes under samma tidsepok visar de likheter i den byggda miljön trots att de ligger i olika städer i Sverige.

Likheterna som identifierades kunde kopplas till huruvida det underlättar möjligheterna till brott. En likhet var att bebyggelserna i de tre områdena kunde förekomma i klumpar och likna varandra i utseende. En annan likhet var gatustrukturen som kunde separera områdena från övriga stadsdelar. Det förekom av den anledningen också dåliga sammankopplingar inom området. Dessutom var områdena trafikseparerade och det fanns många gångtunnlar runt områdenas ytterkanter. Även så kallade ”broken windows” i form av nedskräpning, skadegörelse och dåligt skötta platser mellan husen noterades under platsanalyserna. Slutligen liknade den fysiska miljön vid parkeringar varandra och husens placering mot parkeringen kunde ha en avgörande betydelse för en naturlig övervakning från fönstren.

Återvändsgator och ödsliga platser
Trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena vilket ger oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga.

Områdenas byggnader var inte heller varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, ibland till och med över hela områden. För en brottsling kan det vara enklare att begå brott i en enkel och detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på. Andra människor intresserar sig inte heller för att kolla runt lika mycket, vilket ger en försämrad naturlig övervakning.

En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt.

Vi och dom
Segregation i sig kan skapa ”vi och de” känslor, vilket kan göra så att vissa känner sig exkluderade från samhället. Det ger en försämrad psykologisk hälsa och kan leda till att personen blir mer brottsbenägen. Byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning från fönstren. Hus som hade långa sidan med fler fönster mot gatan eller vägen kunde göra det svårare för brottslingen bli osedd. Hur husen är vända kan alltså spela roll för att motverka brott. Enligt Broken Windows-teorin kan nedskräpningar och skadegörelser ge en bild av en övergiven miljö som ingen bryr sig om. Det kunde noteras i de undersökta områdena och nedskräpade områden enklare blir offer fört brottslighet då den ger känslan av att ingen bryr sig.

Slutsatsen av studien visade att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan förenkla uppkomsten av brott, alltså är det möjligt att den fysiska miljön underlättar brott.

Några lärdomar från studien:

• Bilda en varierad miljö, genom byggnader, fasader, detaljer och konst i stadsmiljön. En miljö med intressanta detaljer är en miljö som lockar fler till promenader, människan blir hälsosammare och det blir flera på gatan.
• Skapa bättre kopplingar till omgivande stadsdelar, genom att dra sammankopplande vägar och undvika de omslutande vägarna, samt bubbelstaden
• Blanda trafikslag och undvik trafiksepareringen
• Säkerställ att ingången till området inte sker genom mörka gångtunnlar
• Skapa en sammanvävd gatustruktur, en så kallad nätstruktur. På så sätt blir gatorna inom området bättre kopplade och framkomligheten godare
• Korsande gator och fler gatuhörn ger plats för att fler verksamheter etableras och staden får mer liv.
• Skapa platser med kapabla väktare i form av människor, fönster, bilar mm. som bidrar med naturlig övervakning
• Säkerställ att byggnaderna är rätt vända eller placerade
• Säkerställ att områdena är välskötta. De riskerar inte på samma sätt att utsättas för nedskräpningar, skadegörelse eller brott.

Goncagül Maasoglu, KTH student, civilingenjör samhällsbyggnad, inriktning stadsplanering, Goncamaasoglu@hotmail.com

Photo by Timothy Choy on Unsplash