Så kan hushållen leva som de lär

Hur är det möjligt att få personer som är omotiverade att ta till sig information om sin energiförbrukning för att sedan reducera den? Svaret är att det går, men inte utan att förändra dagens debiteringssystem. Forskningsprojektet Långtidsuppföljning av energianvändning i lågenergihus vid KTH har arbetat med den frågeställningen genom att använda Nobelpristagaren Richard Thaler teori om ekonomisk självkontroll.

Bakgrunden till slutsatsen kommer från Svenska Bostäders passivhusprojektet Blå Jungfrun i Farsta där Svenska Bostäders uppförde 97 lägenheter med den nya passivhustekniken. Skanska var totalentreprenör för de fyra lamellhusen och genomförde energiberäkningar. Smarta mätare installerades där förbrukning av varm- och kallvatten, hushållsel, kompletteringsvärme och inomhus temperatur registrerades varje timme dygnet runt under fem år. Förbrukningen av vatten och elektricitet debiteras av Svenska Bostäder efter den faktiska förbrukningen. Visualisering av förbrukningsdata sker med en S-Box där information fanns tillgänglig dygnet runt.

Avsikten var att informationen skulle hjälpa hushållen att sänka sin förbrukning av varmvatten och elektricitet. Blev det så?

Nej, det visade sig att förbrukningen av varmvatten och elektricitet var lika hög som för konventionella bostäder. En utmaning är att det fanns lika många förbrukningsprofiler som hyresgäster, vilket visar på komplexiteten i att förmå hushållen att ta till sig information och reducera sin energiförbrukning.

Forskningsprojektet Långtidsuppföljning av energianvändning i lågenergihus vid KTH är finansierat inom projektet E2B2 av Energimyndigheten. Även andra forskningsprojekt inom E2B2 påvisar empiriska problem, exempelvis Framtidsgränd – hållbara livsstilar, där bidragande orsaker till den uteblivna användningen av det smarta elnätet berodde på att hushållen uppvisade alltför låg motivation för att nyttjande av dessa skulle uppstå.

Liknande erfarenheter kommer från E2B2 projektet Smarta elnät – för vem? Den visar att elproducenter och elnätsföretag har en alltför teknisk och deterministisk syn på hushållens förmåga att anpassa sig till tekniska lösningar. Utvecklare av tekniken sätter inte användarens behov och livsmönster i fokus därför uppstår ett glapp mellan förväntningar på hushållens användning av tekniken och hushållens beteende.

Internationella studier av smarta mätare och visualisering av förbrukningsdata visar på olika resultat beroende på hur studier har genomförts och hur många hushåll som ingått i studien. Inbesparingspotentialen av elektricitet med smarta mätare och så kallade in-house-displays var mellan 1,5-6,0 procent.

För att förklara hur ett energieffektivt beteende påverkar förbrukningen av elektricitet har vi använt Nobel pristagaren Thaler & Shefrin teori om ekonomisk självkontroll. Thaler & Shefrin teori utvecklades i USA för att förklara hur olika sparformer kan förmå personer att spara till sin pension, vilket fortfarande är en aktuell fråga i Sverige. Den statistiska modellen som vi använder för att analysera hushållens beteende relativt deras förbrukningsmönster av hushållselektricitet över tiden är en så kallad dynamisk strukturekvationsmodell. Enligt Thaler & Shefrin teori påverkas ett sparbeteende av hur väl en ”planner” kan kontrollera aktiviteter utförda av en ”doer”, där båda ”planner” och ”doer” existerar inom en och samma person. ”Doern” konsumerar kortsiktigt utan hänsyn till vad som är långsiktigt hållbart. Planeraren kan påverka en ”doer” genom att ändra dennes preferenser, incitament eller genom att sätta upp nya regler.

I överensstämmelse med Thaler & Shefrin teori har vi modellerat att olika inkomster och priset på elektricitet påverkar personer att läsa räkningar och följa sin energiförbrukning. Hur hushållen säger att de gör som följd av att de läser räkningar och sparar elektricitet genom att exempelvis släcka belysning eller uppgradera till lågenergiprodukter har vi sedan korrelerat med förbrukningen av hushållsel mellan 2010-2017.

Vi kan nu studera om ett självskattat energi-effektivt beteende också påverkar den faktiska förbrukningen av hushållselektricitet. Frågan är om det finns det ett statistiskt signifikant samband eller inte?

Vi finner att hushållen är konsistenta i sina svar på frågorna i enkäten. Därefter kan vi inte finna ett statistiskt signifikant samband mellan vad hushållen säger att de gör korrelerat med deras faktiska energiförbrukning. För att använda en parafras; hushållen lever inte som de lär. Om den faktiska förbrukningen av elektricitet stämde överens med vad hushållen säger att de gör exempelvis att uppgradera till lågenergiprodukter då ska vi erhålla statistiskt signifikanta resultat i vår statistiska modell.

Thaler & Shefrin ger ett exempel från ett bantningsprogram där personen kan räkna hur många kalorier som intagits och upphöra att tillföra kroppen mer energi vid en viss nivå. På samma sätt kan vi öka planerarens inflytande genom att ändra debiteringssystemet så att betalningen för elektricitet sker i förväg där incitamenten för doern ökar att spara elektricitet genom att följa förbrukningen av inbetalda pengar över tiden.

Det är känt att människor har en benägenhet att undvika förluster och värderar en förlust av 100 kronor högre än en framtida vinst på 100 kronor (Kahneman, 2003; Kahneman, Knetsch, Thaler, 1991). På samma sätt fungerar troligen förbetald elektricitet genom att följa hur många kWh som förbrukas under en tidsperiod kan förbrukningen reduceras genom att planeraren utövar ett inflytande på doern vars konsumtion påverkas. Jämför med förbetald surf i en mobiltelefon där förbrukningen av internettrafik kan följas i realtid och när surfen allt mer förbrukas uppstår ett sparbeteende.

Vi kan också införa ett system för att öka incitamentet att spara elektricitet med en spelstrategi, där inbetalda men inte förbrukade pengar kan utbetalas till ett konto för framtida resor.

Studier i USA visar att förbrukningen minskar med 10-15 procent vid förskottsbetalning av el jämfört med att debitera i efterskott. Att betänka är att detta är lika med att tillföra 10-15 procent elektricitet in i systemet till användning för andra ändamål, exempelvis för att ladda eldrivna bilars batterier. Hushållen i bostadssektorn står för cirka 20 procent av landets totala elförbrukning för bland annat matlagning, tvätt, belysning och hemelektronik vilket motsvarar 80 TWh. 10-15 procent inbesparing av hushållsel för 30 procent av hushållen som är villiga att använda förbetald elektricitet motsvarar cirka 2,4-3,6 TWh elektricitet. Detta motsvarar cirka 2,5 procent av den totala elproduktionen i Sverige.

Berndt Lundgren, Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Photo by Rhone on Unsplash