Framtida eleffektbrist kan hämma utvecklingen

Vad som händer med eleffekttillgången när kärnkraften, som i dag står för nära hälften av Sveriges elproduktion, succesivt avvecklas? Problemet är allvarligt och riskerar att hämma utvecklingen i samhällssektorn. Därför kan vi inte sticka huvudet i sanden utan måste i tid möta upp för de olika scenarier som riskerar att inträffa. Det menar energi- och klimatsrategen Johnny Kellner.

Att skilja på energi och effekt har alltid varit ett problem inte minst hos våra politiker. Vi har egentligen inget energiproblem, däremot ett eleffektproblem. Det händer alltför ofta att politiker försöker runda naturlagarna när det gäller byggnaders effektbehov i ett slags försök till politisk termodynamik. En frågeställning vi måste ställa oss är vad som händer ur effektsynpunkt när kärnkraften, som i dag står för nära hälften av Sveriges elproduktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl?

Förutom el till bostäder, lokaler och infrastruktur är stora industrier som SSAB och Cementa starkt beroende av en stabil elförsörjning. Det är ur effektsynpunkt en central fråga att vårt elsystem har möjligheter till både import och export från och till Europa, ett beroende som kommer att öka och vara avgörande när kärnkraften efterhand skalas ner både i Sverige och Tyskland.

När det gäller eleffektfrågan så har nu fokus det senaste året flyttats från nationell elbalans till de större städerna som har kapacitetsbegränsningar i sina elnät, bland annat Malmö, Uppsala, Västerås och Stockholm. Detta gör att näringslivets utveckling i storstadsregionerna riskerar att hämmas. Till exempel kunde man inte placera Norhtvolts batterifabrik i Västerås för att det inte fanns tillräckligt med eleffekt. I Stockholm är situationen ansträngd.  Nya elbilar, nya bostadsområden och utbyggnad av tunnelbanelinjer samt fortsatt urbanisering i Stockholm medför problem att klara den ökade efterfrågan på eleffekt.

Flera verk snart uttjänade
Efter år 2020,när två av åtta kärnkraftsreaktorer till att börja med planeras att stängas ner, finns det risk att den svenska eleffekten inte kommer att räcka till för en så kallad tioårsvinter. Orsaken är att vi inte har tillräckligt med garanterad effekt, från kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme när det blir riktigt kallt under några vinterdagar. Intresset att ansluta elvärmda småhus till fjärrvärme har hittills varit mycket låg hos energibolagen.

När kraftverken i Sverige inte kan producera tillräckligt med el och om effektreserven och importen inte räcker till riskerar det att bli effektbrist i Sverige. Än så länge räcker den så kallade effektreserven som bland annat består av det oljeeldade kondenskraftverket i Karlshamn samt möjlighet att importera el från Europa för att täcka effektbehovet. Det förutsätter naturligtvis att övriga Europa har ett överskott av el som de kanavvara till export. Det kan vara lika kallt i våra grannländer som här, vilket kan medföra att de behöver sinel lika mycket som Sverige. En importbegränsning är också Sveriges bristande överföringskapacitet i ledningsnätet.

Marginalerna i det svenska elsystemet minskar i takt med att landets kärnkraftsreaktorer fasas ut. Många vindkraftverk kommer också att ha tjänat ut sin livslängd under samma tidrymd som kärnkraften. I dag utvecklas elproduktionssystemet från stora centraliserade anläggningar med lång drifttid över året till mindre decentraliserade anläggningar, vars elproduktion i stor utsträckning är beroende av väderförhållanden. Dessa lokala anläggningarna en lokalisering som främst styrs av goda vind- och sollägen och inte av var elen behövs som mest med risk för stora ledningsförluster. Distributionsförlusterna i det svenska elnätet utgör cirka åtta procent. Sol- och vindkraft bidrar inte i dagsläget med stabilitet vid störningar. Det går inte att räkna med att all kapacitet är tillgänglig samtidigt. Vattenkraft är ett kraftslag som baseras på lagring och har en större tillgänglighet än vindkraft som bara producerar när det blåser.

Kommer eleffekten att räcka
Hur ser det ut med eleffekttillgången i framtiden när kärnkraften, som i dag står för cirka hälften av Sveriges elproduktion, succesivt avvecklas? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer elintensiva trots all eleffektivisering. De eleffektiviseringsåtgärder som hittills genomförts har helt tagits ut av befolkningsökningen. Befolkningen kommer att öka med cirka en miljon människor om tio år enligt SCB. Uppskattningsvis kommer elanvändningen att öka i ungefär motsvarande grad.

Kommer elen att räcka till i framtiden? Det finns några speciella parametrar som det råder osäkerhet kring och som kan öka eleffektbehovet. Ett sådan är elbilar. Om andelen elbilar skulle öka kraftigt till 2030 och framåt uppstår en ny situation som man måste ta hänsyn till. Då är det inte hållbart att använda elnätet på samma sätt som i dag. En utveckling med smart styrning av elanvändningen med nya effektiva byggnadsknutna batterier för lagring och mellanlagring blir nödvändig.

Sverige beroende av export och import
Den svenska vattenkraften blir allt viktigare med sin stabila produktion, höga verkningsgrad och möjlighet till snabb reglering som effektbuffert, jämfört med den ökade elproduktionen med vindenergi. Fjärrvärmebolagens kraftvärme med biobränsle blir också en viktig andel genom att den inte är väderberoende. Vattenkraften och vindkraften är mer eller mindre väderberoende men där vattenmagasinet fungerar som lagring som effektbuffert. När Tysklands politiska beslut om nedläggning av kärnkraft genomförs, kommer sannolikt deras andel av fossila bränslen öka i deras kraftsystem och således kommer Sverige vid import av el då ske genom tysk kol- och gaskondens, med ökade utsläpp av koldioxid som följd. Det är ur effektsynpunkt centralt att vårt elsystem har möjligheter av både import och export från och till Europa.

Effektbrist uppstår när elproduktionsanläggningar inte kan producera tillräckligt mycket effekt för att täckakonsumenternas och industrins behov. Detmåste således alltid finnas en balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som används. Vid obalans måste elen kopplas ifrån i vissa områden. Störst risk är det i södra Sverige eftersom elledningarna från Norrland och ledningsnätet från grannländerna har en begränsad kapacitet att föra över den el som krävs i ansträngda situationer. Kortsiktigt ligger ansvaret hos Svenska Kraftnät. För det långsiktiga effektbehovet finns inte något uttalat ansvar. Det är nödvändigt att samhället i tid möter upp för de olika scenarier som riskerar att inträffa. Det går inte längre att sticka huvudet i sanden och hoppas på att det alltid löser sig på sikt.

Referenser: Svenska Kraftnät, IVA 2016, Sveriges framtida elproduktion, Dagens Industri, juni 2018, Risk för elbrist i Stockholm, Second opinion, augusti 2018, Trånga elnät hindrar tillväxt, Second opinion, juli 2018, Effektläget stoppar industriinvesteringar, Energiföretagen, juli 2018, Trångt i elnäten, ett hinder för tillväxt, SBC och Energimyndigheten, 2018, Sveriges elstatistik 2017.

Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg

Photo by RawFilm on Unsplash