Så kan även den offentliga sektorn ha råd med smart byggnadsteknik

0
1547

Fördelarna med smarta byggnader är välkända, men CFOs i den offentliga sektorn är pressade att lägga sitt kapital på andra investeringar. I den här artikeln skriver Gunnar Skagerlind, försäljningschef, Industry, Siemens Financial Services,tillämpningen av smarta byggsystem i den offentliga sektorn samt “Smart Buildings as a Service”; lösningar som utnyttjar besparingar genererade från minskad energianvändning och använder dessa besparingar för att finansiera de uppgraderingarna som krävs för att göra en byggnad “smart”.

Digital omvandling av byggnader är under kraftig tillväxt[1]och försäljningen av smart byggnadsteknologi förväntas växa med ca 30% årligen. Smarta byggnader kan potentiellt spara mellan 15% och 25% av energikostnaderna. Dessa besparingar borde vara ett mål för såväl den privata som den offentliga sektorns fastighetsägare då de försöker generera besparingar åt aktieägares och skattebetalare. Varje dag som går kommer annars resultera i både förlorade besparingar och fördelar med smarta byggnader.

Smarta fastigheter utmärks av deras användning av avancerad teknologi med syfte att uppnå en mängd fördelar[2]. Dessa fördelar inkluderar: stärkta byggnadsprestationer inom områden som energi, verksamhet, säkerhet och trivsel; sänkning av priser för installation av utrustning, verksamheter, och tjänster; och betydligt högre användarnöjdhet. För att möta dessa mål kräver smarta byggnader den intelligenta infrastruktur som digitalisering möjliggör.

Data från dessa smarta system ger en fastighet en hjärna och en röst. Data är satt i arbete genom smarta byggnadskontroller i offentliga så väl som kommersiella byggnader, vilket ger fastigheter ett “centralt nervsystem” som balanserar och väger av konkurrerande intressen så som energibesparingar, boendetrivsel och nätstabilitet.

Kommunal- och statligförvaltning och övrig offentlig service omfattar en mängd olika byggnadstyper, från kontor och konferenslokaler till offentliga arenor, fritidsanläggningar, gallerior, bibliotek, kulturhus och mycket mer. Smart byggnadsteknologi erbjuder en mängd fördelar för den offentliga sektorn.

Effektivitet är en utmaning inom fastighetsförvaltning. Byggnader som ingår i den offentliga sektorn är varierade. Att omvandla dessa fastigheter till smarta fastigheter kommer göra det möjligt att kontrollera energikonsumtionen från ett centralt system. Centraliserad data för alla byggnader kan analyseras för att identifiera sätt att spara energi. Detta kan ske genom att koppla ljus och uppvärmning till vad som krävs i faktisk användning, att ändra på användningsscheman, eller genom att implementera automatisk på- och avstängning, samt anordningar för att stänga dörrar

I vissa fall kan energibesparing bara vara en del av möjligheterna med smart teknologi. Somliga offentliga organisationer kan dra nytta av lokal energiproduktion genom lokala kraftverk eller förnybara teknologier så som solkraft eller vindkraft. I ett fall användes smart byggnadsstyrning och sensorer i en inomhusbassäng för att optimera energikonsumtion vilket genererade besparingar på 30%.[3]

Smarta byggnader kan också övervaka och analysera personalnivåer genom en besökshanteringsmodul. Genom en smart mobilenhet kan personal till och med kopplas upp till byggnaders sensorer som kan mäta, inte bara när, men också var i byggnaden de arbetar. En del organisationer använder således dessa analyser för att omredigera scheman och förbättra personalnivåer i arbetslokaler, vilket i sin tur bidrar till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för personalen. Den här sortens analys har använts för att reducera mängden av offentiga byggnader, vilket bidrar till en dramatisk minskning av kostnader då skattepengar används effektivare utan någon negativ inverkan på kapacitet, produktivitet eller resultat.

Omvandlingen till smarta belysningssystem har uppvisat starka positiva effekter på vissa sorters offentliga byggnader. Energikonsumtionen reduceras inte bara dramatiskt, utan kan även förbättra displayer, offentlig information, utrymmesanvändning, osv. Ett exempel är en teater som kunde gå över till ett smart belysningssystem och leverera utomhusskärmar vilket tidigare inte hade varit möjligt och samtidigt spara på energikostnader med över två tredjedelar.[4]

Offentliga byggnader kommer ofta i fokus när det kommer till ökade säkerhetsåtgärder, speciellt vid offentliga möten, officiella besök, idrottstävlingar och politiska sammankomster, och kräver därför tillfälliga och snabba ökningar avsäkerhetsåtgärder. Smarta byggnader med sensorteknologi och övervakningskapacitet ger personal möjlighet till att snabbt utöka övervakningen utan att behöva anställa och träna tillfällig personal.

Att förstå fördelarna med smarta byggnader är en sak; att hitta praktiska, prisvärda och hållbara lösningar för en smart omvandling är en annan. Då det är svårt för organisationer att prioritera en investering är det frestande att inte göra någonting. Men varje dag som går då en byggnad inte är konverterad till en smart byggnad är en dag då kapitalbesparingar uteblir, onödiga naturresurser används, och sociala fördelar inte tillfaller medborgare och medarbetare.

Ekonomichefer inom den offentliga sektorn letar därför alltmer efter lösningar där leverantörer av en tjänst, som omvandlingen till smarta byggnader, använder sig av finansieringstekniker som eliminerar behovet av att göra egna investeringar och möjliggör omvandlingen genom en avgift som betalas månadsvis över en förutbestämd kontraktsperiod. På så sätt kan omvandlingen till smarta byggnader leverera förmåner för organisationen, utan att behöva avsätta egna medel.

Med andra ord letar man alltmer efter sätt att ”betala för resultat” – i det här fallet kostnadsbesparingar och andra fördelar med smarta byggnader. Detta har lett till framväxten av konceptet “Smart Buildings as a Service”[5]– eller “servitization.” Det innebär att hyresvärdar och fastighetsägare behåller sitt kapital för utvidgnings- och förbättringsinitiativ och låter integrerade teknologi-service-finansbolag finansiera den digitala omvandlingen av deras byggnader. Det finns en mångfald av moderna finansmodeller som banar väg för detta, men den mest attraktiva av dessa modeller involverar smarta lösningar som kan möjliggöra omvandlingarna till en låg eller ingen nettokostnad för byggnadens ägare – offentliga så väl som kommersiella. En studie från Siemens Financial Services[6]har undersökt hur mycket potential som finns för smart omvandling av offentliga byggnader genom självfinansiering i Sverige, Norge och Finland och uppskattar att det finns 314 miljoner dollar i självfinansieringspotential.

När man använder smarta finansieringstekniker introducerar den integrerade lösningsleverantören teknologi och system för att skapa intelligenta byggnader som levererar en förutsägbar nivå av energibesparingar. Den minskade energikostnaden är sedan omhändertagen för att effektivt finansiera den smarta omvandlingen. Även om minskningen av energianvändningen kommer att variera beroende på yttre faktorer, som energikostnader, kommer besparingarna i de flesta fall vara pålitligt reflekterade i en finansstruktur för att leverera självfinansierade smarta byggnader över hela världen. Lösningsleverantören samtycker till ett kontrakt för en byggnadsomvandling med fastighetsägaren över en förutbestämd period, vilket ägaren efteråt kommer dra nytta av genom reducerad energikonsumtion, tillsammans med andra fördelar som smarta byggnader har. Fastighetsägaren har inte behövt utsätta sitt eget kapital för risk och kan behålla det för framtida strategiska utvecklingsarbeten – både i kommersiell tillväxt och i förbättrad offentlig service.

Med dagens pressade budgetar kommer många ekonomichefer anta att investeringar i en smart byggnadsomvandling är ouppnåeligt. I verkligheten finns det dock en finansieringsteknik som tillåter organisationer att dra nytta av smarta byggnaders många fördelar till en låg eller obefintlig nettokostnad. Genom att inte genomföra en smart byggnadsomvandling kommer organisationer och fastighetsägare gå miste om dess medföljande fördelar och besparingar.

Gunnar Skagerlind

Ladda ned hela fullständiga rapporten här: www.siemens.com/smart-start-for-smart-buildings

 

[1]Markets and Markets, Smart Building Market by Type (Building Automation Software, Services), Building Type (Intelligent Security System, Building Energy

Management System, Infrastructure Management, and Network Management System), and Region – Global Forecast to 2022, June 2017; Orbis Research,

Global Smart Building Market Research Report and Forecast to 2018-2023, Feb 2018

[2]Källa: Siemens Building Technologies

[3]UK Cabinet Office, Greening the Public Sector, 2009

[4]Ibid; also Arts Council, Sustaining Great Art, 2016-17

[5]See, for instance: ITEA, BaaS “Building as a Service” as technical enabler for future building automation ecosystems, 2016

[6]Smart start for smart buildings, 2018