Boverket anser att byggsektorn är en stor miljöbov  

Boverket har kritiserat samhällsbyggnadssektorn för att bygg- och fastighetsbranschens negativa miljöpåverkan ökar. Boverket anser att om branschen inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser (CO_2-ekv)¹på frivillig basis krävs åtgärder från staten.

Byggbranschen är naturligtvis bekymrad över resultat som visar att branschen hittills inte klarat av att hantera de utsläpp som branschen direkt eller indirekt medverkar till. Men det kan inte heller vara helt obekant för Boverket att det pågår ambitiösa arbeten inom byggbranschen genombland annat Sveriges Byggindustriers projekt”Färdplan för ett fossilfritt Sverige”.Samtidigt är Boverket naturligtvis medvetna om att komplexiteten inom byggbranschen är betydligt mer omfattande i jämförelse med andra branscher.

De utsläpp som sker lokalt på själva byggarbetsplatsen utgör 10-13 procent av sektorns totala utsläpp. 

Tillverkning av byggmaterial och tillförsel av energi innan produkterna når byggarbetsplatsen har branschen svårt att kortsiktigt ha rådighet över och påverka.Byggbranschen måste därför lära sig att ställa tuffare krav vid upphandling av byggmaterial för att materialbranschens andel av växthusgaser måste minska. Byggbranschen måste också ställa krav på energibolagen att de ökar andelen förnybart bränsle i sin energimix.Här har Sverige goda förutsättningar jämfört andra länder på kontinenten.

Det finns däremot redan nu klimatförbättringar att göra på byggarbetsplatserna med i dag redan känd och tillgänglig teknik. Detta är något som byggbranschen själva har ansvar över vilket FoU-studier visar genomförda på initiativ av Sveriges Byggindustrier tillsammans med KTH som finansieras av bland annat av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), se nedan. Denna andel av växthusgaser kan utgöra 10-13 procent av sektorns totala utsläpp. Den enklaste åtgärden är att entreprenören själv ska ansvarar för kostnaden av energianvändningen på byggarbetsplatsen. I dag är det vanligt att det är byggherren som ansvarar för denna kostnad vilket inte ger tillräckligt incitament till energihushållning för entreprenören. Tillexempel nya energisnåla byggbodar kostar mer att hyra utan att entreprenören får någon får ekonomiskt vinning av detta.

Livscykelanalyser bör användas som verktyg

Klimateffektiviseringar finns att göra om livscykelanalyser (LCA) utnyttjas som verktyg vid design, projektering och utförandet under själva byggprocessen. Aktuella studier har genomförts bland annat på initiativ av Sveriges Byggindustrier tillsammans med KTH, IVL och ett stort antal medverkande byggbolag inom ramen för finansiering  regeringskansliet, SBUF och IVL,  projektet ”Minskad klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus – LCA av fem olika vanliga byggsystem”. Själva byggprocessens miljöpåverkan omfattar den resursanvändning som sker genom tillverkning av byggmaterial, transporter, utsläpp på byggarbetsplatsen för uppvärmning under byggtiden, maskiner, bodar samt spill och transport av material och produkter till arbetsplatsen. Rapporten finns att hämta på SBUF:s hemsida.

Följande vanliga byggstommar har studerats i FoU-projektet ur klimatsynpunkt

1. Platsgjuten betongstomme med kvarsittande form
2. Bjälklagstomme med kvarsittande form typ filigran och lätta utfackningsväggar av stål och trä med bärande stålpelare i fasad
3. Prefabricerad stomme av betong
4. Stomme av volymelement av trä
5. Stomme av KL-Trä (massivt trä)

Störst förbättringspotential att minska CO_2-ekv på själva arbetsplatsen har fall 2 som är en vanlig förekommande stomlösning. Reducering av CO_2-ekvär möjlig med cirka 20 procent genom klimatförbättrad betong, byte från diesel till HVO-bränsle på byggarbetsplatsen och energieffektiva bodar. För byggbodar som ansluts till fjärrvärme i stället för el kan ytterligare minskning av CO_2-ekvgöras.

Utsläppen av växthusgaser är i dag större under byggprocessen

Enligt en rapport 2014 från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggindustrier, ”Klimatpåverkan från byggprocessen”var andelen CO_2-ekvutsläpp 2012 från själva byggprocessen 18 procent inkluderande bostäder, lokaler och anläggningar. Det motsvarar de årliga utsläppen från personbilstrafiken. Sveriges totala utsläpp av CO_2-ekvvar under 2018, 53,1 miljoner ton enligt Naturvårdsverket vilket är en ökning med 0,9 procent jämfört med 2017.Trenden går nu tyvärr år fel håll. Andelen utsläpp från byggsektorn är i huvudsak beroende av byggkonjunkturen. Ju fler byggnader och anläggningar som byggs så ökar naturligtvis utsläppen av växthusgaser. På motsvarande sätt minskar utsläppen vid lågkonjunktur.

LCA för byggnader. Bild: Boverket.

Intressant att notera är att vid nyproduktion av flerbostadshus är byggprocessens utsläpp av CO_2-ekvunder själva byggandet ofta större än under byggnadens driftsfas räknat på en analysperiod på 50 år vilket beror på att husen blir allt energieffektivare men att framförallt tillförseln av fjärrvärme till stor del består av förnyelsebart bränsle en andel som hela tiden ökar. När tillförseln sker med helt förnybart bränsle kan andelen utsläpp av växthusgaser under själva byggprocessen (materialtillverkning, transporter och produktionen på arbetsplatsen) vara hela 80 procent jämfört med 20 procent under driftsfasen. Garage under huset stå för en betydande andel av utsläppen genom att andelen betong är stor.

Det är framförallt för det befintliga bostadsbeståndet åtgärder måste vidtas för att minska andelen under växthusgaser För det befintliga flerbostadshusbeståndet minskar utsläppen av CO_2-ekvunder driftsfasen dels genom fortlöpande energieffektiviseringar och att över 90 procent av flerbostadshusen i dag är anslutna till fjärrvärme med i huvudsak förnybara bränslen, en andel som ständigt ökar. Arbetet med energieffektiviseringar måste öka inte minst inom miljonprogrammet. Energibolagen också har ett ansvar att öka andelen förnybart bränsle i sin energimix.

Det finns förhållandevis en stor potential att minska klimatpåverkan under byggprocessen, oavsett vilken systemlösning som väljs. Följande exempel på prioriteringar bör göras:

• Öka kompetensen gällande klimatpåverkan inte minst hos inköpsansvariga.

För att kunna identifiera och genomföra de viktigaste, och också de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska klimatpåverkan från enskilda byggprojekt, krävs en allmän kompetenshöjning samt samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan. Detta gäller inte minst vid upphandling. Inköpsansvariga måste utbildas och medverka redan i tidiga skeden både vid nyproduktion och större ombyggnader.

• Räkna på klimatpåverkan i varje enskilt byggprojekt.

Även om listade förslag bör beaktas i projekt så kan det för olika projektet vara något annat val som kan påverka projektets klimatpåverkan. Det är angeläget att klimatberäkningar används som verktyg och utförs i tidiga skeden så att de viktigaste åtgärderna kan identifieras och därmed genomföras för att minska byggskedets klimatpåverkan. Valda tekniska lösningar i byggskedet kommer att påverka byggnaden under dess livscykel, varför en förbättringsanalys alltid bör omfatta hela livscykeln.

• Beställ klimatförbättrad betong

Betong är den enskilda produkt som har en hög utsläppsfaktor. Säkerställ att den betong som används, oavsett vilket material husets stomme har, är klimatförbättrad. Sådan finns redan idag att upphandla på den svenska marknaden utan att gjutcykeln påverkas på ett avgörande sätt.

• Upphandling av material

Välj de klimatmässigt bästa produkterna för de stora materialgrupperna. Det finns stora klimatförbättringar att göra vid inköp genom att välja rätt leverantör och produkt för viktiga materielgrupper.

• Krav på transporter

Ställa krav på transport genom att vid upphandling välja transport på järnväg alternativt med lastbilstransport med förnybara bränslen, såsom HVO.

• Optimera energianvändningen på byggplatsen

Omfattande användning av dieseldrivna maskiner på byggplats innebär också förhållandevis stor klimatpåverkan. En elektrifiering av byggarbetsplatsens fordon kan vara ett sätt att förbättra. I den mån det går att köpa förnybart bränsle, såsom HVO, för byggarbetsplatsens fordon, minskar klimatpåverkan påtagligt. Det är också viktigt att optimera och minimera drift av alla fordon samt att använda energieffektiva byggbodar gärna med anslutning till fjärrvärme i stället för el.

Alla förbättringsåtgärder som beskrivs ovan måste beaktas och ställas krav på i tidiga skeden innan huset är byggt. Ett framgångsrikt miljöarbete uppnås genom att ställa klimatkraven så tidigt som möjligt. Här har entreprenören och byggherren ett stort ansvar att dels ställa interna krav på sin egen organisation och på sina underentreprenörer. Entreprenören är också en stor och viktig kund som bör kunna ställa miljökrav på leverantörer för att uppnå en långsiktig förändring.

Byggbranschen tar sina klimatproblem på allvar

Boverkets förslag till klimatdeklarationer är en positiv väg till att medvetandegöra och minska andelen CO₂-ekv. Men klimatdeklarationerna borde utföras innan byggstart för att uppnå önskat resultat och inte i efterhand enligt det förslag som nu föreligger. Med Sveriges Byggindustriers ”Färdplan för ett fossilfritt Sverige”ska branschen visa att klimatproblemen tas på allvar och där storbolagen inte minst måste vara de som tar rodret och hjälper till att visa kompassriktningen för de mindre och medelstora byggbolagen.

Redovisning måste ske på ett likartat sätt så att jämförelse kan göras

En viktig aspekt för Byggindustrins färdplansarbete är att redovisning och uppföljning sker på ett likartat och jämförbart sätt. I dag redovisas klimatutsläppen olika och är ofta mera anpassade för att passa kommunernas målsättningar och ambitioner för klimatarbetet. Redovisning bör ske på två sätt. Det ena är klimatbokslut för det gångna året, det brukar kallas för bokföringsmetoden men då med gemensamma klimatdata för utsläpp. Det andra sättet är att inför investeringsbeslut när planering för till exempel ett nytt bostadsområde är aktuellt. Husen planeras ju att stå i 50-100 år. Då bör hänsyn tas till ett scenario för ett framtidsperspektiv, det brukar kallas en konsekvensanalys som naturligtvis är mer komplicerad. Boverket har i sin analys för nära nollenergibyggnader (NNE) använt en konsekvensanalys med utgångspunkt för klimatutsläpp för Östersjöregionen. Problemen med en konsekvensanalys är att energin är i ständig förändring beroende av hur elsystemen förändras i Europa som Sverige är anslutna till. 

Att nå ett fossilfritt samhälle 2045

Det är ett hårt arbete som väntar för att uppnå ett fossilfritt samhälle 2045. Alla samhällssektorer arbetar intensivt med olika färdplansarbeten. En svårighet vi har är att vi blir alltmer beroende av vår omvärld och Europas el-energisystem. På el-sidan blir vi beroende av möjligheterna till import- och export av el inte minst för att klara vår el-effektproblematik som vi redan nu måste ta på allvar. Nedfasningen av kärnkraften av tekniska och ekonomiska skäl och att importen av el från kontinenten långsiktigt kommer att vara baserat på fossila bränslen såsom gaskondens är något Sverige inte kan styra över och skapar en osäkerhet inför för framtidens investeringsbeslut.

¹⁾CO_2-ekvär ett mått på utsläpp av alla växthusgaser och som tar hänsyn till hur olika andra gaser bidrar till växthuseffekten. Därför ”översätts” deras klimatpåverkan till hur mycket koldioxid (CO₂) som skulle orsaka motsvarande växthuseffekt.

Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg.
Tidigare miljöchef JM Stockholm och teknik- och miljöchef Veidekke Sverige. 

Artikeln är tidigare publicerad av Bygg & Teknik

Photo by Ricardo Gomez Angel on Unsplash

Referenser:

Erlandsson M (2017): Blå Jungfrun version 2017 med nya cement. IVL Svenska Miljöinstitutet rapport C250, juni 2017.

Kellner J, Sandberg E, Bygga och bo klimatklokt, Fjärrsyn rapport 2013:28 (byggbodar)

Larsson, M., Erlandsson, M., Malmqvist, T., Kellner, J. (2016). Byggandets klimatpåverkan – Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus med massiv stomme av trä. Stockholm: Sveriges Byggindustrier.

Liljenström, C, Malmqvist, T, Erlandsson, M., Freden, J., Adolfsson, I., Larsson, G., Brogren, M. (2015). Byggandets klimatpåverkan. Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. Stockholm: IVA och Sveriges Byggindustrier.

Malmqvist, T, Erlandsson, M., Francart, N, Kellner, J. (2018). Minskad klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus. Stockholm, Sveriges Byggindustrier.

Kellner, J, Bostadspolitik.se. El-effektbrist hotar svensk industri och bostadsbyggandet