Digitaliserad samhällsutveckling

Det är mycket snack om digitalisering i dag. Och om möjligheterna tekniken skapar för att göra vårt samhälle smartare och mer hållbart. Men utmaningen ligger inte främst i att utveckla de digitala lösningarna, utan i att vi måste förändra vårt sätt att tänka och arbeta.

– Det är lätt att fastna i ny och häftig digital teknik, men det handlar snarare om vad tekniken kan göra för oss. Om att se och förstå nyttorna med den, säger Jenny Carlstedt, IT-konsult inom samhällsutveckling på Sweco.

Hennes jobb är att stötta kommuner, städer och privata bolag i deras arbete med att hitta möjligheter med digitaliseringen. Rättanvänd kan den nämligen effektivisera hela samhällsbyggnadsprocessen. Inte minst kan den hjälpa oss attnå de ambitiösa målen för hållbar utveckling som världens länder antagit genom Agenda 2030.

Kortsluter och effektiviserar

När den svenska regeringen antog Agenda 2030 bestämdeman även att bli bäst i klassen på att använda digitaliseringens möjligheter. En rad satsningar rullade igång för att skapa en smartare samhällsbyggnadsprocess med hjälp av digital teknik.

– Navet i det arbetet är att skapaett obrutet digitalt flöde av information från planeringsprocessens tidiga skeden till förvaltning. För att kunna göra detta behöver geodata, BIM-modeller (byggnadsinformationsmodeller) och annan information tillgängliggöras för alla aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen,

Även om allt mer information finns digitalt i dag så är det ändå så att landets kommuner och andra aktörer har lagrat sin data på olika sätt. Och då måste den även standardiseras och harmoniseras för att det ska vara möjligt att automatisera olika arbetsmoment och -processer.

– Det arbetet pågår i dag. Vi kortsluter och effektiviserar processer så att informationen blir tillgänglig för fler aktörer. På så vis kan vi skapa nya sätt att arbeta som är mer effektiva. Vägen dit går genom samverkan över gränser – det är A och O för att lyckas skapa en mer hållbar samhällsbyggnadsprocess.

Kan mäta fotavtryck

Den digitala tekniken kan även hjälpa oss att göra våra byggarbetsplatser mer effektiva och hållbara. Bygg är en av de sektorer som konsumerar allra mest naturresurser i dag. Bygg- och fastighetssektorn svarar för drygt 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och drygt 30 procent av allt avfall kommer från byggverksamheten. Hur byggbranschen agerar nu får med andra ord ett stort avtryck i framtiden.

– Genom att skapa digitala tvillingar av hus och även hela städer kan vi göra simuleringar för att få koll på effekten av olika händelser och på så vis mäta det ekologiska fotavtrycket. Digitala modeller kan även hjälpa oss att hålla koll på logistiken och materialanvändningen på våra byggarbetsplatser och vi kan styra återvinningen.

Om vi även tar vara på att människor och saker är uppkopplade kan vi dessutom samla in information om till exempel sakers tillstånd, luftkvalitet och hur vi utnyttjar staden. Med det underlaget kan vi lära oss mer om staden och dess funktioner och om behovet av underhåll.

– Tittar vi på samhällsbyggnadsprocessen i smått och i stort så har vi mycket att vinna på att återföra erfarenheter. Med teknikens hjälp är det lättare att ge feedback in i nya projekt – vad fungerade bra, vad fungerade mindre bra. Vi kan skapa bättre cirkuläritet av kunskap och erfarenheter.

Bygg in flexibilitet

Vi bör dock också var ödmjuka inför den nya tekniken och de krav den ställer på de olika aktörerna i samhällsbyggnadsprocessen, menar Jenny Carlstedt. Många har köpt in sig i IT-system sedan tidigare och det kan kännas kostsamt att släppa taget om dessa.

– Det enda vi vet säkert i dag är att tekniken ständigt kommer att utvecklas och förändras. Det innebär att när ett system kommer på plats, så har tekniken utvecklas ytterligare.

– Därför måste vi bygga in flexibilitet i de system vi nu skapar. Och vi måste ha ett helt annat förhållningssätt till tekniken. En plattform är inte som tidigare klar när den levereras. Tekniken är under förändring. Vi måste med andra ord ställa om från en förvaltningsorganisation till en organisation för ständig utveckling.

Den stora utmaningen med den digitala förändringsresan är med andra ord inte tekniken. Den finns redan här och kan hjälpa oss att lösa olika utmaningar så att vårt samhälle blir både smartare och mer hållbart.

– Men då måste vi också förändra vårt sätt att tänka och arbeta – och det är det som är den stora utmaningen. Jag tror att vi kommer att jobba helt annorlunda om tio år – i en kontinuerlig process. När vi ser nyttan för oss, är det lättare att hoppa på en utveckling. Det är det som sker nu och en del processer går snabbt, andra långsammare. Det är så det kommer att se ut framöver.

Text:Pia Runfors

Foto: Patrik Instedt.

Publicerad i Samhällsbyggaren nummer 4 2019

Agenda 2030 och digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen

När Sveriges regering, tillsammans med övriga världens stats- och regeringschefer, antog Agenda 2030 innebar det att de tillsammans beslutade att leda världen mot en mer hållbar och rättvis framtid. Vår regering bestämde dessutom att man skulle bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och startade en rad satsningar för att skapa en smartare samhällsbyggnadsprocess med hjälp av digital teknik.

Projektet Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen går ut på att arbeta fram ett obrutet digitalt standardiserat flöde av information med särskilt fokus på planeringsprocessens tidiga skeden.