Unikt samarbete ska smittsäkra framtidens hus

Hur kan framtidens hus bli bättre på att minska effekterna av kommande pandemier? Det är målet med projektet Byggnader post corona – ett samarbete mellan flera lärosäten och branschföretag som tillsammans ska uteckla metoder, verktyg och infrastruktur för minskad risk för spridning av virus i inomhusmiljöer.

– Målet är att bygga upp en infrastruktur som snabbt ska kunna utreda olika problem och ge rekommendationer, säger Jonas Anund Vogel, föreståndare på KTH Live-In Lab.

Det var när han jobbade som innovations-, forsknings- och utvecklingschef på teknikkonsulten Bengt Dahlgren som idén bakom projektet dök upp: hur de skulle kunna bidra med kunskaper till fastighetsbranschen? 

– Vi hade en live-session på KTH som samlade experter med olika bakgrund och kompetenser, de som kan mycket om corona och mycket om byggnader. Tanken var att gemensamt hitta svar på olika problem kopplade till pandemin, säger han.

– Kunde vi genom dessa synergier hitta medel för forskning?

Rätt utlysning hittade forskarna via Formas. Och med lite vridande på frågeställningen så träffade nätverket rätt: 

– I takt med att vi inkräktar alltmer på omvärlden kommer också pandemier att uppstå allt oftare som kommer att kräva mer åtgärder i byggnaderna. Det kan leda till att mer energi går åt som inkräktar ännu mer på vår omvärld, säger han.

– Hur kan vi skapa ett gott inomhusklimat utan att öka resursanvändningen? Det är en ännu svårare uppgift än vad vi ursprungligen tänkt oss.

Att byta till nya ventilationssystem i exempelvis ett kontorshus innebär självklart en kostnad för alla inblandade. Att trenden under pandemin också går mot mindre uthyrbar yta spär på den utvecklingen.

Men genom systemen kan inomhusklimatet bli bättre, med mindre smittspridning. Det kan i sin tur bidra till att vi kan fortsätta mötas på kontoren.

– När nästa pandemi kommer skulle byggnader med en viss design och tekniska system kunna tillåtas att erbjuda möten medan andra stänger ner. Då blir det en säkrare investering för fastighetsägaren: att kunna säkra upp uthyrningen också under kommande pandemier, säger han och tillägger att en del i projektet handlar om att föra dialog med myndigheter om regelverket vid liknande situationer.

Boverket och Folkhälsomyndigheten är partners i referensgruppen.

Intresset från branschen har också varit stort – särskilt efter den senaste tidens medieexponering, bland annat i SVT Rapport och Sveriges Radios Vetandets värld.

– Det finns ett stort intresse från industrin sida att föra fram olika produkter. Nu gäller frågan hur vi kan rama in i detta i forskningen. Vi som forskare får ju inte snedvrida konkurrensen.

Jakob Löndahl är en av LTH-forskarna som är med i projektet. Han är universitetslektor, docent i aerosolteknologi och föreståndare för högskolans aerosollaboratorium, som bland annat kan stoltsera med klimatreglerade experimentkammare modell större och som invigs våren 2022.

Han har varit involverad i olika projekt om smittspridning i den byggda miljön sedan 2014 – och har undersökt smittspridningen via partiklar i luften sedan 2011.

– Innan covid så jobbade vi med exempelvis vinterkräksjuka, influensa och RS-virus och hur de smittar i sjukhusmiljöer, säger han.

– När det gäller smitta i den byggda miljön är ventilation bara en sak, det finns mycket annat som kan göras. Här finns gott om idéer från företag, exempelvis självdesinficerande ytor, varningssystem och olika luftreningstekniker.

Rörelseflöden i en byggnad är också en del i pusslet. Forskargruppen har bland annat tittat på sjukhusmiljöer och hur personal agerar i smittkänsliga lokaler.

– Patientflöden i sjukhusmiljö är ett extremt exempel, men sådant som gäller sjukvården kan vara relevant också i annan byggd miljö: det kan handla om det som är vanligt nu under covid, att ha separerade ingångs- och utgångsdörrar i foajén så att man inte krockar med varandra.

Om det förebyggande smittskyddsarbetet tidigare var något mer perifert har det nu, efter två år med pandemi, hamnat i allas blickfång.

– Jag tror och hoppas att vi tar med oss detta även efter pandemin. Det finns andra smittor som för de flesta inte är mer än en obehaglig upplevelse, men som kan vara en dödsorsak för andra. Kan vi hålla nere smittan i samhället när det är högsäsong av influensa, vinterkräksjuka och RS-virus finns det stora samhällsvinster att få. Det ger lägre sjuktal och minskad belastning på vården, ökad livslängd och bättre livskvalitet, säger Jakob Löndahl.

– Det är kostsamt med sjukdomar.

Text: Fredrik Hielscher

Fakta

Projektpartners: Folkhälsomyndigheten, Boverket, Svensk Ventilation, Fastighetsägarna, Bengt Dahlgren, Tovenco, Länsgården Fastigheter, Akademiska Hus, Swegon, Einar Mattsson, Lokalförvaltningen Göteborg,
Geberit och Energi & Miljötekniska Föreningen.

Deltagare: Byggnader post corona är ett samarbetsprojekt mellan Chalmers, KTH, Lunds universitet, Umeå universitet och ett flertal projektpartners.

buildingspostcorona.se