Varje år försvinner närmare 100 000 jobb i Sverige på grund av digitaliseringen.
Det låter ju deppigt. Men faktum är att de tekniska framstegen också kan skapa många jobb och få företag att växa.
– Det som avgör vi lyckas är hur vi bemöter förnyelsen – om vi är öppna för digitaliseringens möjligheter, säger Stefan Fölster, vd för Reforminstitutet.
Digitaliseringen har under de senaste decennierna varit rekordsnabb och den har haft stora effekter både på individer och vårt samhälle. Den påverkar såväl enskilda företag som hela sektorer i samhället. Den snabba tekniska utvecklingen hänger även nära samman med den globalisering som håller på att förändra världen.
Precis som med andra stora förändringar finns alltid de som är skeptiker, vilket leder till en stor ekonomisk osäkerhet. Där har vi alla ett val – antingen gör vi motstånd eller så hänger vi på och tar vara på möjligheterna. För en sak är säker. Digitaliseringen är här för att stanna. Och utvecklingen går dessutom rasande fort.
Sverige har generellt sett klarat den snabba tekniska utvecklingen bra. Vi är duktiga på att hitta på nytt och har även goda möjligheter att fortsätta att utvecklas.
– Ja, vi har en benägenhet att ta till oss ny teknik och ligger långt framme. Och trots den utbredda automatiseringen ser vi att dagens sysselsättningsgrad faktiskt är högre än på flera decennier, säger Stefan Fölster, vd för tankesmedjan Reforminstitutet, som uppmärksammar innovativa lösningar och reformförslag som för Sverige framåt. Han är också författare till boken Robotrevolutionen.
Samtidigt finns det gott om utmaningar.
– Alla har inte förstått hur stor förändringen är och därför halkat efter. Inom offentlig sektor – bland annat sjukvård, skola och myndigheter – har utvecklingen gått väldigt trögt. Till och med onödigt trögt. Det håller inte, menar Stefan Fölster.
Ett annat område som har stor utvecklingspotential är samhällsbyggnadssektorn.
– Det har länge byggts på tok för lite bostäder i Sverige, vilket naturligtvis beror på många olika saker. Men den digitala tekniken möjliggör nya former av innovationer och kreativitet som kan effektivisera byggandet.
Digitalisering är till och med en nyckelfaktor för att lyckas med utmaningen att bygga bostäder snabbt, kostnadseffektivt och hållbart. Och basen för den förändringen är en gemensam informationsinfrastruktur. Ett sömlöst informationsflöde genom hela byggprocessen – från det allra första planeringsskedet hela vägen till förvaltning eller till om med rivning – och där alla aktörer är inblandade, gör processen betydligt mer effektiv. Det kan även göra att dialogen med medborgarna blir enklare och att överklagandena därmed minskar.
– Det skulle sannolikt påskynda byggprocessen väsentligt och bidra till att fler bostäder byggs. Det är inte ens svårt tekniskt, utan problemet just nu är att man måste anpassa IT-systemen till de olika aktörerna. Revirtänk försvårar samordningen, säger Stefan Fölster.
Byggandet kan även effektiviseras genom att bygga flerbostadshus i fabrik. Den typen av automatisering kan inte bara skapa fler bostäder i snabbare takt. Det industriella byggandet är inte bara rationellt utan även smart och hållbart. Det ger bättre kontroll på kostnaderna samtidigt som kvaliteten säkras när tillverkningen sker i en skyddad miljö, där varken väder eller vind kan inverka.
Allt fler inser detta och idag vittnar flera av de större aktörerna inom industriellt byggande – Lindbäcks, Moelven och Boklok – om en kraftig tillväxt och ökad efterfrågan.
– Automatiseringen innebär en förskjutning av kompetens. Många jobb försvinner, samtidigt som situationen skapar en ökad komplexitet vilket kräver en annan typ av arbetskraft. Byggarbetare kommer att ersättas med ingenjörer, säger Stefan Fölster. Hur
När vi bygger bostäder i fabrik innebär det också att vi skapar arbetstillfället utanför städerna.
Över huvud taget kan digitaliseringen innebära att vi kan sprida ut våra städer. Vi måste inte längre bo i de stora städerna för att få jobb.
– Detta är en tydlig trend idag – den digitala nomaden som rör sig i den virtuella världen där bostaden och bostadsorten är mindre viktig.
Tillämpning av digital teknik möjliggör alltså nya former av innovationer och kreativitet. Och de samhällsbyggare som planerar digitaliseringen och som förstår sig på vad som händer kan med andra ord se framtiden an med tillförsikt?
– Jag tror det är viktigt att fundera vad som kan ge stora kundvärden. Många företag är bra på stegvisa små innovationer som smarta kylskåp och lampor är visserligen kul och bra men det ger inte så stora kundvärden i realiteten. Däremot är Hemnet är ett bra exempel på en enkel sak som ändå ger ett stort kundvärde.
– Alla samhällsbyggarföretag behöver naturligtvis inte vara digitala ledare. Men alla behöver fundera på om och hur det finns en risk att man blir rundad av en startup med en nydanande idé. Åtskilliga branscher – allt från resebyråer till bokhandel eller bankkontor har blivit omstöpt av digitalisering. Det är bättre att vara med och skapa framtiden än att bli omkullsprungen av den.
Text: Pia Runfors
Publicerad i Samhällsbygggaren nr 1 2017