Så kan byggsektorn minska utsläppen – redan i dag

Sedan några år pågår ett ambitiöst färdplansarbete hos Byggföretagen (före detta Sveriges Byggindustrier) där hittills 170 företag, kommuner och organisationer har anslutit sig till färdplanen med målsättningen att minska påverkan av växthusgaser i den egna verksamheten.

Inom ramen för ett fossilfritt Sverige har nu dessutom 22 olika branscher tagit fram egna färdplaner.

Strävan efter en sund, attraktiv och säker byggbransch är grunden för hållbarhetsarbetet. Byggföretagens vision om ett hållbart samhällsbyggande inkluderar tre dimensioner, ekonomisk- och socialhållbarhet med miljö och klimat i fokus.

I takt med att byggnaderna blir mer energieffektiva och att energianvändningen från uppvärmningssystemen minskar blir klimatpåverkan från själva byggprocessen förhållandevis större och därför allt viktigare för att bedöma byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv.

Beräkningar av KTH och IVL visar att klimatpåverkan under byggprocessen för nya flerbostadshus är i samma storleksordning och ofta större än under själva användningsskedet. Redan med befintlig och tillgänglig teknik går det att minska andelen växthusgaser med mer än 20 procent på byggarbetsplatsen.

Perspektiv på sektorns utsläpp av växthusgaser och energianvändning

Enligt Boverket var bygg- och fastighetssektorns utsläpp av inhemska växthusgaser 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter¹ (CO_2-ekv), vilket motsvarade drygt 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Byggsektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror, något som inte redovisas i statistiken till EU-kommissionen. Dessa utsläpp låg på cirka 7,7 miljoner ton CO_2-ekv. De totala utsläppen av växthusgaser från byggsektorn låg då i praktiken på hela 19,3 miljoner ton CO_2-ekv.

Enligt en tidigare rapport från år 2014 från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Byggföretagen, ”Klimatpåverkan från byggprocessen” var andelen CO_2-ekv från själva byggprocessen i Sverige uppskattat till cirka 10 miljoner ton CO_{2 ekv} per år. Det var i samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar Sverige.

Under byggprocessen vid nyproduktion av flerbostadshus beräknas andelen växthusgaser per kvadratmeter på mellan 220–320 CO_2-ekv A_-temp beroende på val av stomkonstruktion och inkluderade installationer. Enligt Boverket stod bygg- och fastighetssektorn år 2019 dessutom för 34 procent av Sveriges totala inhemska energianvändning vilket motsvarar cirka 107 TWh. Sektorns energianvändning består huvudsakligen av energi till uppvärmning och transporter samt energi under byggprocessen.

Sveriges utsläpp ur ett globalt panorama

Sveriges totala territoriella utsläpp enligt Naturvårdsverket av växthusgaser var 46,3 miljoner ton CO_2-ekv år 2020 vilket motsvarar 0,2 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Tyvärr så ökar ständigt den globala andelen växthusgaser trots pandemin.

Enligt mätningar gjorda på Mauna Loa på Hawaii låg koldioxidhalten i atmosfären på 418,81 ppm i mars år 2022, vilket är en ökning med 1,17 ppm jämfört med mars 2021. För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm. Redan år 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia.

Vad spelar det då för roll vad vi gör i byggsektorn med en så låg andel av världens utsläpp? Självklart är det viktigt vad vi själva gör. Skulle alla länder följa Sveriges ambitionsnivå skulle det få en betydande global påverkan för att möjliggöra Parisavtalets globala mål på maximalt två graders temperaturhöjning till år 2050. 

Byggföretagens färdplansmål
2022	Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satta klimatmål.
2025	Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend.
2030	50 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jmf år 2015).
2040	75 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jmf år 2015).
2045	Netto-noll utsläpp av växthusgaser*.
* Byggföretagens färdplansmål är ambitiösare än regeringens politiska ramverk speciellt att även hänsyn ska tas till klimatutsläpp av importerade produkter.   Enligt riksdagens klimatpolitiska ramverk bör utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium år 2045 vara minst 85 procent lägre än utsläppen för år1990. Resterande utsläpp ska ske genom klimatkompensation.

Vilka åtgärder kan byggsektorn göra redan i dag

För att kunna identifiera och genomföra de viktigaste, och också de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska klimatpåverkan från enskilda byggprojekt, krävs en allmän kompetenshöjning samt samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan inte minst vid upphandling.

Inköpare måste utbildas och få ett större ansvar inom den egna organisationen och medverka redan i tidiga skeden både vid nyproduktion och ombyggnader. Krav på transporter ska ske redan vid upphandling till exempel att välja transport på järnväg, båt alternativt med lastbilstransport med förnybara bränslen såsom HVO (hydrerad vegetabilisk olja).

Tillverkning av byggmaterial främst stål och cement står för cirka 80 procent av byggskedets klimatpåverkan. Inköparen har här ett stort ansvar att vid upphandling ställa krav på redovisning med byggvarudekarationer (EPD). På så sätt stimuleras och konkurrensutsätts materialindustrin och produktleverantörer att leverera klimatförbättrade varor. Detta gäller även vid upphandling av underentreprenörer.

Cementtillverkning genererar mycket växthusgaser. Vid val av betongstomme bör redan i dag klimatförbättrad betong väljas med inblandning av masugnsslagg. Det finns stor potential till att minska betongens klimatpåverkan med redan befintlig teknik. Uppskattningsvis kan mellan 40 och 70 procent minskade utsläpp från betong ske genom aktiva val av betongrecept. Att använda högre betongkvaliteter och uttorkningskrav än vad konstruktionen kräver fördyrar produktionskostnaderna och ökar klimatpåverkan. För att minska andelen betong bör dessutom slankare konstruktioner eftersträvas dock utan att ge avkall på hållfasthet brand- och ljudkrav.

Demonterbara konstruktioner bör prioriteras och måste lösas redan vid projekteringen. Ett problem är att de som bygger och får betalt i dag inte själva är motiverade att fördyra ett byggande som enbart skulle gynna en annan fastighetsägare om ett okänt antal år. Bygglogistiken måste bli mer central.

Information kring logistik måste utvecklas samtidigt som fler måste utbilda sig kring detta för att kunna driva arbetet framåt. En god bygglogistik har inga nackdelar, det finns endast positiva aspekter att utvinna både ur ett ekonomiskt och hållbarhetsperspektiv. En annan dold faktor är de stora och onödiga vvc-förluster under driftstadiet. Att minimera vvc-förlusterna måste lösas i projekteringsstadiet och då tillsammans med arkitekten vid flerbostadshusens lägenhetsutformning.

Livcykelberäkningar är nödvändiga. Bild Boverket, Illustration: Karin Weandin.

LCA som verktyg redan vid projektering

Klimateffektiviseringar finns att göra om livscykelanalyser (LCA) utnyttjas som verktyg redan vid design och projektering. Verktyg finns tillgängliga för att utföra dessa beräkningar i även tidiga skeden i enlighet med Boverkets krav för klimatdeklarationer. Beräkningsprogram som finns är till exempel Byggsektorns miljöberäkningsverktyg av IVL. Valda tekniska lösningar i byggskedet kommer att påverka byggnaden under dess livscykel, varför en analys alltid bör omfatta hela livscykeln.

Bygg- och anläggningssektorn genererar cirka en tredjedel av det avfall som årligen uppkommer i Sverige. Byggsektorn har potential att minimera avfallet och förflytta sig mot cirkulära flöden genom effektivare resursanvändning genom minskat spill och ökad återvinning av material. Ett bra exempel är glasullsisolering där upp till 80 procent är av återvunnet glas. Även gipsskivor har en god återvinningsgrad. Det effektivaste och mest lönsamma sättet att minska klimatpåverkan är dock energieffektivisering av befintliga bostäder, lokaler och inom industrin.

Återvunnet glas utgör 80 procent av glasullsisolering. Foto: Pixabay

Utnyttja befintlig teknik

Redan nu finns klimatförbättringar att göra på byggarbetsplatserna med i dag redan känd och befintlig teknik. Den enklaste åtgärden på byggplatsen är emellertid administrativt genom att entreprenören själv ska stå för kostnaden av el-användningen på byggarbetsplatsen.

I dag är det vanligt att det är byggherren som betalar för denna kostnad. Detta ger inte tillräckligt incitament till energihushållning för entreprenören när byggherren ändå betalar. Av all el-användning på arbetsplatsen kommer 70 procent från byggbodar och belysning. Ett exempel är nya energisnåla byggbodar som kostar 20 procent mer att hyra utan att entreprenören får någon ekonomisk vinning av detta. Trafikverket har sedan 2014 krav på att entreprenörer skall använda energieffektiva byggbodar.

Byggbodar och belysning stora energitjuvar

Potential för uppvärmning, varmvatten och ventilation som sänker energianvändningen i byggbodar är stor, då de värms upp med direktverkande el. Problemet är att de äldre bodarna kan ha en energiprestanda på cirka 240–380 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

I dag finns det cirka 50 000–60 000 byggbodar i omlopp. Huvuddelen avdessa byggbodar har begränsade energiegenskaper. Som jämförelse motsvarar el-andelen cirka 16 000 eluppvärmda normalstora villor inklusive hushållsel. De nya bodarna som har börjat tillverkas kommer ner i ungefär halva energiprestandan jämfört med tidigare byggbodar. Nettotillväxt av nya byggbodar är på cirka 2 000 bodar per år.

Det är traditionellt att det är platschefen eller arbetschefen som tar beslutet om vilka bodar som ska beställas och det är vanligt att alternativet med billigaste hyreskostnad väljs. Energieffektiva torkskåp är också viktig så att hantverkarnas kläder kan hinna torka under långrasten eller till nästa dag. Värmeåtervinning i ventilation (FTX) blir vanligare i nya bodar med mindre aggregat som passar för små utrymmen på 25 kvadratmeter.

Att ansluta byggbodar till fjärrvärme genom mobila fjärrvärmecentraler där fjärrvärme finns tillgänglig är ett alternativ. Intresset bör rimligtvis öka nu när elpriserna blir allt högre och kan jämföras med fjärrvärmetaxan. Tidigare var byggbodar oljeuppvärmda och då utrustade med vattenburna installationer, så det är ingen ny teknik som behöver kompletteras. Fjärrvärmeanslutning genom mobil undercentral kan också samtidigt med fördel kopplas till byggnadsuppvärmning under produktionstiden i stället för el eller gasol. Anslutning till fjärrvärme kräver dock en planerad arbetsplatsdispositionsplan (APD).

En stor del av belysning står tänd under den mörka delen på byggarbetsplatser vilket bland annat beror på att det behöver säkerställas att ingen obehörig kan ta sig in vid en helt avstängd byggarbetsplats. Mastbelysning med lågenergibelysning LED på 150W kan ersätta dagens 1500W halogenstrålkastare. Besparingspotentialen av att byta till energieffektivare belysningskällor bedöms uppgå till 60 procent av energianvändningen för belysning. Andra exempel på besparingspotential är dörrstängare på eluppvärmda verktygscontainrar. Containrar bedöms i tidigare studier stå för ca 13 procent av den totala el-användningen.

Andra åtgärder är att vid upphandlingen förbereda för materialåtervinning till exempel att undvika limning för att möjliggöra material att separera från varandra. Enbart materialspill från byggarbetsplatser står för cirka 25 procent av utsläppen av andelen växthusgaser. Att betala två gånger för samma material är knappast en bra affärsidé.

Krav på att upprätta klimatdeklarationer av nya byggnader gäller från den 1 januari 2022. Installationer är i första etappen undantagna. Bild: Boverket. Illustratör: Infab. 

Klimatdeklarationer

Sedan den 1 januari 2022 måste byggherrar lämna in en klimatdeklaration till Boverket (Se Samhällsbyggaren 4/2021). Kravet gäller nya byggnader där ansökan om bygglov kommit in efter den 1 januari. Boverket har gått försiktigt fram. De har i detta skede undantagit installationer vilka enbart de kan utgöra cirka 20 procent av byggnadens totala klimatpåverkan. Boverket har också undantagit drift- och slutskede.

Det finns ännu inte heller några satta gränsvärden. Regeringen har däremot givit Boverket i uppdrag att utreda och föreslå hur införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas. Genom att tvinga byggherrar och entreprenörer att beräkna klimatpåverkan under byggprocessen är förhoppningen att kunskapen ska öka så att det framöver blir enklare att göra förändringar under byggskedet som minskar klimatpåverkan. I en senare etapp kommer kraven att öka bland annat med installationer. När en klimatdeklaration ska upprättas kan data från Boverkets klimatdatabas alternativt specifika klimatdata för byggprodukter EPD, Environmental product declaration, användas. Används Boverkets databas är dessa konservativt satta och är 25 procent högre än om specifika data används.

Uppföljning av klimatredovisning måste ske på ett mätbart och jämförbart sätt

En viktig aspekt sedan starten år 2018 för Byggindustrins färdplansarbete är att redovisning och uppföljning av växthusgaser sker på ett likartat och jämförbart sätt. Mätbar måluppfyllelse av Byggföretagens färdplansarbete måste nu börja att följas upp. Det är ett viktigt arbete som väntar för att uppnå ett fossilfritt samhälle med netto-noll utsläpp. Byggsektorns redovisning av utsläpp av växthusgaser inkluderar även importerade produkter i motsats till regeringens politiska ramverk som enbart inkluderar det som sker inom svenskt territorium.

Klimatneutral är det möjligt? Bild: Pixabay, Mohamed Hassan.

Ingen verksamhet är klimatneutral

Klimatneutral är ett allt vanligare och populistiskt brukat begrepp även inom byggsektorn. Uttrycket är mycket tveksamt som används vid hållbarhetsredovisningar och färdplansbeskrivningar från bolag, organisationer men även från stat och kommuner och sker oftast naivt i god tro. Ett mera acceptabelt uttryck är netto-noll utsläpp. All byggverksamhet genererar alltid utsläpp av koldioxid, naturlagarna gäller alltid. För att vara klimatneutral måste klimatkompensation ske för kvarvarande utsläpp av CO_2-ekv och då alltid utanför den egna verksamheten.

Detta redovisas nästan aldrig och hur detta ska uppfyllas för att balansera de egna utsläppen till netto-noll. Ett vanligt sätt att försöka tillämpa klimatkompensation är nyplantering av skog i u-länder. Detta kan naturligtvis vara bra ur ett agroforestry-systemperspektiv och kan skapa lokala arbetstillfällen ifall det görs på rätt sätt. Det är dock tveksamt att betrakta denna typ av klimatkompensation som långsiktigt hållbar och att visa att åtgärderna är additionella, det vill säga att dessa ändå inte skulle ha genomförts.

Både Konsumentverket, Marknadsdomstolen och Reklamombudsmannen anser att begreppet klimatneutral är förvirrande och att bolag och organisationer måste kunna specificera vad som avses när de använder uttryck som klimatneutral och klimatkompensation. CCS teknik att fylla tomma norska oljeborrhål med flytande CO₂ är ett exempel på klimatkompensation som vissa bolag lyfter fram men är enbart en högst tillfällig lösning som knappast kan betraktas som långsiktigt hållbar. Att först pumpa upp olja och gas, med de följdverkningar de har och därefter erbjuda marknaden att lagra sin koldioxid i de tomma borrhålen och få betalt är en genialisk affärsidé.

Konklusion

Netto-noll innebär ett samhälle som inte har några utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Sverige har som mål att nå netto-noll utsläpp år 2045 enligt det klimatpolitiska ramverket. I dag är byggsektorns utsläpp 11,7 miljoner ton CO₂–_ekv.

Sveriges nationella mål är att utsläppen från verksamheter inom Sveriges gränser år 2045 ska vara minst 85 procentlägre än utsläppen år 1990. För att klara de återstående 15 procenten får kompensationsåtgärder räknas in, dock utanför den egna verksamheten. Hur verkningsfulla dessa är har hittills aldrig redovisats.

Byggföretagen har ännu tuffare krav. För att genomföra de viktigaste och de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska klimatpåverkan från enskilda byggprojekt, krävs en allmän kompetenshöjning samt samverkan av alla aktörer i värdekedjan inte minst vid upphandling av material. En översyn och noggrann uppföljning av nuläget hos Byggföretagen är nu nödvändigt.

Ifall netto-noll är möjligt för Sverige fram till år 2045 är i dag en hypotetisk frågeställning men den måste stå kvar som en viktig målsättning. Initiativ måste tas till innovativa nya grepp och lösningar. Journalisten Lennart Nyblom, som skrev under psudonymen Red Top, formulerar det väl: ” Om stenåldersbarnen hade lytt sina föräldrar, hade vi fortfarande levat i stenåldern.”

¹⁾ Koldioxidekvivalenter (CO_2-ekv) är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser. Den används för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp med koldioxid som referens.

Referenser och mer att läsa

[1] Bygg & Teknik 24 oktober 2019. Boverket anser att byggsektorn är en stor

     miljöbov, Johnny Kellner

[2] IVA, Klimatpåverkan från byggprocessen, 2014.

[3] Bygg &Teknik nr 1 2022. Byggsektorns klimatarbete tar nu fart., Sven-Olof Ryding. IVL.

[4] Byggföretagen, Färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

[5] Logan, Kunskapsläget om energianvändning på byggarbetsplatser.                                       

Johnny Kellner
Energi-och klimatstrateg. Tidigare verksam i Sweco, JM och Veidekke.

Foto: Ingar Lindholm.