Avstyckning kring befintlig bebyggelse

Lantmäterimyndigheten fattade den 19 januari 2016 ett tillståndsbeslut med innebörden att ett område kring en befintlig bostadsbyggnad fick avstyckas.

Länsstyrelsen överklagade LM:s tillståndsbeslut och yrkade att mark- och miljödomstolen skulle upphäva beslutet. Till stöd för sitt yrkande har länsstyrelsen anfört bl.a. följande.

• Ett tidigare ärende i samma fråga prövades av länsstyrelsen 2011 då resultatet blev att avstyckningen nekades.
• Sedan dess har en ny fördjupad översiktplan antagits (2014). Planen anger aktuell plats som ”kärnområde för upplevelse, bevarande och skydd av pågående markanvändning”.
• Den aktuella tomtplatsen ligger i ett område som är sparsamt bebyggt. Området utgörs främst av jordbruksmark och skogsmark. Enligt länsstyrelsens mening kan en fritidsbostad på platsen mot denna bakgrund inte anses utgöra en komplettering till befintlig bebyggelse.
• En avstyckning skulle således kunna föranleda olämplig bebyggelse.

Mark- och miljödomstolen jämförde med det så kallade Lammskärsfallet (NJA 1979 s. 21). Där tillät Högsta domstolen avstyckning av en tomtplats kring en befintlig stuga om 16 kvm inom strandskyddsområde på en skärgårdsö inom s.k. obrutet kustområde. Den antagna kommunöversikten var mycket restriktiv mot bebyggelse i området.

Högsta domstolen konstaterade där att huset redan användes och även i fortsättningen skulle komma att användas som fritidshus, att en avstyckning inte skulle medföra ett nämnvärt ändrat eller mer intensivt utnyttjande, att en fastighetsbildning som tillåts därför att området redan är bebyggt med fritidshus inte kan uppfattas som om därigenom ytterligare byggnadsåtgärder på området skulle ha godtagits och att fastighetsbildningen endast innebar ett befästande av ett sedan länge bestående faktiskt förhållande.

Mark- och miljödomstolen konstaterade att bostadsbyggnaden har funnits på platsen mycket länge och att det saknas detaljplan. Det hade inte framkommit att huset inte tillkommit på legalt sätt.

Då fastighetsbildningen i detta fall alltså endast avsåg befästande av befintliga legala förhållanden och fastighetsbildningen inte i sig påverkar möjligheten att få bygglov för ytterligare byggnationer, kan det inte anses att fastighetsbildningen föranleder olämplig bebyggelse, såsom länsstyrelsen påstått, eller att fastighetsbildningen av annat skäl skulle vara otillåten. Länsstyrelsens överklagande avslogs därför.

Länsstyrelsen överklagade och framförde följande:

Byggnadsnämnden i Gotlands kommun beslutade den 28 oktober 2009 att inte medge en snarlik avstyckning på platsen. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som avslog överklagandet. Ärendet prövades sedan av regeringen som inte fann anledning att frångå byggnadsnämndens och länsstyrelsens bedömning (beslut den 31 maj 2012 i ärende nr S2011/6388PBB).

Mark- och miljödomstolens dom grundar sig på praxis som inte är uppdaterad. Avstyckningen kan föranleda olämplig bebyggelse.

Länsstyrelsen instämmer inte i mark- och miljödomstolens tolkning att en avstyckning och fastighetsbildning inte har betydelse för eventuellt kommande bygglov. Länsstyrelsens tolkning har stöd i ett avgörande där regeringen fastställde att en avstyckning fick en betydande påverkan på ett bygglovsbeslut (In97/3257/PL). Om avstyckningen står sig kommer byggnadsnämnden i princip vara bunden att bevilja bygglov på den avstyckade fastigheten.

Lantmäteriet har gått emot både byggnadsnämndens och länsstyrelsens yttranden. Vidare har lantmäteriet gått emot regeringens tidigare beslut angående avstyckning på platsen. Länsstyrelsen anser att stor vikt bör läggas vid den inställning som planmyndigheten har vid fastighetsbildningen. Det har inte tillförts ärendet något nytt som gör att lantmäteriet kan göra en annan bedömning än den som regeringen gjorde för knappt fyra år sedan.

Mark- och miljööverdomstolen instämde i mark- och miljödomstolens bedömning att avstyckningen ska tillåtas av de skäl som mark- och miljödomstolen har angett. Länsstyrelsens överklagande avslogs därför.

Mark-och miljööverdomstolen 2016-11-24, F 3859-16, laga kraft.

Text: Jan Gustafsson, tekniskt råd Mark- och miljööverdomstolen 

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 1 2017