7 sanningar om värmemarknaden

Tillgången till säker värmeförsörjning är en viktig samhällsfunktion. Och värmemarknaden är en av våra största energimarknader, med en årlig omsättning på 100 TWh och 100 miljarder. Ändå är den ofta bortglömd i många sammanhang, det blev inte minst tydligt i Energiöverenskommelsen som tog sin utgångspunkt i elsystemet. Det vill vi ändra på.

Nyligen avslutades den andra etappen av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Värmemarknad Sverige. Projektet har engagerat ett stort antal av de aktörer som är verksamma på marknaden: fastighetsbolag och byggherrar, energi- och anläggningsleverantörer, energibolag, bransch- och intresseorganisationer samt myndigheter.

Tillsammans har vi utvecklat ny kunskap om och förståelse för värmeförsörjningens förutsättningar och utmaningar. Målet har varit att visa på hur en kostnadseffektiv och balanserad utveckling kan åstadkommas utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Här presenterar vi några av projektets slutsatser:

1. Värmemarknaden har utvecklats mycket positivt mot ökad hållbarhet de senaste 40 åren.
2. Kunderna vill ha mer!
3. Vi måste hantera de målkonflikter som finns inom energi-, klimat- och miljöområdet tillsammans!
4. Kommunen är kanske den viktigaste aktören för utvecklingen av den lokala värmemarknaden.
5. Varje lokal värmemarknad är unik!
6. Ökad samverkan är den önskade utvecklingsvägen.
7. Systemperspektiv är grunden för fortsatt hållbar utveckling

Positiv utveckling mot ökad hållbarhet
Värmemarknaden har utvecklats mycket positivt mot ökad hållbarhet de senaste 40 åren. Värmemarknaden har genomgått en omfattande förändring i riktning mot minskade utsläpp, förbättrad effektivitet och resurshushållning. Vi kan idag värma våra bostäder och lokaler på resurs- och kostnadseffektivt sätt.

Den direkta användningen av fossila bränslen som olja och naturgas har nästan helt upphört och som konsekvens har utsläppen av koldioxid med fossilt ursprung minskat dramatiskt. Effektiviteten har också ökat genom förbättrad verkningsgrad i energiomvandlingsledet och minskat specifikt uppvärmningsbehov (kWh/m2). Även de indirekta utsläppen, relaterade till el- och fjärrvärmeproduktion, har minskat rejält. Detta är något vi ska vara stolta över.

Kunderna vill ha mer
Förväntningarna som flertalet kunder har på värmeleverantörerna kan tyckas självklara: värmeförsörjningen ska ge efterfrågad inomhuskomfort, vara robust och enkel för kunden och levereras till ett rimligt och förutsägbart pris. Dessutom är hållbarhet och miljö viktiga frågor för många kunder och en stor grupp efterfrågar information om miljöegenskaper. Miljöcertifiering av byggnader ökar i omfattning, vilket påverkar kravställandet på såväl värmeförsörjning som värmeanvändning.

En annan trend som råder i samhället och syns på värmemarknaden är att många konsumenter och organisationer vill vara delaktiga och öka sitt eget inflytande och rådighet. På värmemarknaden visar det sig i att många vill ta del i energiproduktionen, genom att till exempel investera i värmepumpar, solenergi och vindkraft.

Olika aktörers mål står i konflikt
Vi måste hantera de målkonflikter som finns inom energi-, klimat- och miljöområdet.

Vår granskning visar att alla aktörer på värmemarknaden har hållbarhetsmål inom ovan nämnda områden, många gånger mycket ambitiösa målsättningar. Vi ser dessutom att ambitionsnivåerna stiger. Det är positivt, eftersom det driver marknaden och utvecklingen framåt.

Men på många håll står olika aktörers mål i konflikt mot varandra: hyreslägenhetsinnehavare vill ha ett bra boende till rimlig kostnad, många fastighetsägare driver långtgående energieffektivisering mätt i köpt energi, flera energibolag siktar på klimatneutral eller koldioxidfri produktion.

Detta riskerar att leda till suboptimeringar och ineffektivitet, där åtgärder inte nödvändigtvis bidrar till att ökad kostnads- och klimatnytta. Vi saknar en helhetssyn inom hur hållbarhetsarbetet bedrivs på många håll. Kommunpolitiken, ofta formad av politiker och tjänstemän i samverkan, har ett betydande ansvar för värmemarknadens målkomplex. Flera aktörer på värmemarknaden vittnar om att de upplever att kommunpolitiken har ett betydande ansvar för värmemarknadens målkomplex och att kommuner försöker överträffa varandra – och sig själva – genom att sätta alltmer ambitiösa mål och visioner.

Dessutom saknas ofta tydlighet gällande vad visionerna faktiskt ska leda till. Är det till exempel viktigast att begränsa klimatpåverkan eller att minska kostnader för energi?

Kommunerna viktiga
Kommunen är kanske den viktigaste aktören för utvecklingen av den lokala värmemarknaden. De svenska kommunerna har, sett i ett internationellt perspektiv, mycket stor påverkan på de lokala värmemarknaderna; klart större än i många andra länder. Deras självstyrande roll i kombination med deras rådighet över den lokala beskattningen ger dem en stark lokal beslutsmöjlighet. Lägger man sedan till deras planmonopol för nybyggnation, att de ofta äger det lokala energibolaget, oftast är den största fastighetsägaren både vad gäller bostäder och lokaler, och deras energi- och klimatstrategier, blir det tydligt att värmemarknadens utveckling starkt har påverkats och kommer fortsatt att påverkas av kommunerna. Kommunernas organisation med förvaltningar och bolag är genom sin struktur effektivast när omvärldsförhållandena är relativt stabila. Organisationen beskriv ofta som stuprör där varje stuprör har tydliga målsättningar, beslutsprocesser samt kontroll- och verkställighetsfunktioner. Frågor som omfattar flera förvaltningar och bolag blir genom stuprörorganisationen svårare att hantera ur ett helhetsperspektiv.

Varje lokal värmemarknad är unik
Vid analys av enskilda frågeställningar och utvecklingsvägar kan det finnas likheter mellan vissa lokala värmemarknader, inom till exempel befolkningsutveckling, klimatförhållanden eller mix av uppvärmningsslag. När vi däremot tar oss an de mer komplexa frågorna, exempelvis om hur den hållbara utvecklingen bör drivas vidare – såväl i stort som i smått – framstår skillnaderna och särarterna för varje enskild lokal värmemarknad allt tydligare. Vi är därför benägna att påstå att skillnaderna dominerar så stort över likheterna för dessa komplexa analyser, att man bör utgå från att varje lokal värmemarknad är unik – och att de därmed bör analyseras var och en för sig.

Många kunder på värmemarknaden förväntar sig att leverantörerna engagerar sig i deras verksamhet, förstår deras förutsättningar och utmaningar och bjuder in till ökad delaktighet och samverkan. Många leverantörer har en viktig- och nödvändig – utmaning i att utveckla sina kundrelationer och kunddialoger. Bristerna ligger ofta i att de inte förmår möta sina kunder på kundens villkor, att man inte tillräckligt förstår – och engagerar sig i – kundens situation. De av värmemarknadens aktörer som är representerade i detta projekt har tydligt angivit ”ökad samverkan” som det sätt man vill hantera den fortsatta hållbara utvecklingen av värmemarknaden på och den komplexa problematik det kan innebära. Redan idag finns också många exempel på framgångsrik samverkan på våra värmemarknader, både lokalt, regionalt och nationellt. I det fortsatta hållbarhetsarbetet bör man naturligtvis bygga vidare på erfarenheterna från dessa.

Värmefrågorna ur systemperspektiv
Systemperspektiv är grunden för fortsatt hållbar utveckling. För att den positiva utvecklingen ska fortsätta är det nödvändigt att beakta värmefrågorna ur ett systemperspektiv. Utan systemperspektiv riskerar vi att målkonflikterna istället förstärks.

Systemperspektiv är varken märkvärdigt eller nytt, det handlar om att förstå och ta hänsyn till hur våra beslut påverkar omvärlden och vice versa, på lokal, regional, nationell och global nivå. Tillsammans – och med helhetssyn – kan vi bidra till ökad kostnads- och resurseffektivitet och begränsad klimatpåverkan.

Det är dags att prata mer om värmefrågor för säkerställa fortsatt tillgång till värme i världsklass.

Kjerstin Ludvig, forskare och konsult, Profu

Kjerstin.ludvig@profu.se

Om Värmemarknad Sverige etapp 2
Projektets andra etapp löpte 2015-2017. Projektledare var Profu i Göteborg AB. Handelshögskolan i Göteborg har medverkat. Diskussioner pågår för närvarande om en tredje etapp.

Medverkande organisationer: AB Fortum Värme, Akademiska Hus, Bostads AB Poseidon, E.ON Sverige AB, Energiföretagen Sverige,  Energimarknadsinspektionen,  Energimyndigheten, Eskilstuna Energi & Miljö AB, Göteborg Energi AB, HSB,  Hyresbostäder i Norrköping, Hyresgästföreningens Riksförbund, Hässleholm Miljö AB,  Kraftringen AB, Mälarenergi AB,  NCC, Nibe, Siemens AB, Skanska, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen,  Svebio, Svensk Solenergi, Sveriges Kommuner och Landsting, Södertörns Fjärrvärme AB, Tekniska Verken i Linköping AB, Umeå Energi AB, Vattenfall, Älvstranden Utveckling AB & Öresundskraft Kraft & värme AB

www.varmemarknad.se

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 2 2017