Gör trygghet till en naturlig del av stadsplanering

För att möta utmaningarna i det nya Sverige har den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige, tillsammans med flera fastighetsägare, en rad branschorganisationer, företag och kommuner, tagit fram en de-facto standard för trygghet i boende. Standarden ”BoTryggt2030” handlar om att sprida kunskap om hur olika aktörer kan bygga bort brott och bygga in tryggheten i bostadsområden, bostäder, skolor etc. genom det fysiska rummets utformning.

Under de senaste åren har det svenska samhället genomgått stora förändringar som inneburit att säkerhet och trygghet har kommit att bli några av de viktigaste politiska frågorna. Bakgrunden är nya utmaningar i form av en grövre och mer organiserad brottslighet, omfattande gängkriminalitet, våldsbejakande extremism och en påtaglig otrygghet i vissa bostadsområden.

Vad kan då göras för att vända det utsatta läge som vi hamnat i? Handlar det om fler poliser, ny lagstiftning och hårdare tag?

Det finns självklart behov av en rad olika åtgärder, men fler poliser och ny lagstiftning kommer inte lösa situationen här och nu. Erfaren­hets­mässigt tar det minst fem år att rekrytera, utbilda och få ut effekt av en nyutbildad polis. Inte heller de straffskärpningar som nu föreslås kommer att få omedelbara effekter eftersom lagstiftningsprocessen är ett trubbigt vapen som tar tid. Att därefter i praktiken få landets konservativa domare att börja tillämpa straffskärpningarna kommer inte heller gå över en natt.

Internationellt talar allt fler forskare och praktiker om att vi inte enbart kan ”arrestera” oss ur situationen eftersom brottsligheten är alldeles för omfattande. Fokus måste istället vara på att förebygga och förhindra att brott överhuvudtaget uppstår.

Öka tryggheten i bostadsområden

En viktig del i detta sammanhang handlar om den fysiska utformningen av våra städer, stadsdelar, bostadsområden, bostäder, skolor etc. Förvånansvärt nog har frågor som rör brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete lyst med sin frånvaro inom stadsplaneringen. Till skillnad från vad som är fallet i en del andra europeiska länder saknar Sverige exempelvis styrande lagstiftning för att säkerställa att dessa frågor beaktas vid utformningen av bostäder och stadsmiljöer. Det innebär att det är upp till beställare och utförare om den gedigna kunskap som idag finns om brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder kommer till användning.

Tillsammans med flera fastighetsägare, en rad branschorganisationer, företag och kommuner har vi därför tagit fram en de-facto standard för trygghet i boende vid namn ”BoTryggt2030”. Standarden handlar om att, utifrån aktuell forskning och beprövade erfarenheter, sprida kunskap om hur olika aktörer kan förebygga brott och öka tryggheten i bostadsområden, bostäder, skolor etc. genom hur vi planerar, bygger och utformar det fysiska rummet.

Viktiga delar i detta sammanhang är att uppmärksamma de aspekter som forskning och beprövad erfarenhet visat påverkar tryggheten (se Stiftelsen Tryggare Sveriges modell för att öka tryggheten).

1. Gestaltning. Utformningen av en plats med färg- och materialval samt densiteten har stor påverkan på tryggheten och om människor vill vara där eller inte.
2. Mix av funktioner. Områden och platser bör utgöras av en mix av funktioner som arbetsplatser, bostäder, centrumanläggningar, uteserveringar, lekplatser och motionsanläggningar etc.
3. Mix av människor. Platsen ska locka en mångfald av människor med olika intressen. Här handlar det om att ta kontroll över platsen och genom att programmera den skapa förutsättningar för att både män och kvinnor samt yngre och äldre ska vilja vistas i det offentliga rummet.
4. Tydlighet. Det ska vara lätt att skilja på vem som ansvarar för vad i ett område. Platsen ska skapa en förutsägbar situation genom bland annat tydlig skyltning så att det framgår vad som är privat och offentligt.
5. Social kontroll. Det handlar exempelvis om polis, ordningsvakter och trygghetsvärdar (formell social kontroll) samt närvaro av en mix av människor och överblickbarhet på platsen (informell social kontroll).
6. Belysning. Genom att säkerställa att ett område har god belysning skapas förutsättningar för social kontroll under mörka timmar.
7. Skalskydd. Det ska finnas inbrottsskydd och andra former av skalskydd, men det är minst lika viktigt att skalskyddet är väl integrerat eftersom exempelvis utanpåliggande galler eller jalusier lätt skapar en uppfattning att det är omfattande brottslighet i området.
8. Förvaltning. Är det ordning i området visar det på engagemang och kontroll medan ett område med bristande förvaltningen ger signaler om att ingen bryr sig, vilket leder till mer oordning.
9. Information. Bra och tydlig information baserad på fakta, forskning och erfarenhet gör att tryggheten kan ökas. Skyltar kan upplysa om tillgänglig ansvarig personal etc.

Naturlig del i plan- och byggprocessen

Inom ramen för BoTryggt2030 har vi utvecklat en handbok med nya riktlinjer, rutiner, checklistor, koncept och arbetssätt som både beställare och utförare kan använda för att göra medvetna val vad gäller frågor som rör säkerhet och trygghet vid nyproduktion och ombyggnation. Materialet riktar sig till politiker, stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, poliser, fastighetsföretag och andra som på olika sätt arbetar med brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor.

Trygghet är en mänsklig rättighet; därför fokuserar utvecklingen av BoTryggt2030 på att öka förhållanden för social hållbarhet genom att föra in trygghet som en naturlig och grundläggande del av samhällsutvecklingen. Det är genom utformningen av den fysiska miljön vi kan skapa förutsättningar för trygghet. Genom konkreta och ofta enkla åtgärder kan vi få en direkt effekt på brottsligheten och otrygghet i hela samhället. Trygghetsfrågorna måste därför vara med som en naturlig del i plan- och byggprocessen.

Text: Magnus Lindgren, generalsekreterare på Stiftelsen Tryggare Sverige
Foto: Jordan Rowland / Unsplash