År 2017 anger 255 av 290 kommuner i Sverige att de har bostadsbrist. Detta innebär att utbudet av bostäder inte möter det behov eller den efterfrågan som finns i dessa kommuner. Kommunernas bostads- försörjningsansvar innebär att kom- munerna ska upprätta riktlinjer för bostadsförsörjning med mål att skapa förutsättningar för alla kommunens invånare att leva i goda bostäder.
Riktlinjerna är en möjlighet för kommunen att visa hur nybyggnation och utveckling av det befintliga beståndet kan möta invånarnas efterfrågan och behov. Enligt en prognos från Boverket behöver det byggas 710 000 bostäder fram till år 2025, men som känt är räcker det inte att bygga ett visst antal bostäder för att tillgodose kom- munernas invånare med goda bostäder.
Från och till har det sedan år 1947 funnits ett lagstadgat kommunalt bostadsförsörjnings- ansvar i Sverige. Den senaste regleringen rörande detta var förtydligandet av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL), vilken trädde i kraft den 1 januari 2014. Syftet med förtydligandet var att precisera det kommunala ansvaret och det regionala perspektivet samt innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjning enligt minimikrav. I samband med förtydligande infördes även bostadsbyggande och utveckling av bostadsbestånd som ett allmänt intresse i PBL.
Med utgångpunkt i förtydligandet av BFL har vi genom vårt examensarbete gjort en studie om huruvida ett lagstadgat bostads- försörjningsansvar har betydelse för kom- munernas planering av bostadsbyggande. Vi vill rikta ljuset mot BFL eftersom det är en lag som får för lite uppmärksamhet i rådande bostadsbrist och som vi tror kan slipas till något mer iögonfallande som faktiskt gör skillnad.
Studien har främst utförts i Skåne län genom intervjuer med tjänstemän på kommuner, Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne vilka har arbetsuppgifter kopplade till kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Om det är förtydligandet av BFL eller bostadsbristen generellt som har gjort att kommunerna har ändrat sitt arbetssätt kring bostadsförsörjnings- frågan har det rått skilda meningar om. Arbetet med planeringen för bostadsförsörjning har dock i många kommuner bidragit till en förvaltningsövergripande dialog angående ämnet och har också uttryckts föranlett en politisk diskussion. Det statliga anslaget för ökat bostadsbyggande har även det angetts som en motivation för politikerna att lyfta frågan då antagna riktlinjer för bostadsförsörjning är ett av kraven för att få söka anslaget.
Vi anser att den största fördelen med BFL är att den uttrycker att kommunerna ska stödja sina riktlinjer på en analys av vilka behov som finns i kommunen vid tidpunkten för framtagandet av dessa, men också vilket behov som kan förväntas i framtiden. Det räcker inte att det byggs bostäder. Det måste byggas rätt typ av bostäder för att skapa balans på kommunernas bostadsmarknad. Detta betyder att det måste planeras bostäder för alla, även för resurssvaga hushåll. Ett överskott på nyproduktion kan i längden komma att leda till en prisnedgång då andelen människor som kan efterfråga dessa bostäder är begränsad. Det befintliga beståndet måste därför ingå i planeringen och också nyttjas efter strategier. Här finns det mycket potential till effektivisering och för att kunna dra nytta av eventuell rotation i beståndet bör effekten av nybyggnation analyseras på de lokala bostads- marknaderna.
Det är viktigt att det planeras för blandad och kontinuerlig bebyggelse där det finns ett underskott på bostäder. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar kan givetvis inte lösa bostadsbristen, men det är det som vårt examensarbete handlar om och det vi vill belysa. Ett lagstadgat bostadsförsörjnings- ansvar har stor betydelse förutsatt att alla inblandade aktörer (kommunal som statlig eller privat) är införstådda med vad ansvaret innebär och medvetna om sin egen roll i arbetet kring detta. Riktlinjer för bostadsförsörjning är den möjlighet kommunerna har att planera för sitt bostadsförsörjningsansvar och svara på frågan som kan vara den hetaste i Sverige just nu – var ska alla bo?
Frida Olofsson & Lovisa Sjöstedt