Har de boende egen bil eller kan vi erbjuda mobil insamling av vissa avfallstyper? Är det mest barnfamiljer eller singelhushåll i området? Är det tryggt och säkert att ta sig till avfallsstationerna? När vi anpassar avfallshanteringen efter människorna som ska göra jobbet blir resultatet bättre.
Avfallshanteringen idag handlar allt mer om att förebygga avfall och materialåtervinna utsorterat material och hållbarhetsbegreppet har fått en allt större betydelse. Men för att skapa en hållbar avfallshantering behöver vi fokusera på de som faktiskt gör jobbet i vardagen – människorna.
Avfallshantering med ett socialt perspektiv
För att sträva mot en hållbar avfallshantering är därmed den sociala dimensionen en viktig del. Genom att fokusera på social hållbarhet i avfallsplaneringen blir fokus på människan och hens behov vilket kan ge en avfallshantering som både är mer rättvis och hållbar. Social hållbarhet handlar om människors universella behov av bland annat trygghet, välbefinnande och samhörighet för att alla ska ha ett drägligt liv. Behoven ser olika ut beroende på till exempel ålder och livssituation. Social hållbarhet handlar även om en social rättvisa och att resurser ska vara någorlunda rättvist fördelade mellan olika grupper i samhället. Det innebär i grunden att alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett socioekonomisk bakgrund. Hur den sociala rättvisan ser ut påverkar hela vårt samhälle eftersom den ofta styr var människor bor men även hur de mår och deras självkänsla. Detta påverkar i förlängningen även inkomstnivå, bilinnehav samt vilka arbetsplatser som är möjliga.
Alla kommuner har en avfallsplan att jobba med och syftet med denna är att kommunen ska ha en strategi för avfallshanteringen i kommunen. Målen och delmålen i avfallsplanerna är ofta satta med utgångspunkt i att vi måste vandra uppåt i avfallstrappan mot mer materialåtervinning och förebyggande av avfall. Avfallstrappan grundar sig i ett EU-direktiv och styr hur avfallet ska tas omhand utifrån fem nivåer; förebygga, återanvända, återvinna, energiutvinning och deponi.
Se till människans behov
Ett sätt att ta tillvara på den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet i avfallshanteringen är att göra en social konsekvensanalys av avfallsplanen. På så sätt kan vi sätta människan i centrum och se till hens behov och förutsättningar. Exempelvis kan man genom att ta reda på var det bor barnfamiljer med barn i olika ålderskategorier tillgodose de behov som just dessa har och till exempel anpassa informationen så att den når både barn och vuxna. Det går också att ta fram målgruppsanpassade lösningar genom att bland annat se till var det är lågt bilinnehav och då fokusera på mobil insamling av till exempel grovavfall och farligt avfall i de områdena. För att skapa en socialt hållbar avfallshantering är även trygghet en betydelsefull aspekt där rena och trivsamma miljöer skapar en trygghet och vilja att nyttja insamlingssystem på olika platser.
Genom att göra en social konsekvensanalys och fokusera på människan kan det därmed leda till andra mål i avfallsplanen och också mer målgruppsanpassade åtgärder, vilket i förlängningen gör avfallshanteringen både mer rättvis och bättre ur miljösynpunkt.
Malin Söderlund, Miljöutredare, Tyréns
malin.soderlund@tyrens.se