Bygglogistik som innovation

Intresset för bygglogistik är mycket stort. Konferenser, workshops, föreläsningar och studiebesök avlöser varandra och löftena om kostnadssänkningar, ökad säkerhet och minskad miljöpåverkan med effektiv bygglogistik är ständigt återkommande. Att logistik övergripande handlar om att på det mest effektiva sättet styra materialflöden känner de flesta till, men vad menas med bygglogistik och från vilka perspektiv kan det studeras och förstås?

Samhällsbyggnadssektorn går för närvarande på högvarv: ett stort antal nya bostäder byggs, miljonprogramsområden renoveras, nya stadsdelar planeras och järnväg, tunnlar och broar planeras, projekteras och byggs. Samtidigt digitaliseras många av samhällsbyggandets tjänster och processer vilket förändrar arbetssätt och kompetenskrav. Utvecklingen innebär möjligheter: någonstans att bo, snabbare resor till och från arbetet, ökad kapacitet för godstransporter etcetera, men den innebär också stora utmaningar. Dessa utmaningar handlar bland annat om att säkerställa god arbetsmiljö och säkerhet för de som bygger, att utveckla kunskap och kompetens för nya arbetssätt samt att möjliggöra innovativa lösningar som är långsiktigt hållbara.

Många olika projekt
Ett område som just nu intresserar många inom samhällsbyggnadssektorn är bygglogistik. Ett skäl till det stora intresset kan vara att effektivare bygglogistik allt oftare beskrivs som lösningen på flera av de stora utmaningar som nämndes ovan. Bland de initiativ och aktiviteter som pågår inom bygglogistikområdet kan nämnas utvecklingen av företagsspecifika bygglogistikkoncept hos byggentreprenörerna liksom samordnade bygglogistiklösningar i samband med större stadsutvecklingsprojekt, som Bygglogistikcentret (BLC) i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Större byggprojekt med flera parallella entreprenader, som till exempel Urban Escape i centrala Stockholm, har också utvecklat projektspecifika lösningar för bygglogistiken.

Det arrangeras konferenser, workshops, föreläsningar och studiebesök på temat bygglogistik av bland andra centrumbildningarna Brains & Bricks vid Linköpings universitet och Centrum för Byggeffektivitet vid KTH, för att sprida kunskap inom området. Vidare lanseras också nya standarder av bland andra BEAst. Även konsulterna är aktiva inom bygglogistikområdet genom utvecklandet av nya tjänster. Parallellt initieras nya forskningsprojekt i gränssnitten mellan universitet, högskolor, företag och andra organisationer där finansieringsstödet kommer från bland andra SBUF och Formas.

Olika perspektiv
Det är alltså många parallella och delvis sammankopplade initiativ och aktiviteter som pågår för närvarande och det är allt fler av samhällsbyggandets aktörer som är aktiva inom området bygglogistik. Bygglogistik är emellertid inte något entydigt begrepp och det är inte något tydligt definierat område med klara gränser eller lång kunskapstradition. Som ett exempel, den första professuren i ämnet inrättades år 2009 vid Linköpings universitet Campus Norrköping och benämndes Lars Erik Lundbergs professur i Bygglogistik. Kring professuren har sedermera en forskargrupp med såväl doktorander som seniora forskare etablerats.

Bygglogistik bör därför ses som ett område under utveckling som kan studeras och förstås ur flera olika perspektiv, det vill säga med olika metoder och teorier. Ett sådant perspektiv – och det kanske mest vanligt förekommande – är det logistiska perspektivet. Vilket syftar till den praktik-, forsknings- och utbildningstradition som intresserat sig för effektivisering och optimering av materialflöden och som sätter försörjningskedjan i fokus med hjälp av ”de fem R-en”, det vill säga rätt produkt, på rätt plats, i rätt tid, i rätt kvantitet och i rätt kvalitet och dessutom på det mest kostnadseffektiva sättet.

Ett annat perspektiv på bygglogistik är byggprojektperspektivet vilket utgår från aktiviteterna, aktörerna och relationerna mellan aktörerna inom byggprocessen, det vill säga inom planering, projektering och byggproduktion. Inom byggprojektperspektivet sätts det enskilda, unika och komplexa byggprojektet i centrum och det handlar om att på det mest kostnads- och tidseffektiva sättet organisera, leda och styra projektet enligt på förhand uppsatta mål gällande tid, kostnad och funktion.

Det går dock att utan större svårighet också identifiera både ett tredje och ett fjärde perspektiv på bygglogistik. Ta till exempel programperspektivet, att lyfta blicken från de enskilda unika projekten och istället se projekt som kopplade till varandra och därmed ömsesidigt beroende av varandra, med andra ord ingående i sammansatta program. Innovationsperspektivet, att med utgångspunkt i innovationsteori studera förutsättningarna för innovation är ytterligare ett mycket relevant perspektiv. Med innovationsperspektivet kan förutsättningarna för såväl radikal som inkrementell innovation undersökas, bättre förstås och därmed möjliggöras.

Bygglogistik som innovation
Dessa olika perspektiv på bygglogistik kan användas separat, ett i taget, för att studera och fortsätta utveckla området bygglogistik. De olika perspektiven kan dock med fördel kombineras på olika sätt och tillsammans utmana och utveckla både området bygglogistik och områdena logistik, byggprojekt, program och innovation. Genom att kombinera olika perspektiv – det som ofta kallas tvärvetenskap – kan flera kunskapsområden berikas samtidigt (givetvis på olika sätt). Bygglogistik kan då ses och förstås som innovation i sig, som något nytt som skapar nya värden för samhälle, företag och individer. Då bygglogistiklösningar initieras i företag, projekt och vid stadsutveckling och sedan sprids vidare i branschen.

Det är just detta kombinerande av perspektiv som är kärnan i den forskning som vi bedriver vid KTH. Genom att kombinera logistikperspektivet, byggprojektperspektivet, programperspektivet och innovationsperspektivet, har vi ambitionen och det långsiktiga målet att utveckla samhällsbyggandet. Forskningsprojektet inleddes våren 2016 då sex studenter skrev examensarbeten med utgångspunkt i Bygglogistikcentret (BLC) i Norra Djurgårdsstaden i samarbete med Stockholms stad. Projektet har sedan dess övergått till ett doktorandprojekt som breddar studien till att undersöka också andra bygglogistikinitiativ i andra delar av landet. Preliminära resultat har redan presenterats i samband med två internationella konferenser. Just nu söker vi dessutom efter två nya doktorander som tillsammans med oss och våra samarbetspartners inom Centrum för Byggeffektivitet fortsätter utveckla området bygglogistik utifrån kombinerade perspektiv.

Tina Karrbom Gustavsson, lektor och docent på KTH
karrbom@kth.se

Susanna Hedborg Bengtsson, doktorand på KTH
susben@kth.se