Faran som inga vågar talar om. Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?  

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl?

Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad. De el-effektiviseringsåtgärder som hittills genomförts har helt tagits ut av befolkningsökningen. Förtätningen med nya stadsdelar innebär även att effektbehovet ökar lokalt. Sverige har för närvarande en tillfredställande effektbalans men då med små marginaler. De senaste åren har el-användningen hittills varit relativt konstant. För tillverkningsindustrin och byggbranschen är tillgången med en jämn högvärdig el en nödvändighet. Byggsektorn har en lång planeringshorisont men beredskapen för framtiden är inte alltid så god och byggnaderna ska stå 50–100 år.

Andelen elbilar ökar effektbehovet

Men kommer elen att räcka till i framtiden? Det finns några speciella parametrar som det råder osäkerhet kring och som kan öka effektbehovet. En sådan är elbilar. Om andelen elbilar skulle öka kraftigt till 2030 och framåt uppstår en ny situation som man måste ta hänsyn till, framförallt effektproblematiken. Då är det inte hållbart att använda elnätet på samma sätt som i dag. En utveckling med smart styrning av el-användningen med nya effektiva byggnadsknutna batterier är ett exempel för en framtida dellösning ur effektsynpunkt.

Foto: Pixabay

 Sverige är beroende av export och import av elkraft

Den svenska vattenkraften blir allt viktigare med sin stabila produktion, höga verkningsgrad och möjlighet till snabb reglering som energibuffert mot den ökade produktionen av vindenergi. Fjärrvärmebolagens kraftvärme blir också viktig genom att den inte är väderberoende. Sol-el är däremot helt marginell i sammanhanget. Marginalerna i det svenska elsystemet minskar i takt med att landets kärnkraftsreaktorer fasas ut. Vattenkraften och vindkraften är mer eller mindre väderberoende. På kontinenten är en stor del av kraftförsörjningen bestående av kol- och gaskondens och på det sättet stabil och inte väderberoende. Den totala summan av alla kraftverk på kontinenten består i storleksordningen av 50 procent fossileldade kraftverk. När Tysklands beslutade nedläggning av kärnkraft efterhand genomförs, kommer sannolikt deras andel av fossila bränslen öka i deras kraftsystem och således kommer Sveriges import av el då ske genom tysk kol- och gaskondens. Utsläppen av koldioxid (CO₂) riskerar därigenom att öka.

Under vissa perioder med överskott av el har Sverige hittills kunnat exportera el till våra grannländer i Europa. Det är ur effektsynpunkt centralt att vårt elsystem har möjligheter av både import och export från och till Europa, ett beroende som kommer öka. En importbegränsning är i dag överföringskapaciteten i ledningsnätet och produktionskapaciteten. Än så länge räcker den så kallade effektreserven som bland annat består av oljekraftverket i Karlshamn samt möjlighet att importera el från Europa för att täcka effektbehovet. Det förutsätter naturligtvis att övriga Europa har ett el-överskott som de kan exportera. Det kan vara lika kallt i våra grannländer som här, vilket kan medföra att de behöver elen lika mycket som Sverige.

 Effektbrist kan medföra att elen kopplas bort

Det måste alltid finnas en balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som momentant används i Sverige. Vid obalans riskerar vi en effektbrist och att elen behöver kopplas ifrån i vissa områden. Störst risk är det i södra Sverige eftersom kraftledningarna från Norrland och ledningsnätet från grannländerna har begränsad kapacitet att föra över den el som krävs i ansträngda situationer. Ansvaret ligger kortsiktigt på Svenska Kraftnät men oroande är att de inte har långsiktigt ansvar. Det är därför nödvändigt att samhället i tid möter upp och är medvetna om situationen och framförallt har en långsiktig beredskap för de olika scenarier som inom ett begränsat antal år kan inträffa.

Johnny Kellner

Energi- och klimatstrateg

Artikeln är även publicerad i tidningen Byggindustrin 2018-01-29