Förvirring och oklarhet råder om elbilars verkliga miljöprestanda

I media och rapporter förekommer det ofta olika uppgifter om miljöprestanda för elbilar som jämförs med nya energisnåla dieselbilar. Några rapporter redovisar den stora klimatnyttan med elbilar och andra visar att bränslesnåla dieselbilar till och med släpper ut mindre koldioxid (CO₂) än elbilar sett i ett europeiskt livscykelperspektiv (LCA). Dessa olika budskap skapar både förvirring och villrådighet hos allmänheten. Vad är egentligen sant eller finns det överhuvudtaget någon enkel sanning?

Skiljer sig miljöprestanda i Polen, Tyskland och övriga Europa jämfört med i Sverige? Hur bör redovisning ske på ett vetenskapligt sätt i ett större framtidsperspektiv med hänsyn till el-systemen som i dag är sammankopplade i Europa.? Kan Sverige isolera sig från övriga Europa med de goda förutsättningar vi har inom vårt lands gränser där 98 procent av el-produktionen är fossilfri? Bör miljöprestanda för elbilar därför alltid redovisas i ett större europeiskt perspektiv?

LCA-analyser nödvändiga i ett Europaperspektiv
Det är nödvändigt att studera förutsättningarna för elbilar genom en LCA-analys ur ett 20 års eller 20 000 mils konsekvensperspektiv både för vad som sker i Sverige men även i ett globalare Europaperspektiv. Vad menas med ett längre konsekvensperspektiv? Lite förenklat innebär en konsekvensanalys att undersöka vad som händer i energisystemet vid en framtida el-användningen. Vilka bränslen kommer att användas eller planeras att fasas ut och vilka klimateffekter ger detta upphov till? Befolkningstillväxten är en annan viktig faktor att ta hänsyn till. Hittills har all el-effektivisering i Sverige ätits upp av befolkningsökningen. År 2030 beräknas befolkningsökningen i Sverige nå 11 miljoner människor från dagens 10 miljoner. Motsvarande procentuella ökning förväntas ske även i övriga Europa. Redan 2025 förväntas elbilar stå för 50 procent av nyförsäljningen i Sverige enligt branschorganisationen Powercircle.

Stora omställningar
Omställningar av fordonsflottan till eldrift kräver en stor omställning av el-systemet. Stora omställningar av fordonsflottan till eldrift skulle innebära en omvälvande förändring vilket kommer att fordra en parallell utveckling av el-systemens nät, produktion, el-lagring och inte minst hur effektbehovet ska klaras.En kraftig ökning av el-fordonsflottan i Sverige skulle kunna motsvara att vår nuvarande el-export tas i anspråk? Svensk el-export skapar i första hand förutsättningar till minskad brunkolsförbränning i Polen och minskad naturgasanvändning i Tyskland. Att använda svensk el-mix, eller så kallad nordisk el-mix som många rapporter grundar sig på, skulle i ett större Europaperspektiv till och med kunna öka den europeiska fossilanvändningen om den svenska elexporten skulle upphöra.

Förvirring råder
Här är några exempel på förvirring som råder beroende av vilka rapporter som redovisar bilars miljöprestanda:

Batterierna ger elbilar större koldioxidutsläpp än dieselbilar, enligt Bloomberg New Energy Finance. Tillverkningen av batteriet till en el-Suv kan generera 74 procent mer koldioxidutsläpp än hela produktionen av en konventionell bil. Detta förutsatt att batteriet produceras i en anläggning som drivs med el-produktion från en fossil källa. Enligt undersökningen riskerar elbilarna att bli ett sämre miljöval än diesel. Konsultfirman argumenterar i sin studie att det faktiskt kan vara mer miljösmart för bilförare i Tyskland och Polen att satsa på en bränslesnål dieselmodell än att köpa en elbil.

Exempel från Berylls Strategy Advisors. Ett annat exempel kommer från Berylls Strategy Advisors där man jämför koldioxidutsläppen från en konventionell bil med en Nissan Leaf som körs i en region med stor andel kolkraft med ett batteri på 30 kWh. Den genomsnittlige tyska bilägaren skulle behöva köra sin bränsletörstiga modell under 3,5 år, eller 50 000 kilometer, innan den genererar ett större koldioxidutsläpp än elbilen.

Klimatpåverkan från elbilars litiumjonbatterier, enligt IVL. En annan undersökning från IVL (Svenska miljöinstitutet) har studerat klimatpåverkan från elbilars litiumbatterier under hela dess livscykel. Rapporten gav upphov till en stor debatt. Flera aktörer inom el-bilsindustrin replikerade att elbilar i framtiden kommer att vara ett betydligt mer miljövänligt alternativ till fossildrivna bilar och med betydligt bättre batterier än i dag.

Professor Öivind Andersson, Lunds universitet, sakkunnig i förbränningsmotorer. I en debattartikel i Ny Teknik sommaren 2019 skrevÖivind Andersson, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet, att utsläpp från elbilar kan vara jämförbara med dem från konventionella bilar. Även den artikeln vållade kritik, bland andra från Mattias Goldman, tidigare vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet, som pekar på att det finns några viktiga vägval som avgör hur elbilen blir ett bättre alternativ. Ett huvudargument var att hans redovisning av batteritillverkningen inte gav en korrekt beskrivning om nuläget eller framtiden såsom vilken el såsom används, hur långt elbilen kan köra, batteriets storlek och återvinningssystem.

Volkswagen har tagit hänsyn till olika el-mix för elbilen svensk, tysk och kinesisk. En studie från Volkswagen har tagit hänsyn till olika el-mix och redovisat dem var för sig. Studien har räknat på hur stora koldioxidutsläppen blir om elbilen körs på enbart svensk fossilfri el-mix, på tysk samt kinesisk el-mix.

• Om elbilen enbart körs på svensk fossilfri el-mix blir elbilens genomsnittliga koldioxidutsläpp per kilometer, inkluderat produktionsfasen efter 20 000 mils användande samt återvinningsfasen, låga 59 gram. Endast två gram per kilometer adderas under själva brukandet av fordonet.
• När el-bilen körs på tysk el-mix, som till stora delar är baserad på kol- och naturgaskraft ökar utsläppen. Då står elbilen efter produktion och 20 000 mils körning samt återvinning på ett genomsnittligt utsläpp om 142 gram per kilometer.
• När el-bilen körs på kinesisk el-mix som till ännu högre grad än i Tyskland och USA består av kolkraft. Efter produktion och 20 000 mils körning samt återvinning hamnar elbilen i Kina på i genomsnitt 183 gram per kilometer, hela 43 gram mer än motsvarande dieselbil.

 En granskning från Sveriges Radio visar att när jordartsmetaller bryts orsakas stora föroreningar. Flertalet jordartsmetaller spelar en avgörande roll i produktionen av batterier till elbilar. Batterierna riskerar att leda till stora miljöproblem. Jordartsmetallerna som utvinns orsakar svåra föroreningar bland annat i Kina där 85 procent av jordartsmetallerna bryts, visar en granskning från Ekot, Sveriges Radio. Ekots granskning bygger på intervjuer med källor som har ”mycket god insyn i den kinesiska jordartsindustrin” och stöds av flera andra vetenskapliga rapporter. I byarna där metallerna bryts är vattnet ofta förorenat. Slaggen som uppstår dumpas i dammar och kan innehålla radioaktiva ämnen, som torium.

Relevanta studier
Vad krävs för att få en relevant studie om el- och elhybridbilar jämfört med fossildrivna?Det är nödvändigt att studera förutsättningarna med en LCA-analys ur ett globalt konsekvensperspektiv på 20 år beräknat efter bilens livslängd uppskattad till 10 år 20 000 mils körning. Analysen bör tas fram av oberoende forskare utan några särintressen till vare sig elbilar eller energisnåla dieselbilar.

Exempel på vilka frågor som måste ställas i en konsekvensanalys LCA både för Sverige och globalt

• Vad sker när kärnkraften ersätts med gaskondens i till exempel Tyskland.
• Vad sker i energisystemet när kärnkraften läggs ner i Sverige.
• Tillgången av biobränsle i Europa.
• Efterfrågan av el-effekt vissa timmar av dygnet när andelen elbilar kommer att öka.
• Hur ser tillgången på bioenergi ut i ett globalt perspektiv.
• Framtida tillgång av HVO-bränsle.
• Energieffektivisering av dieselfordon.
• Kommer det att krävas installation av kraftigare el-kablar i befintlig bebyggelse för att klara strömstyrkan inom fastigheter vid laddning av elbilar.
• Fördelning av körsträcka av el-hybridbilar det vill säga andelen el respektive bensin.
• Energi- och miljökonsekvenser av batteritillverkning och inte minst frågan om tillgången av jordartsmetaller och dess konsekvenser.
• Återvinningen eller återanvändning av batterier och risker vid brand med farliga brandgaser.
• Är det relevant att använda bilbatterier som effektutjämning i bostadshus.
• Samhällsekonomisk värdering av hälsorelaterade fördelar av en bättre luftkvalitet i tätorter.

Elbilens många fördelar
Genom vår nästan helt fossilfria el-produktion genererar elbilen mer än 60 procent mindre koldioxid under hela sin livscykel i Sverige jämfört med konventionella fossilfordon. El-motorn har också en betydligt högre verkningsgrad än förbränningsmotorn. Endast cirka 20 procent av energin som tillförs en förbränningsmotor används till att driva bilen.

I en elbil används cirka 80 procent av den tillförda energin till att driva bilen. Elbilen har också färre rörliga delar, vilket minskar driftsunderhållet jämfört med en förbränningsmotor.

En annan viktig aspekt med elbilar är de omedelbara positiva effekterna på hälsa genom städernas förbättrade luftkvalitet med bland annat mindre skadliga kväveoxidpartiklar. Konsekvenserna av detta bör vara med i en LCA-kalkyl. Det är emellertid också viktigt att bedöma de framtida följderna i el-systemen och miljökonsekvenserna inkluderade batterier i ett globalare perspektiv även utanför Sveriges gränser. Utsläppen av CO₂känner som bekant inte av några nationsgränser.

Hur produceras elen. Utsläppen av koldioxid struntar i alla nationsgränser. Illustration:Marian Kamensky

Text: Johnny Kellner
Foto: Vlad Tchompalov / Unsplash