Samhällsbyggnadssektorn riskerar att tappa bort den biologiska mångfalden

Biologisk mångfald är en livförsäkring för kommande generationer och är en förutsättning för allt liv på jorden, grunden för människans välfärd och bromsar även klimatförändringarna. Vi får mat, frisk luft, rent dricksvatten och våra samhällen står bättre rustade mot globala förändringar, hälsohot och katastrofer. Minskar den biologiska mångfalden så förlorar vi livsviktiga och oersättliga ekosystemtjänster¹⁾ som både människor och samhället är beroende av för att fungera. Människan är beroende av naturen. Utan den skulle vi inte ha syre att andas, rent vatten att dricka eller mat att äta, det vill säga ekosystemtjänster.

För livsmedelsförsörjningen är vi beroende av insekter som pollinerar grödor. Bakterier, maskar som gör jorden bördig och insekter som är naturliga bekämpare av oönskade skadedjur i våra grödor. För lantbruket är förlusten av den biologiska mångfalden extra påtaglig. Jordbruket både behöver och skapar förutsättningar för biologisk mångfald. Samtidigt är jordbrukets utveckling idag en av de viktigaste orsakerna till att odlingslandskapets biologiska mångfald är hotad. Sverige har antagit Agenda 2030²⁾ med olika delmål. Delmål 15 beskriver att vi ska skydda den biologiska mångfalden och naturliga livsmiljöer.

Biologer och ekologer är nödvändiga för bolagens projektorganisationer

Biologisk mångfald behandlas ofta styvmoderligt vid olika bolags- och organisationers färdplansarbeten³⁾. För biologisk mångfald finns inte direkt något standardinstrument. IVL håller på att skriva en handbok som ännu inte är publicerad. På samma sätt som bygg- och anläggningsbolagen och materialindustrin använder tekniska konsulter, arkitekter och ekonomer i sin verksamhet, är det nu nödvändigt att även anlita biologer och ekologer inom bolagens organisationer för att hantera biologisk mångfald i planeringen av sina projekt.

Klimatzonerna skjuts allt längre norrut

I Sverige har temperaturen stigit med 1,7 grader enligt SMHI (mätt som ett genomsnitt för de senaste 30 åren). Varmare temperaturer och förändrade nederbördsmönster kan leda till att vissa arter inte längre kan överleva i sina nuvarande miljöer. Fjällmiljöerna påverkas till exempel negativt av varmare temperaturer och minskat snötäcke. Detta påverkar utbredningen och förekomsten av många växt- och djurarter som redan har drabbats av förlust av livsmiljöer.

Högre temperaturer i Sverige leder också till en långsam förskjutning av klimatzonerna. Med nuvarande utsläppstakt flyttar sig klimatzonerna allt längre norrut med cirka fyra kilometer per år. Vid tre graders uppvärmning kan skogsgränsen höjas med cirka 500 meter. Vandring längs Kungsleden riskerar snarare bli skogspromenader. En jämförelse mellan perioderna åren 1961–1990 och 1991–2020 visar att snösäsongen i Svealand och Götaland har minskat med närmare en månad.

Om humlor och bin riskerar att försvinna skulle alla växter som pollineras få stora problem, vilket påverkar nästan allt vi äter. Foto: Pixabay

Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp som omfattar all den variation mellan arter och livsmiljöer som finns och är en förutsättning för allt liv på planeten. Det handlar om att skydda den biologiska mångfalden genom både sparsam användning av naturresurser och fossil energi för att säkerställa ekosystemens produktionsförmåga på lång sikt. Sverige undertecknade redan 1993 konventionen om biologisk mångfald (CBD), där Sverige har förbundit sig att vårda och bidra till den biologiska mångfalden. Konventionen är sedan år 2010 införlivat i Sveriges miljömålsarbete. När arter eller deras livsmiljöer försvinner rubbas balansen och då påverkas naturens möjligheter att förse oss med dessa livsnödvändiga ekosystemtjänster.

Biologisk mångfald behöver dock preciseras för att bli ett användbart och mätbart begrepp, både avseende nivå av variation inom arter och ekosystem, och geografiskt område. Byggandet av nya bostäder, vägar och andra infrastrukturer leder ofta till förlust av naturliga livsmiljöer och minskad biologisk mångfald. För att motverka detta har vissa länder, som Storbritannien, infört krav på att byggprojekt ska bidra till en ökning av den biologiska mångfalden med minst 10 procent. Detta innebär att utvecklare måste lämna en byggarbetsplats med större mångfald än när arbetet påbörjades.

Attityden till biologisk mångfald speglas i en enkät bland byggföretag som konsultfirman KPMG har genomfört. Där visade det sig att färre än 25 procent av dem ens hade med biologisk mångfald i sina redovisningsrutiner. Analyser visar att lantbrukare inte heller har tillräckligt starka incitament att beakta de samhällsvärden som skapas av biologisk mångfald knuten till småbiotoperna i det åkerdominerade landskapet. Detta främst på grund av att det oftast inte är företagsekonomiskt lönsamt.

Alla kan hjälpa till med den biologiska mångfalden. Foto: Johnny Kellner

Bristen på biologisk mångfald är ett lika stort hot för planeten som klimatförändringarna

Med klimatförändringarna väntar ett varmare klimat med en utdragen växtsäsong i Norden med tidigare vårar och längre höstar med ökad tillväxt men med risk för både torka och väta, vattenbrist, hetta och skadedjur. Ändrad nederbördsmängd, förhöjda vintertemperatur och längre torrperioder kan göra miljön gynnsam för nya arter från sydligare breddgrader som då kan bli ett problem, både i urbana- och naturmiljöer. Om exempelvis humlor och bin skulle försvinna så skulle alla växter som pollineras få stora problem och det skulle påverka nästan allt vi äter. Mer än 75 procent av världens livsmedelsgrödor är beroende av pollinering.

EU har gett klartecken till att den europeiska investeringsbanken EIB ska betala ut motsvarande 10 000 miljarder kronor till olika typer av gröna investeringar de närmaste tio åren. Pengarna ska till exempel gå till projekt som främjar biologisk mångfald och hållbarhet och som är i linje med klimatmålen från Parisavtalet. Förluster av samhällsekonomi i världen uppskattas till 5,5–10,5 biljoner Euro per år till följd av markförstöring enligt EU-kommissionen. Försäkringsbranschen kan spara cirka 50 miljarder Euro per år i form av färre översvämningsskador om man skyddar kustvåtmarker.

Bortfallet av biologisk mångfald riskerar att bli ett av de största hoten mot vår planet. Illustration: WWF Living Planet Report 2018, Van Oorschot, M. et al.

Att skapa biologisk mångfald i staden är en utmaning

Enligt den Europeiska Miljöbyrån (EEA) krävs det grundläggande förändringar att utveckla och planera våra städer och tätorter och vårt sätt att producera våra skogar och livsmedel. Det är nödvändigt ifall vi ska kunna skydda naturens hälsa och motståndskraft. Att skapa naturmiljöer i stadsmiljö är en utmaning för såväl biologer, planerare, arkitekter, konsulter, entreprenörer, fastighetsägare och byggherrar vilka är de som ska förvalta våra städer.

Det största hotet mot den biologiska mångfalden är biotopförstöringen. Många organismers naturliga livsmiljöer krymper på grund av mänsklig påverkan och där det inte alltid finns andra biotoper tillgängliga som organismerna kan flytta till. Stadens natur är därför en viktig tillgång som är avgörande för vår välfärd, hälsa och välbefinnande.

Grönplaneringens fokus vid kommunal planering för grönområden i städer har hittills i första hand varit för rekreation, medan fokus på värdet av grönområden för biodiversitet är mindre vanlig, till exempel blågröna lösningar som är en kombination av grön infrastruktur och vattenhantering som används för att skapa hållbara och multifunktionella stadsmiljöer. Dessa lösningar inkluderar exempelvis parker, dagvattendammar, regnbäddar, gatuträd, samt gröna tak och fasader. Marknadsföring av grönblåa lösningar med koppling till biologisk mångfald borde vara en viktig drivkraft för byggherrar och fastighetsägare. Idag finns det endast ett fåtal fastighetsägare och entreprenörer som går före och vågar investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald på den enskilda fastigheten.

Biologisk mångfald förbises ofta vid samhällsbyggandet

En långsiktigt hållbar användning av naturresurser och ekosystemtjänster är en väsentlig faktor där samhällsbyggnadssektorn måste ta ett betydligt djupare ansvar än idag. En rik biologisk mångfald är också grunden för vårt välmående och välfärd. Vid bygg- och anläggningsbranschens samt materialindustrins färdplansarbete för att minska utsläppen av koldioxid (CO2) riskerar den biologiska mångfalden att inte beaktas i tillräcklig utsträckning.

En förutsättning för biologisk mångfald är att bibehålla gröna strukturer och grönområden som står i förbindelse med varandra, till exempel via spridningskorridorer för växter, insekter och djur. I ett större stadsplaneringsperspektiv är det nödvändigt att ta en större hänsyn utifrån en biologisk mångfald. I städerna riskerar grönområden och parker att bli allt mindre och mera isolerade med svaga spridningslänkar. Många arter klarar inte av dessa barriärer i form av byggnader och stora vägar. En rapport från SLU visar att nära var femte art av cirka 22 000 arter i Sverige löper risk att dö ut. Fler grönområden i städer behövs också för att klara så kallade 100 års regn genom att kraftiga skyfall med risk för översvämningar beräknas att öka på grund av klimatförändringarna.

Klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald är nära kopplade till och driver på varandra. Livskraftiga ekosystem med en rik biologisk mångfald är avgörande för att vi ska kunna begränsa uppvärmningen av klimatet och nå klimatmålen. Till exempel kan våtmarker lagra växthusgaser och hjälper på så sätt till att begränsa den globala uppvärmningen. Omvänt går den globala uppvärmningen snabbare när mark och ekosystem förstörs eller skadas vilket leder till att kolinbindning av växter och mark minskar. I Sverige har varje länsstyrelse tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. I handlingsplanerna beskrivs hur länets gröna infrastruktur ser ut och vilka åtgärder som behövs för att stärka och bevara den.

Naturskogen har försvunnit

Ett exempel på en utarmning av den biologiska mångfalden är att dagens i och för sig kommersiellt välskötta skogsbruk, men där skogsbolagen inte lyckats tag höjd för den biologiska mångfalden. Detta har successivt lett till en negativ utveckling för de organismer som har äldre skog som livsmiljö.

Idag är endast en procent av Sveriges skog så kallad naturskog. De senaste drygt 100 åren, har nästan all skogsmark i Sverige övergått från naturskog till produktionsskog. Svenskt skogsbruk har ett relativt gott rykte för att vara hållbart och är en betydande kolsänka. Där naturskog tidigare dominerade finns nu produktionsskogar i olika åldersstadier efter kalavverkning eller att man ständigt gallrar bort äldre träd. Detta står i stark kontrast till målsättningen till biologisk mångfald.

Monokultur enbart med gran gynnar inte biologisk mångfald. Foto: Pixabay

Bygg i första hand på höjden i stället för att ta jungfrulig mark i anspråk

En förtätning av befintliga stadsdelar och industrimark är positiv i stället för nyexploatering av jungfrulig mark. Hustak kan där det är teknisk möjligt kompenseras med riklig grönstruktur och inte enbart med sedumväxter och gärna kompletteras med bikupor på taken. I delar av parker och innegårdar bör gräset inte klippas för att skapa en ängsmiljö med vild grönstruktur, vilket tyvärr samtidigt kan vara negativt för en del allergiker. Allt fler kommuner använder trafikrondeller till att skapa en vacker grönstruktur som förbättrar den biologiska mångfalden och spridningslänkar.

Trafikrondeller utgör en utmärkt plats för en kompletterande grönstruktur. Fotograf: Robert Ramon Diaz Blanco, Pixabay

Parker i stadsmiljö och gröna korridorer förbättrar luftkvaliteten

Enligt miljöorganisationen Natural Walking Cities kan plantering av träd och annan växtlighet i stadsmiljö förbättra luftkvaliteten inom en radie av 30 meter, eftersom grönskan absorberar och skapar barriärer mot partiklar från luftföroreningar som genereras av olika mänskliga aktiviteter. Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) påpekar att träd och växtlighet, förutom att förbättra luftkvaliteten, kan kyla ner den omgivande luften genom avdunstning och transpiration. Det senare är en process där växter absorberar vatten genom sina rötter och sedan kyler sin omgivning genom att släppa ut vattenånga i luften genom sina blad. Träd och vegetation ger också svalka genom avdunstning av nederbörd som samlas på blad och jord. Forskning visar att urbana trädplanteringar av parker har temperaturer som är lägre än i stadsområden utan skog.

Med stigande globala temperaturer och allt vanligare värmeböljor blir städerna allt oftare fokuspunkter. I många fall förvandlas stadsdelar till något som kallas ”värmeöar” – områden i en stad som på grund av koncentration av vägar, byggnader och infrastruktur genererar högre temperaturer än den omgivande landsbygden. En metod för att minska effekterna av stigande temperaturer är att skapa gröna korridorer, som både kan kyla ner gator och stadsdelar och förbättra luftkvaliteten. Byggherrar, arkitekter, lokala myndigheter och beställare av projekt kan alla, när det är möjligt, bidra till att skapa naturområden som integreras i stadsmiljön.

Vad är gröna korridorer? Hur fungerar de? Vilka är fördelarna med dem? Och vilka utmaningar står de inför? Med grön kil eller grön korridor menas ett naturområde som kopplar samman livsmiljöer för djur och växter. Det möjliggör för dem att förflytta sig och hitta nya lämpliga områden. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) anser att gröna korridorer är av största vikt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Tak med riklig grönstruktur. Cykelhuset OhBoy i Västra Hamnen i Malmö. Foto: Jonatan Malmberg, Scandinavian Green Roof Institute

Innegård mitt i Stockholms City med varierande, växtlighet. Kv. Träskfloden. Foto: Johnny Kellner

Konklusion

Byggsektorn har en betydande påverkan på den biologiska mångfalden. När bolag ska projektera och planera produktion inför uppstarten av bygg- och anläggningsprojekt måste en stor omsorg alltid göras vid val av material och produktionsteknik, transporter, avfall och inte minst beaktande av närmiljön. Över hälften av världens BNP, drygt 37 biljoner USD är enligt Internationella valutafonden (IMF) i någon form beroende av naturen.

Bevarande av biologisk mångfald kan betraktas som en slags livförsäkring för vår framtid. Bortfallet av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot planeten. Att gynna den biologiska mångfalden på vår planet handlar både om att identifiera, bevara och sköta befintliga värdefulla naturmiljöer och att skapa och förvalta världens städer med grönblå infrastrukturer. Det gäller allt från naturmiljöer, parker, begränsa hårdgjorda ytor, öppna dagvattensystem och minskade utsläpp av oönskade kemikalier. Vad är det som ger människor rätten att påverka naturens, våra egna och framtida generationers livsbetingelser genom att medverka till att minska den biologiska mångfalden?

Biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Naturen ger oss hälsa och välbefinnande och en livförsäkring för framtiden. Bevarande av biologisk mångfald bromsar klimatförändringar och är en försäkring för kommande generationer.

Text: Johnny Kellner, Energi-och klimatstrateg

¹⁾ Ekosystemtjänster kallas de ”nyttor” som jordens arter och den livsmiljö de lever i producerar. Det är tjänster vårt samhälle får gratis av naturen som till exempel pollinerande insekter, vattenrening, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas.
²⁾ Agenda 2030 är en handlingsplan med 17 globala mål för hållbar utveckling som antagits av FN:s generalförsamling där mål 15 behandlar biologisk mångfald.
³⁾ En färdplan är ett verktyg som bolag eller organisationer arbetar med för att kommunicera riktning och framsteg internt och till externa intressenter.

Referenser:
[1]  Vägledning för ett strukturerat miljöarbete, Länsstyrelserna.
[2]  Ekosystemet och biologisk mångfald, Byggmästarna i Skåne.
[3]  Vad kan byggföretag göra för att bevara den biologiska mångfalden? Karin Wessman.
[4]  Biologisk mångfald, SLU.
[5]  Biologisk mångfald, Naturvårdsverket.
[6]  Byggindustrin måste verka för en biologisk mångfald. Tidningen Byggindustrin.
[7]  Europeiska kommissionen.
[8]  15 hållbara lösningar för framtiden, Lunds universitet.
[9]  Bygg & Teknik mars 2021 Johnny Kellner.