Smart Cities: Självbetjäning och dess bidrag till en smart miljö med hjälp av tillgångsbaserad finansiering

Flera kommuner runt om i Sverige funderar på att starta smarta projekt och utveckling för att förbättra effektiviteten av lokala tjänster, förbättra hållbarheten, locka företag och talanger, samt utveckla sin konkurrenskraft.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har låtit TNS Sifo göra en undersökning om hur medborgarna ser på digitalisering i välfärden[1]. TNS Sifo genomförde 1000 intervjuer i början av 2016 och majoriteten av de tillfrågade är mycket eller ganska positiva till den ökade digitaliseringen. En majoritet anser också att det är viktigt att kommunicera digitalt. 88 procent av de tillfrågade tror också att digitalisering och digital service kommer att påverka samhället framåt mycket eller ganska mycket framöver[2].

Finanskrisen har dock satt märkbara spår i kommunernas ekonomi och den offentliga sektorns budget är ofta otillräcklig för att kunna ta del av den senaste tekniken. Med anledning av nedskärningar av offentlig finansiering från staten, söker kommuner därför efter andra former av finansiering för att hjälpa dem att investera i ny utrustning, inklusive teknik för att möjliggöra självbetjäning. Verkligheten är att kommunerna behöver komma åt en blandning av finansiering från den offentliga och privata sektorn för att påskynda sina smarta initiativ och dra nytta av de resulterande förbättringarna såsom besparingar, förbättrad effektivitet, kvalitet och medborgarservice så snabbt som möjligt. Ett varierat utbud av finansieringskällor tillåter kommuner att genomföra samtliga önskade teknikinvesteringar med hjälp av en kombination av finansiering från den offentliga och den privata sektorn. Olika finansiärer kan anskaffas för de olika typerna av teknikinvesteringar. Ju tidigare de smarta investeringarna genomförs, desto snabbare kan man se besparingar eller nya intäkter.

En rad kommuner har påbörjat en serie av mindre projekt (några tusen till några miljoner euro) som erbjuder mycket pålitlig avkastning på investeringen, ofta till omfattningen av att vara självfinansierade genom besparingar som betalar för investeringen. IBM har genomfört en studie som visar att det går att spara 7 miljarder kronor inom de kommunala verksamheterna genom att ta efter goda kommunala exempel på investeringar i teknik och humankapital[3]. I de allra flesta fall handlar det om relativt enkla åtgärder som snabbt får stor effekt. Att ersätta postutskick med e-post och SMS-meddelanden kan till exempel göra väsentlig skillnad.

Ett exempel på ett ”smart” projekt i mindre skala är genomförandet av självbetjäning för medborgare. År 2014 så toppade antalet mobila enheter 7,2 miljarder över hela världen, vilket är mer än hela jordens befolkning. Allt eftersom populationer blir mer digitaliserade, har det blivit möjligt att leverera många offentliga tjänster genom självbetjäning som genomförs på nätet. Självbetjäning ger kunderna möjlighet att få tillgång till information och utföra rutinuppgifter, såsom hantering och betalning av skatter och förmåner via internet utan att kräva någon interaktion med personal eller lokal myndighet. Med de kommunala budgetarna under fortsatt press kan självbetjäningsteknik  hjälpa de lokala myndigheterna att leverera tjänster mer kostnadseffektivt. Självbetjäningsteknik ersätter effektivt manuell samtalshantering, personliga möten, postkommunikation och så vidare med automatiserade online-tjänster. Därför är avkastningen ofta mycket snabb och tillförlitlig.

Forskning från Siemens Financial Services (SFS) beräknade tillgången till finansiering som en typisk kommun skulle kunna komma åt från finansiärer inom den privata sektorn. Forskningen visar att det finns 2,2 € miljarder euro tillgängliga från privata finansiärer för utveckling av svenska smarta städer och kommuner. Denna beräkning visar till vilken nivå tillgångsbaserad finansiering såsom leasing och operationell leasing, kan bidra till att förbättra medborgarnas hälsa, göra de offentliga tjänsterna mer effektiva och ändamålsenliga samt locka företag och talang för ekonomisk tillväxt. Det kommer även resultera i att främja och frigöra den hårt pressade offentliga sektorns kapital för mer visionära och experimentella initiativ för utveckling av smarta städer och kommuner[4].

Tillgångsbaserad finansiering är lättillgänglig och det är enkelt och snabbt att sätta upp. De erbjuder också hög transparens för övervakning och analys av kostnader. Sådana finansieringsmetoder sprider kostnaden över en överenskommen avbetalningsperiod, med månatliga finansiella betalningar anordnade efter att anpassa den förväntade nyttan över tiden från den nya tekniken. Detta eliminerar behovet av en stor initial utgift, vilket låser upp de tillgängliga medlen för andra utgifter. Med andra ord ger tillgångsbaserad finansiering kommuner tillgång till den senaste tekniken, utan att behöva ta av knappa kapital eller använda traditionella krediter. Finansieringslösningen kan även täcka andra kostnader såsom installation, underhåll och service samt ge flexibilitet att uppgradera tekniken i linje med utvecklingen.

Kommuner som vill uppgradera sin teknologi skulle kunna överväga fördelarna med en specialistfinansiär som har en djup förståelse för både de utmaningar och krav den offentliga sektorn står inför. Till skillnad från traditionella finansiärer som kan sakna omfattande teknisk kunskap för att till fullo utvärdera effekten en potentiell investering förstår specialistfinansiärer tekniken och dess praktiska tillämpning inom den offentliga sektorn.

Självbetjäning för individer är bara ett exempel på utvecklingen av smarta städer. Det kan bidra till att minska kostnaden för att leverera vissa tjänster, genom att ersätta kundservicepersonal och postkommunikation med onlineplattformar. Det måste dock finnas pengar i budgeten för att genomföra systemet i första hand. Nedskärningarna i kommunernas offentliga finansiering fortsätter och man kan tydligt se vilken nyckelroll finansiering från den privata sektorn har genom att hjälpa dem att uppnå sina ambitioner och utveckla smarta kommuner och städer.

Carl Ahlgren

[1] SKL, Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden, våren 2016

[2] Ibid

[3] IBM, Smartare Kommuner, https://www-05.ibm.com/se/smarterplanet/municipality/smartare_kommuner.pdf, 20170307

[4] Siemens Financial Services, SmartStart, Summer 2016