Städernas nya verklighet

Precis som fastighetsägare letar efter att skapa värde på ytor inne i fastigheten, kommer städer nu att behöva förhålla sig till hur de ska hantera sina ytor. Genom att förstå hur ytor och fastigheter nyttjas i städerna kan resurser och tillgångar användas mer effektivt. Det skriver Fastighetsägarnas Christoffer Börjesson.

Den smarta staden handlar inte om stadens tekniska förutsättningar, utan framför allt om hur städer arbetar med att använda den data som finns och kräva data från de system och aktörer som agerar i städerna. Fokus bör ligga på att vara dataägare och att arbeta med människan i centrum.

Städers nya verklighet, i dag och inom några års sikt, innefattar nya tjänstelager av olika aktörer som vill nyttja stadens ytor och ta kontroll över människans behov av alla tjänster – även samhällstjänster. Betalningar, transport, hälsa, sjukvård och handel kommer till stor del att vara en del av framtidens tjänsteerbjudande från de ledande techbolagen (Amazon, Google, Apple, Alibaba och Tencent) som nyttjas och konsumeras av användare via samma bolags olika enheter – mobiltelefoner, klockor eller digitala assistenter.

Verkligheten förändras
Våra städers stora förändring bidrar också till vad vi på Fastighetsägarna Stockholm har valt att kalla ”Fastighetsägarnas nya verklighet”, där den moderna människans vanor och behov förändras genom sättet vi lever, arbetar och handlar. Detta bidrar till att exempelvis coworking ökar och att allt fler leveranser av matkassar, paket och tjänster sker till våra fastigheter där vi bor och arbetar. Dessutom förändras sättet vi transporterar oss med lånecyklar, el-scootrar och mobilitetstjänster. Det påverkar fastighetsägarens investering och hantering av ytor som i dag är upprättade för att hantera parkering av stillastående fordon.

Storstäder i Sverige är på väg in i det stora kriget om bilfria transporter, som många städer i världen redan genomgått. 2018 års stora “urban tech”-tillväxt har skett via bolag som vill erbjuda enkla, kostnadseffektiva och bilfria alternativ för transport i städer.

Detta har gjort att många nya bolag invaderat amerikanska städer med el-scootrar, cyklar och till och med sparkcyklar. Precis som fastighetsägare letar efter att skapa värde på och i sina tillgångar – ytor inne i fastigheten – så kommer städer nu att behöva förhålla sig till hur de ska hantera sina ytor. Vilken information, vilken data och vilket värde erbjuds invånarna, staden och de enskilda aktörerna? I detta fall sker plattformskriget på ytan mellan fastigheten och vägen.

Kampen om ytorna
Med utgångspunkt av min bloggartikel hos Samhällsbyggarna, ”Vem driver städernas digitala utveckling”, så är det intressant att följa de nya transporttjänster som dyker upp i städer. Speciellt i USA och Kina, men även på allt fler ställen runt omkring Europa.

Med fler möjligheter än någonsin att transportera sig i städer, som innehåller oändligt många tillgångar i form av människor och ytor, väcks självklart frågan – hur använder städer denna infrastruktur, vem kontrollerar den och hur integreras den i stadsutveckling och planering?

Genom att hantera (reglera och kontrollera) hur dessa nya transportmöjligheter utvecklas kan städer potentiellt snabbare skapa mer hållbara, multimodala och mindre bilfokuserade transporter i städer. Vad kampen framför allt handlar om är självklart de ytor mellan fastigheter och vägen där företag, medborgare och staden ska hantera ett utrymme för transport, handel och leveranser. Här måste städer styra, eller åtminstone ur ett plattformsperspektiv, äga kontrollen över denna yta som en tillgång.

Det är självklart att denna ökning av fordon på gatorna har retat upp ett flertal städer och dess invånare. Speciellt då techbolagen allt för ofta hellre ber om ursäkt istället för att be om tillstånd (eller helt enkelt vänta på föreskrifter).

I New York ser man en minskning av resor i tunnelbanesystemet som följd av nya enklare transportmedel. Samma utveckling syns även i San Francisco, som till slut ledde till att Bird, Spin och LimeBike, vilka parkerat scooters och cyklar i gatuhörn i hela staden, till slut fick brev skickade till sig via advokater om att upphöra sina illegala verksamheter. Detta ledde till att bolagen skrev på något som kallas ”Living Cities Pledge”. Förhoppningsvis kan detta grepp bli något som Europa och Sverige tar efter för att ta kontrollen och ägarskap över sina ytor.

Nya verktyg förenklar
Hur ska då städer planera för dessa nya tjänster? Den digitala tidsåldern ger städerna nya verktyg att även horisontellt utveckla städernas olika vertikaler som transportinfrastruktur, fastigheter, samhällstjänster med mera. När aktörer sedan kan utbyta data och system för att förbättra upplevelsen för människor förbättras staden. Genom att förstå hur ytor och fastigheter nyttjas i städerna kan resurser och tillgångar användas mer effektivt. Exempelvis kan en parkeringsyta till bostadsyta.

CitySwipe, ett ”Tinder för städer”, är ett digitalt verktyg som används för medborgardialog och kan vara något att inspireras av. Invånarna i staden kan i verktyget enkelt tycka till exempelvis om konst, cykelbanor, utformning av parker och kan enkelt göra sin röst hörd genom att ”Swipe höger eller vänster”, vilket betyder att man röstar ja eller nej till ett förslag.

Hur människor rör sig i städer är alltid intressant. Med hjälp av mobildata kan verktyget Replica erbjuda insikter om hur människor har rest och utläser också för vilket ändamål resan genomförts – att ta sig till arbetet, skolan, mataffären etcetera. Det går även att se hur detta förändras över tid och att lägga på datakällor för ytterligare insikter för att exempelvis i framtiden kanske planera nya coworkingplatser för att minimera trafikflöden i staden. I Replica kan vi utläsa hur transporterna förändras när Slussen byggs om. Eller i det motsvarande verktyget från svenska Bumbelabs.

Staden får kontroll
Coord är en lösning på städers delningstjänster inom transport – allt ifrån elcyklar, scootrar, sparkcyklar men också bildelning och transporttjänster. De erbjuder en molnbaserad plattform för att integrera de många mobilitetstjänster som finns i staden samt de traditionella transportmöjligheterna såsom kollektivtrafik.

Med Coord får staden ett operativsystem där de kan integrera stadens trafikledningssystem med signalljus och alla transporttjänster. Här samlas data som ger insikter för att optimera städernas ytor och här erbjuds även gemensamma mobilapplikationer till invånarna genom en app för alla transporter i staden. I dag upphandlas ofta en extern operatör som håller ihop denna integration. Här får staden kontrollen själv.

Att planera kollektivtrafik är inte enkelt. För invånare i städer är kollektivtrafik den enskilt största faktorn som avgör hur många jobb det finns tillgång till och även vilka typer av relationer som kan upprätthållas. Remix är ett digitalt verktyg som erbjuder den som planerar rutter i realtid att se vad en rutt kommer att kosta, hur många som kommer att åka med den och vad den kommer att ge för effekter. Nya rutter kan snabbt planeras med andra färdmedel då det uppstår förseningar eller olyckor och erbjuda den bästa lösningen för staden och resenärerna.

Det skånska bolaget Mapillery används för att scanna in gator och skyltar med hjälp av Amazons bildkänningsteknik. De kartlägger just nu parkeringsplatser genom att nyttja bilar som kör runt i städer för att även inventera alla gator för att se vilka parkeringar som finns och villkoren som gäller där. Detta är information som kan användas för hemleveranser och för att utveckla och styra självkörande bilar, som är en stor del av Amazons affär.

Christoffer Börjesson, chef för digital fastighetsutveckling på Fastighetsägarna

Photo by Antony Xia on Unsplash