I en ny studie*, analyserades effekten av avsteg från dagens byggregler, bland annat avseende buller och tillgänglighet. Resultatet var slående – i ett planerat bostadskvarter skulle man kunna inrymma 40 procent fler lägenheter och sänka kostnaderna väsentligt.
När vi pratar om avsteg handlar det inte om dramatiska försämringar. I ett tidigare projekt** visades att införande av europeiska konstruktionsregler i det svenska regelverket medfört kostnadsökningar på 3-5 procent i byggandet, samtidigt som regelverket svällt från 750 sidor till 4500 sidor och blivit allt svårare att överblicka.
Vad menas då med detta? Syftet med byggregler är väl att säkerställa krav på både säkerhet och kvalitet? Sant, men detaljerade regler, och en okritisk tillämpning av dem, lägger en hämsko på utvecklingen. BBR, Boverkets Byggregler, gavs ut första gången 1994. Idag gäller BBR 25, det vill säga reglerna har reviderats minst en gång per år. BBR innehåller krav, men också allmänna råd, med exempel på hur kraven kan uppfyllas. Genom åren har praxis blivit att de allmänna rådens lösningar uppfattas som obligatoriska. Det är vanligt att man vid offentliga upphandlingar kräver att alla allmänna råd ska följas. Ibland hänvisas till standarder som inte uppdaterats på många år.
Sammantaget blir detta ett effektivt sätt att döda innovationskraft och säkerställa höga kostnader. För att stimulera utvecklingen ska samhället ställa allmänna funktionskrav, och aktörerna ska tävla om att uppfylla dem smart.
Hur kan standarder och byggregler främja en positiv utveckling? Vi måste så långt som möjligt ha funktionsinriktade krav, men det är byggherren som har ansvar för att de uppfylls. Givetvis måste grundläggande samhällskrav uppfyllas, men i de flesta sammanhang finns det mer än en lösning på ett problem. Det finns stora möjligheter att utveckla smarta lösningar för bullerdämpning och för fysisk tillgänglighet. Men det krävs incitament. Detaljerade krav, eller standarder som inte förnyas riskerar att leda till konservatism och dyra lösningar, och i vissa fall dåliga. Duktiga ingenjörer, arkitekter och andra professionella måste stimuleras till att tänka själva och förstå sammanhangen. Ett kritiskt och innovativt tänkande måste grundläggas redan i utbildningarna.
Det är förstås rätt att dra nytta av tidigare erfarenheter och att undvika att misstag återupprepas. Men får dagens regler den effekten? Eller tenderar vi att få aktörer som är bra på att läsa innantill men sämre på att tänka själva, förstå innebörden och ifrågasätta?
Mårten Lindström, konsult, More10 AB
*Fler, billigare och bättre bostäder – är det möjligt genom att förenkla byggreglerna? SBUF- projekt 13271, maj 2017.
**Eurokoderna och EKS – Effekter på byggkostnader. SBUF-projekt 12928, mars 2015
Publicerad i Samhällsbyggaren nr 3 2017