CoClass ger effektiv och hållbar hantering av den byggda miljön

Undersökningar från Svensk Byggtjänst visar att bristande kommunikation årligen fördyrar byggproduktion och förvaltning med cirka 60 miljarder kronor. Nu hoppas ledande aktörer inom samhällsbyggnad att det nya klassifikationssystemet CoClass till stor del kan lösa detta problem.

Här förklarar Klas Eckerberg, Systematikexpert, Projekt BSAB 2.0, hur CoClass är uppbyggt och hur det fungerar.

CoClass är ett gemensamt ”digitalt språk” för all byggd miljö och genom hela byggprocessen från idé och produktion till förvaltning och återvinning. Under nästan två år har systemet utvecklats av drygt 150 specialister inom branschprojektet BSAB 2.0. Nu har den första versionen lanserats och ledande offentliga byggherrar som Trafikverket förbereder implementeringen av systemet.

Nytt synsätt på klassifikation
Information som rör byggande och förvaltning blir i allt ökande grad digital. För att tillgodose behovet av en effektiv och långsiktig hantering av den byggda miljön behövs ett nytt synsätt på klassifikation. Genom att primärt betrakta byggnader och anläggningar utifrån sin funktion får man ett system som är hållbart över tid genom att vara mindre beroende av teknisk lösning. CoClass fungerar just så, på alla nivåer, från hela samhällen ner till dess minsta beståndsdelar.

Klassifikationssystem BSAB 96 används framför allt i tekniska beskrivningar. Men ett nytt system behövde tas fram, som skulle kunna fungera för både digital och analog hantering av information, för alla typer av byggd miljö, och genom hela livscykeln. Efter närmare två års utvecklingsarbete inom branschprojektet BSAB 2.0 finns nu ett sådant nytt klassifikationssystem i form av CoClass.

ISO-standard för byggklassifikation
CoClass utgår från ISO 12006-2, som är den internationella standarden för byggklassifikation. Utgångspunkten i den är att mänsklig verksamhet i form av bruksaktiviteter kräver byggda utrymmen: rum, vägar, tunnlar, lekplatser och mycket annat. För att åstadkomma dessa behövs fysiska byggdelar som formar utrymmena – väggar, tak, bjälklag, överbyggnader för vägar, järnvägar, fotbollsplaner och så vidare – och som förser dem med tjänster av olika slag: belysning, ventilation, värme och kyla, vatten, avlopp och mycket annat. Utrymmena kan samlas i hela byggnadsverk, till exempel bostadshus, kyrkor, vägar och kraftverksdammar. Dessa kan i sin tur aggregeras till byggnadsverkskomplex i form av exempelvis bostadsområden, flygplatser och tunnelbanenät.

SS-EN-standard för klassificering av objekt
För att skapa klasser av objekt på alla dessa nivåer föreskriver ISO 12006‑2 att man särskiljer objekt utifrån funktion eller form eller läge, eller valfri kombination av dessa. Med form avses också hur något är konstruerat, till exempel om en väggstomme är solid eller om den består av ett fackverk.

Inom industriell verksamhet finns en sedan länge etablerad internationell standard (SS‑EN 81346‑2) som klassificerar objekt strikt efter sin funktion. Här finns idag allehanda maskiner och produkter för tillverkning, kraftproduktion, ventilation, styrning, övervakning och mycket annat. Denna standard håller nu på att göras om: den byggs på med klasser som ger en ökad detaljeringsgrad, där också form och läge används för att skapa klasser.  De flesta av de nya klasser som skapas är bygg- och anläggningsobjekt, det vill säga allt som behövs för att åstadkomma byggd miljö. CoClass följer och påverkar den här utvecklingen, och bygger delvis vidare på den.

Vad gör objektet?
Utgångspunkten i CoClass är alltså inte vad ett objekt som tillhör en klass ”är”, utan ”vad det gör”. Vad är klassens inneboende funktion? Ett trädstöd har till funktion att stötta träd, och det åstadkoms rent konkret vanligen med en stör av trä. Inget hindrar dock att man slår ner ett järnrör – som ”egentligen” var producerat för att leda vatten – för att stötta trädet. Det individuella röret har därmed blivit en förekomst av klassen UAF Trädstöd. Ett annat individuellt rör kan bli en förekomst av klassen WPA Rör, vars funktion är att leda vätska eller gas.

Vinsten med detta är ökad flexibilitet. Det spelar betydligt mindre roll hur man löser funktionen; det viktiga är att den blir löst. Man vinner också i beständighet: ett objekt som används – en förekomst – behöver inte byta klass när det får en annan teknisk lösning. Om trästören bryts och man ersätter det med ett stålrör är förekomsten även fortsättningsvis ett trädstöd.

Produktionsresultat och byggdelar
När det gäller klassifikation av produktionsresultat så har CoClass tagit över tabellen från BSAB 2.0 (”AMA-koder”). Vad gäller byggdelarna så är de i CoClass indelade i tre tabeller med klasser av olika grad av komplexitet:

De funktionella systemen klassificerar byggnadsverkets alla konstruktioner utifrån deras huvudsakliga funktion: de bildar utrymmen; de producerar el, värme och kyla; de transporterar media av olika slag; de styr och reglerar; de skyddar och så vidare. På den här nivån kan man i tidiga skeden beskriva och ställa krav på ett framtida byggnadsverk, och när det är byggt kan man organisera underhåll och ekonomisk uppföljning på en hög nivå. De betecknas med en bokstav.

De konstruktiva systemen används för att mer i detalj ställa krav på byggnadsverkets delar, och sedan för att beskriva hur funktionerna ska lösas rent tekniskt. Med hjälp av dessa kan man testa olika varianter för att möta kraven på funktioner. En entreprenör kan till exempel ha färdiga recept på väggkonstruktioner, och sedan utvärdera vilka av dessa som på bästa sätt möter en beställares krav på isolering, brandskydd, utseende, ekonomi och så vidare. De betecknas med två bokstäver.

På den tredje nivån hittar vi komponenter, som betecknas med tre bokstäver. Här finns alla objekt – produkter och material – som rent konkret bygger upp konstruktionerna. De är klassificerade utifrån en noggrant definierad funktion, men när de realiseras handlar det förstås om högst verkliga fysiska objekt. Bakom klassen XGA Signalkoppling döljer sig mängder med prylar: datauttag, signaluttag och teleuttag bara för att nämna några. När en förekomst av en sådan placeras i exempelvis det konstruktiva systemet JL02 Datornätverk ser man att funktionen är att koppla in datorer och inget annat. Det är också helt i sin ordning att kalla objektet för XGA Datauttag. Koden är viktigast: den visar att det är ett ”elsignalanslutande objekt med en kopplingspunkt”, som definitionen lyder. Komponenttabellen i CoClass innehåller mängder med sådana synonymer, så det går enkelt att hitta ”sin” benämning på klassen genom att söka i användargränssnittet: på webben eller i kommande datorapplikationer.

För alla nivåer gäller att man lägger till siffor för att beteckna typer i respektive klass. I första utgåvan av CoClass finns fastställda typer endast för konstruktiva system.

Fristående tabeller för egen tillämpning
De tre tabellerna är helt fristående från varandra, och styr därmed inte hur man rent konkret bygger upp olika typer av byggnader och anläggningar. Istället måste användaren av systemet utforma en tillämpning som passar den egna verksamheten. Det kommer självklart att tillhandahållas exempel på sådana. I bilden nedan visas ett litet utdrag ur en tankekarta som visar hur byggnadsverket CAH Väg kan bestå av flera funktionella system, varav ett är A Mark och grund. Här finns ett antal konstruktiva system, som i sin tur byggs upp av en eller flera komponenter. I CB Överbyggnad för väg och plan finns i exemplet fyra komponenter, bland annat NCA Markbeläggning.

Klassifikation av egenskaper
En effekt av det funktionella synsättet är att antalet klasser blir relativt begränsat. Tabellen för byggdelar innehåller bara knappt åttahundra klasser, trots att den omfattar både byggd miljö och alla av typer maskinell och teknisk utrustning för industriell verksamhet. Detta fungerar tack vare en omfattande tabell för egenskaper som ingår i CoClass. Genom att specificera byggdelarna med hjälp av egenskaper kan man förtydliga objekten så långt man behöver, till exempel i en byggnadsinformationsmodell eller i en förvaltningsdatabas. Exempel: klassen WPB Luftkanal kan specificeras med profil, material, dimension, täthetsklass och mycket annat.

Om man vill visa egenskaper på ritning eller i beskrivning sätter man dem i parentes efter benämningen: NCA (betongplattor, grå, 350x350x60) specificerar en markbeläggning. Man kan också fastställa egna typer för detta, och till exempel använda en typbeteckning från svensk standard eller från BIP-koder när den ska redovisas. Markbeläggningen ovan kan betecknas till exempel PL1. Detta värde lagras i egenskapen som heter just Beteckning, som alltså är något annat än klasskoden.

Vill man bestämma både material och utförande kan man också koppla byggdelen till ett eller flera produktionsresultat, eller till ett eget recept. Exempel: NCC (MCC.23) visar att det handlar om en golvbeläggning av lamellparkett inomhus på skivor av cellplast.

Hur ska CoClass användas?

Så vad ska man använda CoClass till?

Primärt handlar det om att hantera information om objekt genom hela livscykeln, från tidigt kravställande vidare till projektering, kostnadskalkylering, produktionsplanering, produktion, drift och underhåll och till slut avveckling. Klassificeringen av objekt är stabil på alla nivåer och under alla skeden, tack vare den funktionella indelningen. Endast övriga egenskaper varierar, både till antal och till grad av säkerhet: vissa är relevanta vid planering och projektering, andra vid inköp och produktion, ytterligare andra vid förvaltning.

Koderna kan användas för att ge referensbeteckningar, som identifierar objekt utifrån olika aspekter. Vad har det för funktion? Vad är det för produkt? Vilken typ? Var finns det? Även detta kan användas över hela livscykeln, framför allt för produktionsplanering, för produktion och för underhåll.

Som underlag för och struktur i tekniska beskrivningar på olika grad av bestämning, alltifrån rent funktionella krav till detaljerade anvisningar för produktionsresultat.

Sökning i varudatabaser. Producenter kan ”mappa” sina artiklar till CoClass komponenter – inklusive egenskaper – för att göra det möjligt att hitta produkter som uppfyller ställda krav.

Framtida utveckling

Mycket av detta återstår att utveckla; de publicerade tabellerna innehåller idag enbart ”råmaterialet” till alla dessa tjänster. Aktiviteter pågår dock redan. Både Trafikverket och Trafikförvaltningen hos SLL håller på att ta fram sina tillämpningar, och kommer snart att börja kräva CoClass i leveranser. På andra håll organiseras tekniska handböcker och förvaltningsdatabaser efter CoClass. Inom utvecklingsprojektet Smart Built Environment är flera delprojekt på gång som kommer att använda systemet för att organisera information, till exempel avseende miljöprestanda.

Text: Klas Eckerberg, Systematikexpert, Projekt BSAB 2.0

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 2 2017

CoClass – sex viktiga värden

Digitalt och anpassat till BIM

• Objekten i systemet är digitala informationshållare – från koncept till förvaltning.
• Standardiserad kodning gör det lätt att bygga digitala informationsmodeller.
• Länkat till internationell standard för dataöverföring (IFC).

Gemensamt språk
Samma benämningar av objekt och egenskaper på alla nivåer: från samhälle och byggnader till skruv och mutter.

Samma digitala språk och benämningar i alla skeden, hos alla parter, i alla programvaror och databaser, i alla informationsleveranser.

All byggd miljö
CoClass täcker in alla typer byggd miljö: Byggnader, vägar, järnväg, tunnelbana, spårvägar, flygplatser, hamnar, broar och tunnlar, mark och landskap, tekniska installationer samt mediaförsörjning.

Hela livscykeln för alla aktörer i alla faser
CoClass täcker in alla skeden i hela livscykeln: fysisk planering, tidiga skeden, projektering, upphandling, varuproduktion och leverans, byggproduktion, drift och underhåll, rivning och återvinning.

Internationellt

• Baserat på internationell standard för klassifikation och referensbeteckningar.
• Länkat till ISO-standard för dataöverföring.
• Objekt och definitioner på svenska och engelska.

Framtidssäkert

• Bygger på öppna strukturer (Som ”Legobitar”).
• Fokus på funktion öppnar för framtida tekniska lösningar.
• Flexibelt för utveckling i framtiden.
• Versionshantering på tabellnivå med spårbarhet.