Dataanalys kan ge effektivare och mänskligare myndigheter

Regeringens digitaliseringsstrategi säger att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Datadrivna myndigheter är en avgörande del i denna strategi, skriver Jonas Hertzberg på SAS Institute.

Det finns stora och kända utmaningar för offentlig sektor där hoppet står till digitaliseringen. Behoven inom vård, skola och omsorg kommer bara bli allt större, men också hanteringen av växande och även helt nya former av brottslighet, som cyberbrottslighet. I kombinationen med stora pensionsavgångar det en ekvation som inte går ihop, om inget görs.

I Sverige har vi historiskt sett ett stort förtroende för myndigheterna och hur de hanterar data. Förtroendet har varit centralt för offentlig sektors digitala transformation och kommer så bli i ännu högre utsträckning när verksamheter fortsätter digitaliseras och för att kunna pröva helt nya tillämpningsområden för dataanalys.

Dataanalys behöver bli en central resurs för att kunna hantera myndigheternas situation och utmaningar. Dataanalys kan bidra både till ökad produktivitet och stärkt kvalitet i myndighetsuppdraget. En resurs och ett beslutsstöd som forna tjänstemän bara kunnat drömma om.

Beslut som tas av datorer ska vara rättvisa och opartiska, de ska undvika diskriminering och, vilket har särskild betydelse för myndigheter: vara begripliga för både politiker och allmänhet. Dessa ska alltid kunna ifrågasätta tillämpningen av myndigheters dataanalys och ge bra svar. Här har det offentliga Sverige allt att vinna på att fortsätta utveckla samverkan, dialog och konsensus i öppna processer, för att enas om ett tillämpbart etiskt ramverk.

För att datadrivna myndigheter ska bli verklighet krävs en intern förståelse för vad tekniken kan åstadkomma. Det kan också betyda att verksamheten organiseras för att kunna hantera nya processer och arbetssätt. Förutom att bemanna myndigheten med ny kompetens kommer alla medarbetare behöva höja sin kunskap om vad dataanalys är och hur den kan skapa värde i myndighetsutövningen.

Framför allt måste dataanalys in i det dagliga arbetet, det får inte stanna som separata utvecklingsprojekt. Flera svenska kommuner och regioner har produktionssatt modern dataanalys i sina verksamheter, vilket ger hopp och inspiration för att det ska få ett brett genomslag, men mycket finns kvar att göra. Det som dock dominerar agendan för offentlig sektors digitalisering är frågan om var myndighetsdata kan lagras och de regelverk som förhindrar utbyte av data mellan olika myndigheter. Frågor om hemvist för data och säkerställt datautbyte är viktiga, men får inte förlama utvecklingen.

Omställningen av våra myndigheter kommer inte bara göra dem smartare och effektivare. De får också möjlighet att agera mänskligare genom en djupare förståelse för sin verksamhet. Aldrig tidigare har samhällsvetenskap och humaniora varit lika aktuellt som för att säkerställa etiska, juridiska och samhälleliga konsekvenserna av de processer vi startar.

Här är mina råd för de som vill ta resan vidare mot en datadriven myndighet:

• Starta i begränsade projekt och i områden där ni kan förvänta er goda resultat på kort sikt. Det ger utrymme för organisatoriskt lärande som växer fram i myndigheterna.
• Låt representanter från olika delar av verksamheten delta. Då sprider sig kunskap snabbare i organisationen samtidigt som projektet dra nytta av en nödvändig helhetssyn.
• Ha fokus på kärnuppdraget, det vill säga ha fokus på reell nytta i verksamheten. Det bidrar både till större förståelse och en intern förankring av dataanalysarbetet.
• Modellen behöver vara begriplig. Etisk dataanalys kräver att modellen är begriplig och att myndigheten kan argumentera för den.

Regeringens digitaliseringsstrategi säger att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Datadrivna myndigheter är en avgörande del av denna strategi.

Jonas Hertzberg, kundansvarig för offentlig sektor och säljchef, SAS Institute Sverige