En hållbar stad behöver en hållbar landsbygd

Är det möjligt att i framtiden ha en hållbar landsbygd där människor kan leva och utvecklas? Eller har stockholmsekonomen Kjell A Nordström rätt när han säger:

– Landsbygden är snart en ekonomisk ”skräpyta”.

För att vara mer konkret exemplifierar professorn med att säga:

– Värmland och Gotland är typiska fall av skräpytor.

En som inte håller med professorn är Stina Gof, utvecklingschef i Värnamo kommun.

– Digitaliseringen gör en ny grön våg möjlig. Den har faktiskt redan börjat.

Så är det. För i dagarna presenterade Värnamo kommun ett projekt som innebär att kommunen blir först i landet med 100 procentig bredbandstäckning via fiber till samtliga hushåll i kommunen.

– Det är politikerna och vi tjänstepersoners uppgift att se till så att förutsättningarna finns. Sedan gör individerna resten, säger Stina Gof.

Men för att kunna ha en hållbar landsbygd även i framtiden krävs det enligt henne långsiktiga kommunala beslut. Och en medvetenhet.

– Kortsiktigt går det alltid att budgetmässigt försvara nedläggningen av en landsbyggsskola, eller för den delen indragningar i busstrafiken. Men långsiktigt blir sådana beslut dyra. För på sikt tömmer de landsbygden på ekonomisk aktivitet, och då blir det svårt att bo där. Och det blir mycket dyrare på lång sikt.

Värnamo kommun har blivit prisade för att de lyckats med konststycket att både ha en tillväxt i centralorten men också en lika stor tillväxt i kommunens landsbygdsområden.

– Av våra 19 skolor i kommunen ligger 13 utanför tätorten. Det är ett typiskt långsiktigt medvetet beslut, säger Stinna Gof och tillägger:

– För en landsortskommun som Värnamo är det viktigt att det också finns eftergymnasiala utbildningar på nära håll. För vår del högskolan i Växjö, Jönköping eller vårt eget Campus.

Men idag är trenden tydlig, storsatsningarna görs i de klassiska universitetsstäderna. Så om jag får göra en uppmaning till politikerna på riksplanet så är det:

– Satsa också på de minder högskolorna. Om ni i framtiden vill ha en levande landsbygd, med ett näringsliv som bidrar till Sveriges tillväxt, så är goda utbildningsmöjligheter även på de mindre orterna väldigt avgörande.

– De gör att man inte måste flytta för att kunna utbilda sig.

Tillbaka till professor Kjell A Nordström. Naturligtvis använder han ordet ”skräpytor” för att provocera. Men vad menar han? Egentligen.

– Vi står inför den snabbaste urbaniseringen i historien. Du kanske tror att Kina växer snabbt. Men Stockholm växer nästan två gånger snabbare än Kina. Om 30 år har Stockholm en befolkning på fem miljoner.

– Det innebär att ”skräpytorna” kommer att tömmas på ekonomisk aktivitet i takt med att jobben och människorna flyttar till Stockholm.

Och för att slå in sista spiken säger Kjell A Nordström, dock med ironi:

– Där finns inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, bara träd. Åker du dit kommer du hitta tre alkoholister, några barn, och ett par knäppgökar. Det är det som återstår, alla andra har stuckit.

Terese Bengard är verksamhetschef för ”Hela Sverige ska leva”. Så här säger hon:

– Det är inte så att Stockholm idag växer med dagliga busslaster med folk från norrlandsinland. Stockholm växer idag med migration, med folk från Syrien och Afghanistan.

– Tittar man på avfolkningen av Sveriges landsbygd totalt så är in och utflyttningen i princip ett nollsummespel sedan mitten av 80-talet. De flesta av landets kommuner växer idag, och det är inte bara i Stockholm det är bostadsbrist.

Istället ser Terese Bengard stora möjligheter för en hållbar landsbygd, just på grund av urbaniseringen till storstäderna.

– Det är fel att ställa stad mot landsbygd. Båda är beroende av varandra. En hållbar stad behöver en hållbar landsbygd. Och tvärtom. Bara för att försörja Stockholm med allt vad staden kräver så visar undersökningar att 93 procent av Sveriges yta behövs. Det löser vi idag med import. Men hur blir det i framtiden? Även stockholmare behöver äta. Och många vill äta ekologiskt och närproducerat. Det är inte möjligt utan en hållbar landsbygd.

Så handen på hjärtat, har landsbygden någon framtid i Sverige?

– Ja. Möjligheterna ser bättre ut än vad de gjort på decennier. Om man då också lägger till de nya möjligheterna med distansutbildning, ja då kan man klara en forskarutbildning även från hemmet i Ensamheten.

Stina Gof känner också till professorns framtidsspaning. Och menar att den säkert är relevant, men att den har sin utgångspunkt i ett stockholmsperspektiv.

– Alla vill inte bo i Stockholm. Alla vill inte bo i en storstad. Får de som inte vill det bara möjlighet att kunna försörja sig där de bor, får tillgång till kommunikation och skolor, ja då bor de kvar. Och finns där bara försörjningsmöjligheter är det idag många som också vill flytta dit.

– Jag är tvärtom optimistisk till landsbygden. Det är en framtidsregion. En lokal och inte global ekonomi är för många väldigt attraktivt. Men för att landsbygden ska frodas krävs det centrala nav, mindre städer, där det finns ett bra utbud av service, kultur och nöjen.

Som Värnamo?

– Absolut. Eller Karlstad. Eller Visby.

Text: Rikard Björk

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 2 2017