ROTI, eller Return on taxpayer investment, handlar om att skattebetalarna ska få ut så mycket som möjligt av sina skattekronor. Skanskas Finlands-vd, Tuomas Särkilahti, är Nordens främsta apostel.
– Jag ser det som ingenjörens plikt att verka för det allmännas bästa, säger han.
Det är en helt vanlig decembertisdag i Helsingfors. Klockan är fyra och den finska huvudstadens tillfarter är programenligt fullproppade av bilar – trafiken kryper fram.
Tuomas Särkilahti är på väg mellan möten.
– Jag vet av erfarenhet att den här relativt korta vägen till kontoret kostar mig 45 minuter. Det är således en bra tid att ge en intervju, säger han i mobiltelefonen. Men samhällsekonomiskt är det förstås vansinne att tusentals mantimmar går upp i rök just i detta nu. Det borde finnas bättre sätt att använda den här tiden.
Det finns det.
Och det vet Tuomas Särkilahti.
Han är en stark förespråkare av ROTI, vilket han gärna propagerar för och föreläser om på internationella konferenser. Han är också ordförande för RIL, Finlands civilingenjörer, som för en handfull år sedan, tillsammans med finska staten, universiteten, bygg- och anläggningsbranschen och andra viktiga samhällsinstanser, initierade ett nationellt score card för ROTI.
”Vi ska inte rikta all vår kraft mot att göra affärer, utan mot att förbättra vårt samhälle.”
Finland genomför för närvarande sin fjärde ROTI-inventering (en vartannat år), som ska vara klar under första kvartalet 2017.
– Metodologin är inlånad från USA och Storbritannien och syftar till att ge den finska staten ett underlag för hur den bäst ska investera skattepengar för att stödja den ekonomiska utvecklingen i landet. Grundtanken är att alla strategiska investeringar ska leda till en positiv miljö för tillväxt. Ett enkelt exempel är att framtida investeringar i transportnätverk inte ska resultera i en sådan här bilkö som jag sitter i och de stora kostnader det medför, säger Tuomas Särkilahti.
ROTI-inventeringarna sysselsätter ett stort antal experter, vid ett stort antal samhälleliga instanser och institut, som räknar på relevanta parametrar för just deras bransch, till exempel för utbildningsväsendet eller forskning och utveckling. Bygg och anläggningsbranschens experter ägnar stor uppmärksamhet åt transportnätverk och flygplatser, men också åt energinätverken, liksom anläggningar och nätverk för vatten och avlopp.
Enligt Tuomas Särkilahti är ROTI extra viktigt för Finland just nu. Det har förvisso vänt för Finlands byggbransch, som haft svåra år med nolltillväxt sedan 2011. Just nu förväntar man sig en tillväxt på drygt 6 procent i branschen, vilket gör byggsektorn till det draglok som för närvarande drar hela den finska ekonomin framåt. Men enligt Finlands Bank förväntas den finska ekonomin växa endast med högst 1 procent per år under de följande 20 åren.
– Därför måste vi rikta resurserna så att de i större utsträckning och med större träffsäkerhet allokeras till rätt investeringar, rätt forskning och utveckling och rätt innovationer, säger Tuomas Särkilahti, som ser det som en självklarhet att stora bygg- och utvecklingsbolag ska ta en aktiv roll i att utveckla och förbättra de samhällen de verkar i.
– Vi ska inte rikta all vår kraft mot att göra affärer, utan mot att förbättra vårt samhälle. Ett världsföretag som Skanska har mycket stora kunskaper om till exempel urbanisering, om hållbarhet och effektivitet. I min värld är det självskrivet att vi ska samarbeta med stat och kommun kring detta.
Tuomas Särkilahti medger att också ROTI har sina svagheter. Ibland är samhällsekonomin för komplex för ROTI-beräkningar. Investeringar som i det korta perspektivet verkar generera ROTI kan i ett längre perspektiv bli urusla investeringar – fracking och viss gruvdrift skulle kunna vara exempel på den kategorin.
– Vissa investeringar varken kan eller ska ge avkastning till skattebetalarna, inte i pengar i alla fall. Våra skolor, till exempel, är grundläggande för ekonomisk utveckling – folk kommer inte att flytta till en plats där det inte finns skolor till barnen. Hur man än ser på saken är det svårt att beräkna ROTI på skolor, säger han.
Samma sak gäller för stora bibliotek eller konstmuseum. Det oroar dock inte Tuomas Särkilahti som anser att skolor, dagis, konstmuseer och bibliotek måste vi bygga i vilket fall. I det avseendet är det stora problemet det så kallade ”underhållsgapet” – det vill säga att man under planeringen glömmer bort de långsiktiga kostnaderna för underhåll.
– På en konferens i amerikanska Portland i år uttryckte de amerikanska ingenjörerna en stor oro för underhållsgapet vad gäller vägar och broar i USA, vilket tydligt illustrerar problemet. I Finland – liksom i Sverige – är underhållsgapet mindre synligt. Vi har nämligen ett stort underhållsgap då det gäller inomhusklimatet i kontorsmiljöer, skolor och offentliga byggnader. Det är parametrar som ROTI ska ta i beaktning och framledes råda bot på, säger han.
Text: Patric Elmén
Fakta:
Tuomas Särkilahti
Ålder: Fyllde 51 år på nyårsafton.
Karriär: Teknologie Licentiat vid Helsingfors teknologiska universitet, -91. 20 år på olika positioner inom Skanska Finland, sedan 2014 verkställande direktör. ”Ett drömjobb för en matte- och fysikintresserad som tilltalas av visuella resultat.”
Familj: hustru och tre vuxna barn. ”Den äldsta har just avlagt examen som energiingenjör. Min pappa var också ingenjör, så traditionen fortgår”.
Tränar: Tennis, badminton, utförsåkning och längdåkning. ”Men Helsingforsvintern börjar tyvärr likna Stockholmsvintern, så skidåkningen blir lidande.”
Fritid: ”Känner mig bekväm med riktiga verktyg i handen och bygger gärna på huset och på sommarstugan.”
Inspireras av: ”Hur byggindustrin implementerar ny teknik, virtual reality och de mycket sofistikerade informationsmodeller som den nya ingenjörsgenerationen tar med sig.”
Imponeras av: The World Trade Center transportation hub site. Inte bara Santiago Calatravas arbete, utan hur arbetet genomförts. Det är bland det mest imponerade jag sett ur ett ingenjörsperspektiv.”
Ogillar: Byggbranschens ”skylla ifrån sig-kultur”.
Bloggare: Tuomas Särkilahti gästbloggar i Finlands ledande affärstidning, Kauppalehti. ”Det låter mer organiserat än det är. Jag bloggar internt på Skanska om samhällsbyggnad och management. Dessa inlägg populariserar jag för allmänt intresserade Kauppalehtiläsare.”
Publicerad i Samhällsbyggaren nr 1 2017