Enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv ska individuell mätning och debitering (IMD) av värmeanvändning vara standard i unionen. Något som kan komma att innebära extra kostnader för landets bostadsrättsföreningar och fastighetsägare.
SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB reder ut direktiven och beskriver möjliga scenarion om EU-kommissionen väljer att ta frågan vidare till EU-domstolen. Sverige har en lång tradition av så kallad ”varmhyra”, det vill säga att värmen i bostaden ingår i månadsavgiften. Det innebär att en fastighetsägare eller en bostadsrättsförening står för kostnaden, i stället för att varje bostadsinnehavare betalar för sin faktiska förbrukning. I EU finns dock ett energieffektiviseringsdirektiv som innebär att varje bostadsrättsägare eller hyresrättsinnehavare ska stå för denna kostnad själv genom IMD, individuell mätning och debitering av värmeanvändning.
I samband med att Boverket genomförde en utredning av energieffektiviseringsdirektivet drogs slutsatsen att det ligger i fastighetsägares och bostadsrättsföreningars intresse att själva vilja hålla nere energianvändningen och därmed även kostnaderna för uppvärmning. Något som EU-kommissionen nu ifrågasätter. Om frågan tas vidare till EU-domstolen kan detta få konsekvenser för flera av landets bostadsrättsföreningar. Dels i form av kostnader för att installera nödvändiga mätare och verktyg. Men även kostnader i form av drift och skötsel av verktygen samt det administrativa arbetet av individuell fakturering. SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum ställer sig frågan om EU:s direktiv faktiskt leder till önskad effekt i Sverige.
– I Sverige är klimatet kallare än i många andra EU-länder, vilket gör att bostadsrättsföreningar och fastighetsägare redan idag arbetar aktivt för att hålla nere värmekostnaderna. Om en lägenhetsinnehavare som bor i mitten av en byggnad skulle dra ner sin värme kommer det leda till att grannlägenheterna med fler ytterväggar påverkas, höjer värmen och därmed får större kostnader.
Bostadsrättsföreningens största kostnad i dagsläget är driftkostnaden, vilket gör att styrelsen har större incitament att hålla nere energianvändningen än individen, säger Nina Wahlberg, Affärsområdeschef teknisk förvaltning på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.
– Istället bör fokus ligga på att energieffektivisera fastigheter genom att isolera, täta fönster, justera eller byta värmesystem och andra tekniska åtgärder som kan dra ner värmekostnaderna. Dessa åtgärder kan komma att nedprioriteras om Sverige blir tvungna att följa EUs direktiv och därmed leda till motsatt effekt, säger Nina Wahlberg, Affärsområdeschef teknisk förvaltning på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.
Photo by GRÆS Magazine on Unsplash