Samhällsbyggnadssektorn bidrar till att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år  

Den 29 juli 2019 inträffade Overshoot Day (den ekologiska skuldens dag) som visar att världen redan efter 7 månader har gjort av med jordens årsproduktion av ekologiska resurser. På sju månader har framför allt de industrialiserade länderna förbrukat jordens ränta av sin årsproduktion av ekologiska resurser och därmed börja tära på naturens kapital för resten av året. Overshoot Day har ständigt kommit allt tidigare för varje år. 1971 inträffade dagen slutet av december och i år 2019 redan den 29 juli. Orsaken är en växande befolkning och en ökad konsumtion och inte minst vår misshushållning. Det är forskarna i det internationella nätverket Global Footprint Network som står bakom beräkningarna.

Stora förändringar sedan 70-talet.
Fram till mitten av 70-talet levde människan inom sina resursgränser. Sedan dess är fotavtrycket större än vad jordens resurser klarar av. När räntan tar slut tar vi nu av kapitalet. Det är samma sak som om skulle använda vårt sparade kapital på banken till vår dagliga hushållskonsumtion när lönen tar slut. En dag är även vårt sparkonto slut. Då tvingas vi hushålla med vår lön för att överleva. Att låna till sin konsumtion är inte heller hållbart. Samma sak gäller jorden resurser. Global Footprint Network redovisar vilken belastning som mänsklighetens konsumtion bland annat har haft på världens odlingsmark, betesfält, skogar och fiskevatten. Detta jämförs med hur mycket vår planets resurser klarar av att producera på ett år. Mellanskillnaden visar på vilken överkonsumtion som äger rum och hur många dagar som lånats av framtiden utan amorteringskrav.

Samhällsbyggnads har också ett stort ansvar
Byggsektorn är ett exempel på branscher som måste ta ett större ansvar. Den inhemska sektorns utsläpp av till exempel växthusgaser utgör cirka 15-18 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid, något som sektorn faktiskt har rådighet över. Till detta skall adderas resursuttag av till exempel malm- och kalkbrytning, kol till stålindustrin , gips, plast, färger och olika kemikalier. Bygg- och anläggningssektorn genererar också cirka en tredjedel av det avfall som årligen uppkommer i Sverige (exklusive gruvavfall) och närmare en fjärdedel av det farliga avfallet.Allt påverkar jordens resurser och även bolagens ekonomi.Varje kubikmeter restprodukter kostar cirka 500 kronor att efterhantera för byggsektorn, vilket betyder att enbart efterhanteringen av det byggindustriella kretsloppets restprodukter kostar den svenska byggbranschen cirka sex miljarder kronor varje år. Materialåtervinning av avfall från produkter till nya råvaror och energieffektivisering är de mest effektiva åtgärderna för att minska både klimatpåverkan och energianvändningen.

Riskerar vårt välstånd
Industrins grova misshushållning med jordens naturresurser är en av våra största utmaningar till nödvändig förändring och det handlar om både ekonomi och miljö. I en artikel i tidskriften Science visar beräkningar av forskare vid Stockholms universitet att den globala mänskliga konsumtionen även av sötvatten har överskridit den planetära gränsen vilket har varit extra tydligt i under 2019. I en annan ny studie varnar forskare att djurarter och insekter dör ut mer än 100 gånger snabbare än normalt. Det påverkar människors dagliga liv och välstånd genom att det stör det naturliga ekosystemet som exempelvis pollinering av skördar. Effekten kan bli att vi inom tre generationer inte längre kan räkna med att bin finns här för den viktiga pollineringen av våra grödor. Tydliga tendenser för detta finns redan i dag. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances.

Vi lever som vi hade mer än fyra jordklot
Sverige och den övriga industrialiserade världen med sitt välstånd måste inse att en långsiktig lösning kräver åtgärder nu. Oavsett hur mycket pengar som cirkulerar går det inte att konsumera mer än vad jorden förmår återskapa. Regeringarna i länder som ignorerar naturkapitalet utsätter sig för stora ekonomiska och politiska risker. Naturens avkastning är grunden en förutsättning för välfärd och välstånd. I Sverige lever som om vi hade drygt fyra jordklot. I fall hela världens be­folk­ning skulle bete sig likadant som Sverige skulle Overshoot Day inträffa redan i april enligt Global Footprint Network. Vi har med andra ord nu hamnat i en ohållbar kritisk situation.

Johnny Kellner, miljö- och energistrateg

Photo by NASA on Unsplash