Sämre välfärd och privatekonomi kan bromsa klimatarbete

Hållbarhetsarbetet riskerar att fördröjas när den drabbar den enskildes ekonomi och social välfärd. Det menar energi- och klimatstrategen, Johnny Kellner.

Politiska miljöbeslut som riskerar att drabba den enskildes välfärd, ekonomi och sociala förhållanden måste behandlas varsamt och med klokhet. Besluten bör vara gemensamma inom EU och måste ges en övergångstid så att en omställning kan ske, speciellt för landsbygden.

Miljö- och rättviseforskare har också varnat för att om detta inte följs kan det finnas risk att det kan bildas protestgrupper motsvarande de gula västarna i Frankrike med de avarter det kan föra med sig.

Detta riskerar i onödan försena annars välgrundade beslut om klimatåtgärder. Det krävs också politisk trovärdighet att prioritera beslut som bidrar till störst klimatnytta. Att överlämna stora delar av ansvaret på individen och spela på enskilda människors klimatångest är inte alltid långsiktigt framgångsrikt.

Exempel på där människor känner sig missledda var miljöbudskapet att först investera i etanolbilar och sedan i dieselbilar för att sedan i slutändan miljöklandra båda dessa. Det är inte förvånande att människor känner sig förvirrade och lurade av detta. Andra exempel är symbolpolitik när staten med skattemedel subventionerade el-cyklar och el-båtmotorer där miljöeffekterna inte ens är mätbara. Här riskerar den politiska trovärdigheten att ifrågasättas.

Boverkets förslag till klimatdeklarationer för byggbranschen är däremot ett positiv steg i rätt riktning att medvetengöra för byggbranschen att begränsa andelen CO₂-ekv¹⁾.Klimatdeklarationerna borde emellertid utföras före byggstart för att uppnå önskad effekt och inte i efterhand enligt det förslag som just nu föreligger.

Prioritera åtgärder med störst nytta

Industrin stod under 2017 för en tredjedel av växthusgasutsläppen på cirka 17,6 miljoner ton CO_2-ekv enligt Naturvårdsverket. Fossilbränsle till fordon och flyg måste på sikt avvecklas och efterhand ersättas med bland annat biodrivmedel HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja) som är 100 procent förnybart bränsle.Här är förutsättningarna i Sverige någorlunda gynnsamma under förutsättning att skogsprodukterna räcker till på sikt. Inom övriga EU är tillgångarna på skogsprodukter begränsade såvida inte stora jordbruksarealer tas i anspråk.

För närvarande finns inte någon kommersiell produktion av miljöbränsle i Sverige. Kombinationen sol och flytande väte kan vara den framtidsteknik som är mest gynnsam för miljön även i Sverige. Restprodukten vid förbränning av väte är vatten.

Det är hos stora industrier som exempel SSAB och Cementa där stora miljösatsningar måste prioriteras. Dessa och andra storbolag släpper ut stora mängder koldioxid (CO₂)_. För 2018 låg SSABs utsläpp av CO₂i Sverige påcirka 4,9 miljoner tonoch Cementa utsläpp på 2,4 miljoner ton CO₂ enligt tidningen Sveriges natur. Att notera är att för att tillverka ett ton stål går det åt två ton CO₂. Ett ton CO₂motsvarar 556 m³.

Teknikutveckling pågår hos både SSAB och Cementa med att minska deras utsläpp med ny teknik, men takten måste öka väsentligt. Målsättningen både för SSAB och Cementa är att de ska vara helt fossilfria till 2045 bland annat med hjälp av sol- och vätgasateknik.

Byggsektorn har stort ansvar

Enligt Transportstyrelsen stod flyget år 2016(inrikes- och utrikesflygningar från Sverige till första destination utomlands inräknade) vid drift för ungefär 5,9 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid, där inrikesflyget utgjorde cirka en procent. En uppskattning av den totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor år 2017 var cirka 10 miljoner ton CO₂-ekv enligt Naturvårdsverket. Det är lika mycket utsläpp som för hela personbilstrafiken i Sverige.

Byggsektorn har också ett stort ansvar. Byggprocessens (bostäder, kontor, lokaler och anläggningar)årliga utsläpp av växthusgaser utgjorde 2017 cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp.

För att få ett referenstal så utgjorde byggprocessens utsläpp ungefär som den hela svenska årliga personbilstrafikens utsläpp. Vägtrafikens utsläpp ökade under 2018 med 0,5 procent främst orsakat av den tunga trafiken. Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2017 var enligt Naturvårdsverket cirka 52,7 miljoner ton CO_2-ekvvilket är den siffra som rapporteras till FN och EU.

Sveriges import av varor och produkter ingår inte i denna siffra som då skulle bli väsentligt högre. Förra året ökade koldioxidutsläppen från svensk industri med 445,000 ton. Sverige svarar dock i ett internationellt panorama för låga utsläpp av växthusgaser. Nyligen uppmärksammade Greenpeace att Kina har planer på att bygga mellan 300 och 500 kolkraftverk till år 2030 att i detta perspektiv uppnå FN:s klimatmål ter sig svårt.

Befolkningsökningen påverkar klimatet

Det som måste beaktas är befolkningstillväxten. I januari 2017 blev Sverige fler än 10 miljoner invånare. Om knappt tio år, 2028, beräknas landets folkmängd passera 11 miljoner. All el-effektivisering som hittills genomförts har ätits upp av befolkningsökningen.

Självklart har denna el-effektivisering varit till stor nytta men befolkningsökningen visar hur komplex frågan är.Egentligen har Sverige inget energiproblem utan den stora risken är ett el-effektproblem.

Vad händer när Sveriges kärnkraft avvecklas av ekonomiska- och åldersskäl, till att börja med två aggregat och när Tyskland börjar avveckla både kärnkraft och kol förbränning. En kall vinterdag kan då el-effektproblem uppstå i Sverige med allvarliga följder för både industrin och konsumenter.

Utsläppen av växthusgaser kan liknas vid ett massförstörelsevapen

Världsmeteorologiska institutet konstaterar att de flesta av de naturkatastrofer som drabbade världen under 2018 hade anknytning till extremväder och klimathändelser.Det kan därför bli nödvändigt att behöva vidta kraftfulla obekväma klimatbeslut som kommer att drabba både industrin och konsumenten om klimatmålen för 2045 i Sverige ska kunna uppfyllas.

Betänk att de barn som föds i år och när deras barnbarn föds och växer upp så är vi snart framme vid år 2100. Perspektivet blir då skrämmande när vi studerar FN:s klimatpanels scenarier. Det alla får hoppas på är att forskarna inom FN:s klimatpanel har fel i sina scenarier och att klimatförnekarna får rätt! Men har världen råd och tid med att avvakta och se vem som hade rätt eller fel? Är det inte bättre att vara orolig innan än efteråt?

Biologen Rachel Carlson med sin bok ”Tyst vår” skrev redan 1962 att människans spridning av giftiga ämnen i naturen till slut skulle förstöra planeten. Till detta ska nu även adderas människans andel av påverkan av växthusgaser. Industrins och flygets utsläpp av CO_2-ekv visar var de stora satsningarna i första hand måste prioriteras om Sverige ska klara att vara fossilfritt 2045 och slippa att använda atmosfären som en gigantisk soptipp för växthusgaser. För att lyckas genomföra en global nödvändig gemensam CO₂-skatt som motsvarar koldioxidens verkliga miljökostnader krävs det en världomfattande överenskommelser för att undvika den orättvisa fördelningen mellan nytta och klimatkostnad. CO_2-ekvär ett globalt problem som inte tar hänsyn till några nationsgränser.

Enskilda staters protektionism medför dock att det hittills är svårt att nå gemensamma globala avtal.Mediernas rapportering om staters ställningstagande är viktig för att skapa en förändring. Media kritiseras ibland för att vara för alarmistisk i stället för att vara mer hoppfull och konstruktiv om klimatet. Men inget kan vara mer konstruktivt än att avslöja sanningen.

Världens utsläpp av växthusgaser kan mycket väl liknas vid ett ”massförstörelsevapen” men med den stora skillnaden att det är ett ”vapen” som smyger fram i slow-motion som inte märks på samma sätt, men ändå riskerar att få samma långtidseffekter.

¹⁾CO_2-ekvär ett mått på utsläpp av alla växthusgaser och som tar hänsyn till hur olika andra gaser bidrar till växthuseffekten. Därför ”översätts” deras klimatpåverkan till hur mycket koldioxid (CO₂) som skulle orsaka motsvarande växthuseffekt. 

Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg

Photo by Frenjamin Benklin on Unsplash