Vi har redan tekniken för att skapa ett smart och hållbart samhälle. De flesta av oss har dessutom kunskapen om hur vi bör agera och leva. Ändå är vi svenskar bland de värsta miljöbovarna i världen.
Hur kommer det sig? Och hur förändrar vi våra beteenden och blir klimatsmarta – på riktigt?
Enligt statistik från Naturvårdsverket ligger svenskarnas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp på cirka 10 ton per person och år. Detta gör svensken till en medlem i tätgruppen av miljöskurkar i världen, näst efter USA och Gulfstaterna som är värst. Det som anses vara en hållbar nivå om vi ska nå parisavtalet ligger på mindre än två ton.
– Sverige är ett av världens mest välbärgade länder och med det kommer i regel höga utsläpp.
En stor andel av svenskarnas utsläpp hamnar dessutom på hög höjd när vi flyger och det är där de gör som mest skada på grund av den så kallade ”höghöjdseffekten”, säger Maria Wolrath Söderberg, lektor i retorik på Södertörns högskola.
Motsägelsefullt beteende
Läget är med andra ord oroande. Framför allt med tanke på att vi svenskarna faktiskt vet bättre. Egentligen. Vi är ett av världens mest klimatupplysta folk. Och vi vill dessutom leva hållbart.
Hur är då denna motsägelse möjlig? Och varför lever vi inte i enighet med vår kunskap?
Just det frågar sig Maria Wolrath Söderberg och teknikhistorikern Nina Wormbs från KTH. De påbörjade nyligen ett forskningsprojekt kring detta glapp mellan vår kunskap och vårt beteende.
– Vi är oroliga över utvecklingen och vill förstå det här glappet och se om det är möjligt att göra något åt det, säger Maria Wolrath-Söderberg.
Inför projektet gjorde de en förstudie som pekar i några tydliga riktningar. Bland annat konstaterar de att vi svenskar gärna legitimerar våra icke-handlingar på olika sätt.
– Nästan alla i vår förstudie var, samtidigt som de gjorde sina klimatskadliga val, medvetna om att de inte var bra för klimatet. Ändå gjorde de dessa val och motiverade handlingarna genom att skapa ”bra” argument. Till exempel att det inte spelar så stor roll vad jag som individ gör, om inte politikerna agerar
Tilltro till tekniska lösningar
Vi pekar också gärna på dem som är värre än vi – grannen, andra grupper eller andra länder. Det finns alltid de som är värre och det känns skönt att jämföra sig med dem.
– Många resonerar också som om vi har ett slags klimatkonto. ”Jag är ju så duktig som källsorterar, cyklar, äter vegetariskt, åker ofta tåg… Då kan jag väl unna mig en liten flygresa”. Men det fungerar bara om du inte tittar så noga på proportionerna.
I själva verket innebär det ungefär 70 000 gånger mer klimatpåverkan att resa en sträcka med flyg jämfört med tåg. Och du måste källsortera i decennier eller vara vegan i ett år eller flera för att kvitta det mot en flygresa fram och tillbaka till Spanien.
– Vi räddar också vår sinnesro med tilltro till tekniken. Vi hoppas att till exempel nya flygplan och nya bränslen ska lösa problemen så att vi slipper göra avkall på all denna bekvämlighet, säger Maria Wolrath Söderberg.
Men tekniken har hittills aldrig lyckats komma ikapp vår ökade konsumtion.
Grupptryck funkar
Trögheten i utvecklingens ligger i hög grad i det mänskliga beteendet och där finns relativt lite forskning just när det gäller klimatfrågor. En central fråga är; Hur kan vi förmå oss att leva i enighet med vår kunskap?
– Här behöver vi bland annat titta närmare på våra tankestrukturer. Vi måste förstå varför och hur vi människor lyckas leva mot vårt bättre vetande. Då kan vi nämligen lära oss att känna igen, ifrågasätta och erbjuda alternativ till problematiska eller felaktiga tankestrukturer.
– För den person som har fattat att hon eller han måste cykla till jobbet i många år för att komma upp i en Spanienresa, blir det argumentet värdelöst. Man kan inte längre ”rädda” sitt moraliska lugn med det argumentet utan ser sitt ”hyckleri” i vitögat. Då tvingas man ta ställning på ett annat vis. Det finns anledning att tro att det faktiskt påverkar beteendet – om man inte snabbt lyckas finna en ny tankestruktur som räddar en.
Det hjälper inte med mer information om vi inte förmedlar rätt saker, tror Maria Wolrath Söderberg.
– Vi vet att grupptryck och sociala jämförelser har stor effekt. Därför tror jag att kampanjer, som visar hur mycket el eller vatten till exempel grannen eller grannhuset sparar, kan vara en kraftfull strategi.
– Det finns även en brytpunkt där det som tidigare var bra, har blivit något skamfyllt.
Som thailandsresan. När den inte längre är socialt accepterad utan något vi skäms över, då kommer det verkligen att hända saker med vårt beteende. Det sociala trycket är kanske den viktigaste vägen för att åstadkomma mer hållbara livsstilar.
Pia Runfors
Photo by Jordan Sanchez on Unsplash