Stor entusiasm infann sig vid avslutningen vid klimatmötet COP 24 i Polen när länderna sista dagen lyckades enas om en regelbok som ska slå fast hur Parisavtalet konkret ska genomföras och redovisas. Återstår nu att realisera överenskommelsen och leverera den riktigt stora frågan – ambitionshöjning i klimatomställningen. Med erfarenhet från tidigare klimatmöten handlade COP 24 snarare om en efterträff utan några garantier, framförallt för de finansiella åtagandena. Klimatfonden är ett exempel som kvarstår där u-länderna motsatte sig ett förslag från i-länderna, att lån skulle utgöra en del av fonden. Min entusiasm är därför lite avvaktande tills resultaten omsätts i praktiken!
IPCC:s rapport i oktober 2018 visar att även Parisavtalets målsättning knappast är realistisk för att hålla planetens temperaturökning till 1,5 grader, sannolikt inte ens till två grader. I stället för en förväntad utsläppsminskning av koldioxid ökade klimatutsläppen under 2018 med drygt 2,5 procent. Några av de oljeproducerade staterna markerade vid COP 24 att de enbart ”noterade” men inte ville välkomna IPCC:s miljörapport. Att några stater av politiska skäl misstror vetenskapliga observationer från IPCC måste betraktas som mycket anmärkningsvärt.
Sverige är ett föregångsland
Sveriges globala utsläpp av växthusgaser är endast 0,15 procent. Av EU:s 28 stater är Sverige näst bäst med sex ton per capita. Skulle hänsyn tas till klimatpåverkan av svenska importprodukter ser det inte lika ljust ut! Sverige är ett föregångsland när det gäller miljöteknik. Tillförsel av fjärrvärme med en stor andel biobränslen i kombination med energieffektivisering har kraftigt minskat utsläppen under byggnaders driftstid. Själva byggandet står i dag därför för en större andel av klimatutsläppen jämfört med driftsfasen. Totalt svarar byggandet för 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. I ett globalt perspektiv är dock byggsektorns klimatpåverkan betydande och måste minskas. Andra exempel på industrier som står för en stor andel av Sveriges klimatutsläpp är SSAB och Cementa. Hos dem pågår dock ett omfattande utvecklingsarbete för att minska deras klimatpåverkan. Den miljöteknologi som bygg- material- och energisektorn i Sverige utvecklar borde med fördel kunna exporteras till andra länder.
Prioritering måste ske med rätt åtgärd i rätt ordning som ger största klimatnytta
Ett exempel på åtgärd som inte ens hade någon mätbar klimateffekt var de statliga subventionerna av el-cyklar som enbart markerade en politisk populistisk symbolhandling. Skattefinansiering i form av subventioner är en begränsad resurs där alltid ur trovärdighetssynpunkt prioritering måste ske med rätt åtgärd i rätt ordning där den ger störst klimatnytta. Väl prioriterade begränsade subventioner kan däremot stödja införandet av ny teknik.
”Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket” Citat av Gustav Möller (s), före detta social- och handelsminister.
Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg
Tidigare publicerad i Byggindustrin
Photo by Ronaldo Santos on Unsplash