Coronakrisen synliggör fritidshusturismens utmaningar

Många använder sitt fritidshus och jobbar på distans under pandemin. Detta får konsekvenser för kommunernas samhällsplanering, då den baseras på invånarnas folkbokföringsadress. Det menar Andreas Back som presenterar ny avhandling vid Umeå universitet.

Samtidigt som vi tillbringar våra liv på många olika platser utgår skattesystem, statsbidrag, valsystem och samhällsplanering från att vi är folkbokförda på en plats. I sin avhandling undersöker Andreas Back hur motsättningen påverkar bostadsmarknaden och kommunernas samhällsplanering.

– Pandemin har gjort frågorna högaktuella. Exempelvis gjorde ett antal kommuner klart under våren att de inte tänkte följa Socialtjänstlagen och ge hemtjänst till boende i fritidshus. Min forskning uppmärksammar hur användningen av fritidshus påverkar kommuners planering av infrastruktur, vatten och avlopp, bostadsförsörjning, räddningstjänst och mycket annat, säger Andreas Back.

Andreas Back använder begreppet fritidshusturister för att beskriva de som använder fritidshus.

– Jag kallar fritidshusturisterna för en osynlig befolkning. De åker till sina stugor, använder kommunala tjänster, handlar på orten och engagerar sig i lokalsamhället. Samtidigt syns de inte i ett system som använder folkbokföringen för att fördela resurser i samhället. Coronakrisen har synliggjort den här gruppen av befolkningen.

Kommer från Husum

Andreas Back har studerat statsvetenskap vid Umeå universitet och kulturgeografi vid Uppsala universitet. Han kommer ursprungligen från Husum utanför Örnsköldsvik. Under sina forskarstudier har han även deltagit i projekt om fritidshusturism för Sörmlands turismutveckling och Härjedalens kommun.

Läs hela pressmeddelandet.
Länk till avhandling
Fritidshusbilden Foto: Andreas Back