Från klimatkrav till konkret verktyg: Hur klimatsmarta renoveringspass kan minska koldioxidutsläppen under en byggnads livstid

Jens Lundgren presenterar i sin studie hur EU:s nya direktiv om renoveringspass kan anpassas och bidra till minskade koldioxidutsläpp från småhus under deras livscykel. Genom att utveckla ett exempel på ett interaktivt renoveringspass ger han husägare möjligheten att själva planera energieffektiva och hållbara renoveringar.

Läs hela examensarbetet: TOWARDS ZERO EMISSION BUILDINGS – A Holistic Guide for Homeowners through EPBD Compliance and the Renovation Passport Framework

Vägen till ett grönare Europa

Fastighetssektorn står för cirka 40 % av energianvändningen i Europa och hela 36 % av växthusgasutsläppen. Renoveringstakten i EU behöver öka, eftersom 75 % av alla byggnader i dagsläget anses energiineffektiva. För att kunna möta målen om en klimatneutral byggsektor år 2050 inför EU krav på renoveringspass som medlemsländerna ska börja använda 2026. Dessa renoveringspass är tänkta att ge husägare stöd och vägledning i att planera renoveringar som sänker både energianvändning och koldioxidutsläpp över tid.

Bakgrunden till EU-direktivet

Direktivet för byggnaders energiprestanda, Energy Performance of Buildings Directive (EPBD), antogs i våras. Målet är att minska primär energianvändning i bostäder med minst 16 % till 2030 och 20–22 % till 2035, jämfört med 2020 års nivåer. Av dessa förbättringar ska över hälften komma från renoveringar av de minst energieffektiva byggnaderna, och från och med 2030 ska all nyproduktion uppfylla kraven för nollutsläppsbyggnader.

Varför behövs renoveringspass?

Renoveringspasset fungerar som en personlig guide för varje hus och samlar information om möjliga energieffektiviserande åtgärder. Detta verktyg hjälper husägare att fatta välgrundade beslut om vilka åtgärder som är lämpliga. I renoveringspasset finns bland annat följande information:

• Byggnadens nuvarande energiprestanda.
• Beräknade energibesparingar (i både kWh och procent), jämfört med förbrukningen före åtgärderna.
• Uppskattad minskning av driftrelaterade växthusgasutsläpp.
• Förväntad energiklass efter genomförda renoveringar.
• Beräknade kostnader för att genomföra renoveringarna.
• Utsläpp under livscykeln för material och utrustning som används vid renoveringen.

Så genomfördes studien

Studien fokuserade på två vanliga småhus från 1960-talet. Denna typ av hus är en av de vanligaste i Sverige och överrepresenterad bland de med sämst energiprestanda. Med hjälp av energisimuleringar och beräkningar analyserades dessa hus för att se energibehov och möjliga besparingar från 25 olika renoveringsåtgärder. Exempel på sådana åtgärder är förbättrad isolering, tätare fönster samt värmesystem som luft-vattenvärmepumpar och ventilationssystem med värmeåtervinning.

Hur fungerar det?

Jens Lundgren genomförde energisimuleringar för de två husen på sex olika orter i Sverige. För varje renoveringsscenario beräknades energin som krävs för husets drift och de ”inbyggda” koldioxidutsläppen från nya material som tillförs byggnaden. Totala utsläpp och energiförbrukning under en 50-årsperiod kunde därmed presenteras. Studien visade att de mest effektiva energibesparande åtgärderna var värmepumpar, där luft/luft- och luft/vattenvärmepumpar gav störst positiv effekt. Däremot förbättrar inte värmepumparna byggnadens klimatskärm eller termisk komfort, vilket gör att förbättringar av isolering och fönster också är viktiga inslag i energieffektiva renoveringar.

Två effektiva renoveringsstandarder: BBR och Passivhus

Studien presenterar två optimerade renoveringspaket för att uppnå energieffektiva hem: BBR-standarden och Passivhusstandarden.

• BBR-standarden är anpassad efter svenska byggnormer (BBR29) för nyproduktion och målet är Energiklass C. Genom att byta fönster, tilläggsisolera vind och väggar samt installera värmepump kunde energibehovet och utsläppen minskas avsevärt. I ett exempel reducerades livscykelutsläppen med hela 66 %, samtidigt som energianvändningen minskade med 75 %.
• Passivhusstandarden har målet att uppnå Energiklass A, med en strävan att skapa lågenergibyggnader som i stort sett är självförsörjande på uppvärmning. Här krävs kraftigare isolering, tätare fönster och effektiva värmeåtervinningssystem. Ett av husen minskade energianvändningen med 90 % och livscykelutsläppen med 70 % med denna standard.

Båda standarderna har sina fördelar, men valet kan bero på husägarens budget, klimatmål och husets förutsättningar. Passivhuslösningar innebär ofta högre initiala investeringar och kan vara mer komplexa att genomföra, särskilt för vissa byggnadstyper. BBR-standarden kan då vara ett enklare alternativ.

Verktyget för husägare – så här fungerar renoveringspasset

Studien presenterar ett förslag på ett interaktivt renoveringspass, som bygger på resultaten från energisimuleringarna och är utformat för att ge husägaren en anpassad plan för att nå energieffektiva mål. Genom att välja preferenser och ange husets förutsättningar kan husägaren se möjliga åtgärder, hur de påverkar energiförbrukningen, utsläppen och kostnaden samt när miljövinsterna börjar synas.

Renoveringspasset ger husägaren ett omfattande urval av åtgärder, från enklare energibesparande insatser till större renoveringar. För varje kombination visas uppskattade investeringskostnader, energiklass och ”miljöåterbetalningstid” – tiden tills energibesparingarna balanserar klimatpåverkan från renoveringen.

Renoveringspasset som en del av framtidens byggnader

Renoveringspasset erbjuder en helhetssyn för husägare som vill bidra till ett mer hållbart byggnadsbestånd i Sverige. Med detaljerad information om energieffektiva lösningar kan varje husägare enkelt bidra till klimatmålen och samtidigt förbättra sina boendeförhållanden. Renoveringspasset kan bli ett viktigt verktyg för att påskynda omställningen till energieffektiva och hållbara byggnader, vilket är avgörande för att möta framtidens miljöutmaningar.

Om författaren: Jens Lundgren
Utbildning: MSc: Energy Efficient and Environmental Building Design, Lunds tekniska högskola. BSc: Fastighetsvetenskap med inriktning fastighetsföretagande, Malmö Universitet
Jobb: Biträdande VVS-ingenjör och energirådgivare, AirSon

Text: Jens Lundgren
Foto: Lena Evertsson, Ateljé Lena