Lika barn leka sämst

Bara 1 av 100 yrkesarbetare i byggbranschen är kvinnor. Av tjänstemännen är motsvarande siffra drygt 10 av 100. Och bland cheferna är bara tio procent kvinnor.

Det håller inte.

Inte 2017. Inte i en bransch som desperat skriker efter arbetskraft.

Ekvationen är egentligen ganska enkel.

Om du som arbetsgivare ska locka till dig nya medarbetare måste du vara en attraktiv arbetsgivare – för alla grupper. Inklusive kvinnor.

– Med tanke på den stora bristen på arbetskraft i vår bransch är det här en superviktig fråga.  Bristen på jämställdhet försvårar rekryteringen i dag, säger Kajsa Hessel, nytillträdd ordförande för Ledarnas branschförening Byggcheferna.

– Dessutom är det naturligtvis viktigt att alla mår bra på jobbet och då funkar det inte med förlegade könsroller och machokultur. Enkönade arbetsplatser blir ofta osunda, vilket gör att både kvinnor och män tröttnar och byter jobb. Eller lämnar branschen helt. Så kan vi inte ha det.

Förändringen är på gång
För att råda bot på problemen startade Byggcheferna tillsammans med fackföreningen Byggnads för snart tre år sedan kampanjen ”Stoppa machokulturen”. Förändringsarbetet drevs av dåvarande ordförande Lars Bergqvist, som nu har lämnat över stafettpinnen till Kajsa Hessel.

– För bara tre år sedan pratades det inte om de negativa effekterna av machokulturen i branschen. Men tack vare Lars arbete tillsammans med Byggnads och den vassa och opinionsbildande kampanjen pratar fler och fler om jämställdhet i dag. På många håll har också förändringsarbetet kommit igång, säger Kajsa Hessel.

– Men vi ligger fortfarande långt efter många andra branscher, så det finns mycket kvar att göra. Hela branschen måste förstå att vi måste förändras för att överleva.

Byggbranschen i botten
Men hur illa är det?

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Byggbranschen är en av Sveriges minst jämställda branscher. En undersökning som gjordes för några år sedan visar inte bara att 99 av 100 yrkesarbetare är män. Den visar också att mansdominansen ger skadliga biverkningar.

Hela 80 procent svarade att arbetskulturen kännetecknas av grabbighet och ett tufft arbetsklimat. Och 9 av 10 menade att de sett andra må dåligt på grund av detta. Cirka 30 procent angav dessutom att det förekommer sexistiskt eller könsdiskriminerande språk på arbetsplatsen. Och 45 procent tror att branschen tappar medarbetare på grund av machokulturen.

– En del säger att kulturen sitter i väggarna och att den är omöjlig att få bort. Men det stämmer inte. Kulturen är det vi gör dagligen så den går att förändra.

– För problemet är inte att det finns en massa rötägg därute. Tvärtom. Det är snarare så att man vant sig vid en viss jargong och därför inte reflekterar över hur det ser ut på arbetsplatserna. Precis som på många andra enkönade arbetsplatser, säger Kajsa Hessel.

Mångfald skapar konkurrensfördelar
När en arbetsplats är enkönad blir den exkluderande. På samma sätt som att en arbetsplats som präglas av mångfald blir inkluderande. Arbetsplatser som har medarbetare av olika kön och ursprung får ett bättre arbetsklimat med bredare kompetens och fler infallsvinklar. Det i sin tur skapar konkurrensfördelar.

– Vi har inte råd att gå miste om kompetens i vår bransch. Därför är det så viktigt att jobba långsiktigt för att locka, utveckla och behålla duktiga medarbetare.

MeToo-kampanjen har dessutom ytterligare satt fingret på ojämställdhet och kvinnors utsatthet i samhället.

– Det tar självklart tid att ändra på invanda beteenden, men vi kan se en förbättring jämfört med för bara några år sedan. Fler och fler företag i samhällsbyggarbranschen tar tag i frågan och de goda exemplen blir allt fler.

Ett av exemplen är JM. De vill att 20 procent av företagets yrkesarbetare ska vara kvinnor innan 2030. Det är ett tufft mål med tanke på att bara två procent är kvinnor i dag. Men man hoppas nåt dit, bland annat genom ett kvinnligt lärlingsprogram och att specifikt gå ut och söka kvinnor. På JMs tjänstemannasida ser det däremot ljusare ut, där är 40 procent kvinnor.

Många aha-upplevelser
Byggcheferna och Byggnads jobbar också på bred front. Bland annat har de skapat en verktygslåda, eller snarare samtalslåda, som snabbt blev populär. Lådan innehåller citat, domarkort och munförseglande tejp och är ett hjälpmedel för att bidra till ett schysstare snack på jobbet.

– Både kampanjen och verktygslådan har skapat många aha-upplevelser, berättar Kajsa Hessel.

– Men nu rullar arbetet vidare, delvis med andra verktyg. Ett exempel är att vi nu går in och stöttar cheferna ute på arbetsplatserna. Det är ju där vardagen finns och där förändringen ska ske.

Du har fyra år framför dig som ordförande på Byggcheferna. Hur långt tror du att branschen har kommit då?

– Då hoppas jag att alla våra medlemmar är medvetna om hur viktigt det är att jobba med jämställdhet. Det är först när den polletten har trillat ner som förändringen kan ske. Jag hoppas också att de flesta vet hur de ska göra och inte skyller på att machokulturen är något som sitter i väggarna.

Text: Pia Runfors

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 4 2017