Minskad tilltro efter klimatfiaskon

Börjar svenskt näringsliv tappa tilltron till miljöarbetet efter alla klimatfiaskon vid FN:s klimatmöten?

Nu har det gått ett halvår sedan FN:s klimatmöte COP29 i november 2024 i Baku ägde rum i Azerbajdzjan och det har nu funnits lite tid till eftertanke. Reflektioner till det lilla som beslutades blev tyvärr en stor besvikelse. Efter alla upprepade klimatfiaskon ökar oron över vad som kommer hända med klimatet genom dessa politiska farser och misslyckanden. Hur ska Sverige förhålla sig till vårt eget klimatarbete när den politiska viljan hos de stora och betydelsefulla utsläppsländerna är i det närmaste obefintligt. Faran finns att svenska bolag börjar förlora tilltron till det egna kretslopps- och miljöarbetet om dessa inte uppfattas som meningsfulla i det globala perspektivet. Positivt är att Sverige fortfarande räknas som ett av världens mest hållbara länder trots intern kritik enligt bland annat Global Sustainable Competiteveness (GSCI) Index för 2024. Andra element såsom cirkulär ekonomi och värme- och el-effektivisering är nödvändiga för att klara de globala miljöåtagandena.

En stor motgång vid COP29 i Baku var helt frånvaron av skärpta formuleringar med att börja avveckla fossila bränslen i alla länder. Flera oljeproducerande stater gjorde allt för att avstyra att sådana beslut togs. En ljusglimt i mörkret var dock att beslut togs att rika länder ska bidra med minst 300 miljarder US dollar årligen i klimatbistånd till fattigare länder till år 2035. Fattiga länder anser emellertid att summan är helt otillräcklig och hade krävt 1300 miljarder US dollar årligen. Hur det blir i praktiken med bidragen tas upp vid uppföljningen vid nästa klimatmöte COP30 i Belém i Brasilien den 10–21 november 2025.

Enighet kunde inte nås om att höja ambitionerna i ländernas klimatplaner. De nuvarande utsläppen riskerar att leda till en temperaturökning på närmare tre grader under detta århundrade enligt IPCC. Man kan fråga sig hur politikerna i det moderna samhället kan försätta sig i dagens klimatsituation där industriländerna är de huvudansvariga till de ökade utsläppen av växthusgaser. Med stigande befolkningstillväxt i utvecklingsländerna och deras självklara rätt till ökad levnadsstandard är det nödvändigt för industriländerna att med bistå med en kraftig teknikutveckling.

Kritik mot ökade direktiv och redovisningskrav från EU-kommissionen  

EU-kommissionen kommer ständigt med allt fler och tuffare direktiv och redovisningskrav som näringslivet förutsätts följa. Den kraftigt ökade byråkratin med krav på olika hållbarhetslagar kan bli ekonomiskt betungande som en andel av bolagens ekonomiska omsättning och riskera att hämma och försena utvecklingen för framför allt medelstora företag. Ett exempel är CSRD¹⁾ som skulle ha medfört krav på att en årsredovisning ska innehålla en särskild och omfattande hållbarhetsrapport. Det ursprungliga förslaget, där 95 procent av de medelstora företagen skulle ha hamnat, innebar att företag med över 250 anställda skulle vara rapporteringsskyldiga. Kompetensen hos huvuddelen av medelstora företag är låg vilket skulle ha krävt omfattande och dyra konsultinsatser. Efter kraftfull kritik har EU-parlamentet godkänt att senarelägga och förenkla CSRD genom ett omnibuspaket²⁾ till den 26 juli 2028 och då undanta omkring 80 procent av företagen från rapporteringskraven. EU har i stället lanserat en frivillighetstandard VSME att användas av mindre företag, i stället för de omfattande CSRD kraven.

För att klara enskilda nationers klimatmål krävs flera tekniska genombrott som kan kommersialiseras och bidra till en systemförändring som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser med bibehållen konkurrenskraft och utan att människors levnadsstandard behöver påverkas. De stora tekniksprång som är nödvändiga kräver forskning, kapital och politisk stabilitet. För att investeringarna ska kunna genomföras finns inga genvägar utan det krävs politisk mod, uthållighet och internationell samverkan för ny teknik. Det är viktigt att Sverige uppfyller EU:s åtaganden till år 2030 men att våra krav inte sätts högre så att det riskerar att leda till minskad konkurrenskraft för svenska företag. Marknadskrafterna kan sätta högre krav så att miljöfrågor kan blir ett kravfullt konkurrensmedel och exportvara där Sverige bör kunna få en framträdande internationell plats med sitt goda know how.

Endast få ljusglimtar

Omvärldsläget med kriget i Ukraina och nya NATO-krav gör att miljöfrågorna riskerar att prioriteras ner på grund av ökade försvarsbudgetar inom EU. De utsläppsmål som både industri- och utvecklingsländerna redovisar når inte heller de nivåer som forskarna inom FN:s klimatpanel (IPPC) angett som en lägsta rimlig nivå för att undvika allvarliga avvikelser i klimatsystemet. Med den vetenskapliga grund och de scenarier som forskarna inom IPCC utgår ifrån är det svårt att idag förmedla en ljus framtid för kommande generationer. Vid klimatmöte i COP30, 2025 föreslås som en ny punkt att utveckla FN:s jämställdhetsprogram till en konkret jämställdhetsplan, Gender Action Plan, till att bli mer ambitiös genom att stärka kvinnors rättigheter och jämställdhet inom klimatarbetet.

”Den svenska byggsektorn måste öka kravem på miljöeffektivare energitillförsel från energibolagen och inte överlåta detta till andra.”

Enligt en rapport från OECD och även intern svensk kritik är att Sverige gör för lite för förlusten av biologisk mångfald. OECD kräver därför en uppdaterad handlingsplan av Sverige. En liten ljusglimt i mörkret är att man ändå kommit vidare med en delfinansiering av biologisk mångfald som togs upp vid det uppskjutna COP16-mötet i Rom i februari 2025. I mötet i Rom kom deltagarna överens om den finansiella mekanismen fram till år 2030 med målsättningen att samla in 200 miljarder US dollar per år för att vända den negativa trenden genom att stoppa utrotningen av djur och växter. Vad som i praktiken kommer att beslutas är dock som vanlig osäkert?

Vad kan samhällsbyggnads- och energisektorn göra

Svenska studier genom SBUF visar att förhållandet mellan tillförd energi under produktionsfasen vid nya flerbostadshus och dess drift så minskar helt naturligt driftandelen i och med att flerbostadshusen blir allt energieffektivare. För ett energisnålt nytt flerbostadshus med källare eller garage blir energiförhållandet cirka 60 procent i produktionsfasen och 40 procent under driftsfasen. Det har med andra ord skett en stor förskjutning till produktionsfasen från driftsfasen. Produktionsmetoder och materialframställning får därför en allt större andel ur klimatsynpunkt.

Den svenska byggsektorn måste öka kraven på miljöeffektivare energitillförsel från energibolagen och inte överlåta detta till andra. Byggsektorn är stora inköpare av byggmaterial och produkter och måste ställa större krav på materialindustrin när det gäller deras utsläpp av växthusgaser vid produktion och transporter. Byggnads- och anläggningssektorn är den överlägset största utsläpparen av växthusgaser och står för 37 procent av de globala utsläppen i världen enligt UNEP-UN Environment Programme. Produktionen och användningen av material som cement, stål och aluminium ger ett betydande koldioxidavtryck. Självklart måste byggbolag effektivisera sin egen produktion på byggarbetsplatserna och till exempel använda fossilfria bränslen till maskiner, transporter, belysning och byggbodar. I stället för att använda kvalificerad el kan byggbodar i Sverige anslutas till fjärrvärme där det är möjligt. Det är nödvändigt att bygga både värme- och el-effektiva byggnader och infrastruktur inom rimliga ekonomiska ramar. Husen ska stå i minst 75–100 år och påverka klimatet under sin brukstid. Enligt Naturvårdsverket är byggsektorn den bransch (gruvnäringen undantagen) som genererar mest avfall i Sverige. Europeiska miljöbyrån konstaterar att sektorn genererar 35 procent av allt avfall inom EU. I Europa återvinns eller återbrukas enbart ca 40 procent av det totala avfallsflödet. Cirkulär ekonomi är därför en alltmer nödvändig åtgärd.

Cirkulär ekonomi är en faktor som FN:s möten måste att ta hänsyn till

Sedan den industriella revolutionen gäller en linjär ekonomi som hittills har varit dominerande och som bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och avfall. Det är en linjär modell som fungerat bra så länge man antar att jordens resurser alltid är tillgängliga och oändliga. Den cirkulära ekonomin bygger på att värdet på produkter, material och resurser kvarhålls i ekonomin så länge som möjligt genom återanvändning och återvinning. Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett bolag och samhälle som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer. Avfallsmängderna måste kraftigt minska. Vid rivning av befintliga byggnader och restmaterial vid ny produktion bör byggmaterial återbrukas eller materialåtervinnas i stället för att förbrännas eller deponeras.

Att handla upp cirkulära funktioner kräver förändrade inköpsrutiner där värderingen av investeringen måste göras baserad på total livscykelkostnad (LCC) med bibehållen kvalitet och ekonomi. Byggmaterial som återanvänds eller återbrukas måste kunna klassificeras som garanterar dess fortsatta tekniska egenskaper. För att möjliggöra cirkulär ekonomi är planlagd förädling med nya klassningssystem därför nödvändig. Konsultföretaget McKinsey beskriver i en rapport kring den cirkulära ekonomin och deras potentiella betydelse för världsekonomin. Om det skulle gå att cirkulera drygt 20 procent av alla material inom EU, anses det möjligt att spara cirka 630 miljarder US dollar per år. Cirkulär ekonomi måste därför bli en av huvudfrågorna vid nästa FN-klimatmöte i COP30 i Belém år 2025.

Sverige måste känna en trygghet att få tillgång till el från Europa vid effektbrist

Sverige är ett av de länder inom EU som använder mest el per invånare. Hushållning av el-effekt är alltid nödvändig. Vi måste emellertid ändå förlita oss på import av smutsig el från fossilkondens för att klara vissa effekttoppar under vintern framför allt i södra Sverige. En viktig insats för miljön som Sverige kan göra är att producera mer av vår koldioxidfria el och investera i att förbättra överföringskapaciteten i vårt långa land från norra till södra delarna av landet. Genom export av svensk överskottsel till kontinenten så skapas förutsättningar att minska motsvarande mängd smutsig el från fossilkondens. Sverige kan på detta sätt både öka sina exportvinster och samtidigt göra en värdefull insats för klimatet. Det finns dock vissa politiska krafter som vill hindra att vi exporterar vår rena svenska el vilket tyvärr är en form av en missriktad protektionism. Sverige måste alltid få tillgång till planerbar och stabil el genom att acceptera och få möjlighet att importera el från kontinenten trots att den kan komma från fossilbaserade källor.

Den finansiella sektorn har stor betydelse

Ständiga värmeböljor, svåra oväder och översvämningar som drabbar flera länder påverkar världsekonomin, livsmedelsförsörjningen och människors mentala och fysiska hälsa. Enligt Swiss Re Institute utgör klimatförändringar den största långsiktiga risken för den globala ekonomin. Detta kan leda till att världen förlorar cirka 10 procent av det totala ekonomiska värdet till år 2050 om temperaturökningarna håller sig på nuvarande nivå. Den största utmaningen för den finansiella sektorn är att försöka förutse hur snabbt och kraftfullt det globala politiska systemet kommer att agera. Om lite görs, kommer klimatriskerna bli betydande. För att accelerera kapitalförsörjningen till näringslivets klimatomställning behöver finansmarknaden ha långsiktiga, stabila och trovärdiga spelregler. Det kan dock uppfattas som tveksamt med EU:s finansiella trovärdighet eftersom länderna totalt har spenderat mer pengar av att köpa rysk olja och gas jämfört med det ekonomiska stödet till Ukraina enligt The Guardian.

”Det som kännetecknar dagens miljödebatt är ett oseriöst meningsutbyte mellan vetenskap och klimatskeptiker, inte minst från några betydelsefulla länders politiker vilket försvårar enigheten inom FN.”

Dragkamp mellan vetenskap och klimatskeptiker

Det som till viss del kännetecknar dagens miljödebatt är ett oseriöst meningsutbyte mellan vetenskap och klimatskeptiker inte minst från några betydelsefulla länders politiker vilket försvårar enigheten inom FN. Ett exempel på klimatskepticism är det som förs fram av det nya ledarskapet i USA. Klimatskeptikerna framhäver att det inte förekommer någon global uppvärmning orsakat av människan och att industrin kan fortsätta med utsläppen av växthusgaser som tidigare. När media sväljer detta och låter drevet gå i jakten på objektivitet sätts en bild där allmänintresset får stryka på foten för särintresset. Detta har blivit speciellt påtagligt i samband med rapportering från FN:s hittillsvarande klimatmöten och inte minst USA:s hållning efter presidentvalet att åter lämna Parisavtalet. Risken är stor att det även smittar av sig till andra länder. Enligt en aktuell rapport från WWA förvärrades de svåra bränderna i Los Angeles i januari 2025 av klimatförändringar orsakat av mänsklig påverkan.

Konklusion

Är det meningsfullt för små stater som Sverige att driva det egna miljöarbetet när stora utsläppsländer både bromsar och inte bidrar med minskade nettoutsläpp av växthusgaser? Sveriges andel av de globala växthusgasutsläppen är 0,20 procent. Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökar dock. Till exempel byggbranschen ökade sina klimatutsläpp med 34 procent under tredje kvartalet år 2024 jämfört med samma kvartal år 2023 enligt Statistiska centralbyrån i huvudsak beroende av ökad användning av fossil diesel. Inom EU minskade utsläppen enligt europeiska miljömyndigheter. I ett globalt perspektiv ökar dock utsläppen till rekordhöga nivåer och låg enligt klimatmätningar vid Mauna observatoriet på Hawaii den 27 april 2025 på 431,13 ppm. Redan år 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. (400 ppm motsvarar 0,04 volymprocent i luften). År 2024 blev för övrigt det varmaste året som globalt uppmäts i modern tid enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus. Även havsnivån fortsätter att öka till nya rekordnivåer enligt NASA. Under december 2024 passerades även Parisavtalets mål om 1,5 graders temperaturökning. Planeten skickar ständigt ut miljöfakturor om störningar i klimatsystemet som inga vill betala. Nya innovativa grepp och lösningar är nödvändiga och måste prioritera på frågor som ger störst utveckling. Förhoppningen till förändring står nu till att lyssna till nästa generations ungdomar. ”Skulle stenåldersbarnen lytt sina föräldrar vore vi kvar i stenåldern” Citat Red topp.

Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg
Tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke

Referenser
[1] CSRD är ett direktiv från EU som syftar till att standardisera och förbättra hållbarhetsrapportering bland företag inom hela EU.
[2] Omnibus innebär att EU vill skapa en enhetlig ram för befintliga regleringar inom hållbarhet.