Olaglig parkering i Köpenhamn: Förståelse för byggnadstypers inverkan på urban mobilitet

Omfattningen av olaglig parkering i Köpenhamn speglar bredare utmaningar inom stadsplanering och markanvändningshantering. I takt med att städer fortsätter att växa och den urbana mobiliteten blir alltmer komplex, har även planering av parkering en avgörande betydelse. Det är avgörande att ta ett holistiskt perspektiv på parkering, där byggnadstyper och infrastruktur beaktas för att förstå hur de påverkar mobilitetsmönster. Genom att göra det kan vi skapa urbana miljöer som fungerar smidigare, samt även stämmer överens med hållbarhetsambitioner i städer som Köpenhamn.

Olaglig parkering är en stor utmaning i många stadscentrum, och Köpenhamn är inget undantag. Även om staden ofta hyllas för sina progressiva stadsplaneringspolicys och sitt engagemang för hållbar mobilitet, stör problemet med olaglig parkering stadens annars effektiva transportsystem. I en nyligen genomförd studie, undersöks sambandet mellan byggnadstyper och förekomsten av olaglig parkering i Köpenhamn. I studien används data från 2021 till 2023 i spatial analys och regressionsmodellering för att kartlägga förekomsten av olaglig parkering i olika områden av Köpenhamn och hur de relaterar till olika byggnadstyper. Mastersstudenten Lenka Murcková genomförde studien som en del sin masteruppsats vid Malmö universitet våren 2024. Studien erbjuder viktiga insikter för stadsplanerare, beslutsfattare och fastighetsutvecklare.

Kartan nedan illustrerar gator i Köpenhamn och det genomsnittliga antalet olagliga parkeringar per år. Gator i mörkrött visar områden med den högsta koncentrationen av olaglig parkering, främst runt centrala affärsdistriktet (CBD). Andra viktiga hotspots kan ses i Österbro, där områden nära stora offentliga institutioner och fritidsanläggningar framhävs.

Byggnadstypernas inverkan på olaglig parkering

Köpenhamn, och många andra städer, står inför problem med olaglig parkering som uppstår på grund av olika faktorer, såsom otillräcklig parkeringsinfrastruktur, hög efterfrågan på parkeringsplatser och tätare städer. I studien analyserades förekomsten av olagliga parkeringsincidenter och kopplingen till sex olika kategorier av fastigheter: kommersiella fastigheter, bostäder, institutionella och industriella fastigheter samt fritids- och tekniska byggnader.

Resultat visar att kommersiella byggnader har den starkaste positiva korrelationen med olaglig parkering, följt av tekniska och institutionella byggnader. Tekniska byggnader är fastigheter som innehåller olika former av samhällsinfrastruktur, såsom transporter, elektricitet, vatten, avfall. Fastigheter som inhyser skolor, sjukhus, museum och liknande funktioner inkluderas i kategorin institutionella byggnader.  Däremot har bostadsområden en mindre inverkan på frekvensen av olaglig parkering, även om de är mer förekommande i städer. Detta tyder på att medan olaglig parkering är ett problem vid alla kategorier av fastigheter, varierar omfattningen och intensiteten beroende på utrymmets funktion.

Offentlig transport och olaglig parkering

En annan viktig insikt från studien är det komplexa sambandet mellan olaglig parkering och närhet till kollektivtrafiknav. Även om bättre tillgång till kollektivtrafik teoretiskt sett skulle kunna minska olaglig parkering på grund av fler transportalternativ, visade resultaten annorlunda. I vissa områden med hög efterfrågan nära kollektivtrafikstationer bryts parkeringsreglerna ofta. Det understryker behovet av ett mer integrerat tillvägagångssätt för urban mobilitet, där kollektivtrafik och parkeringshantering är bättre samordnade för att minska frekvensen av olaglig parkering.

Implikationer för stadsplanering och policy

Studien betonar vikten av stadsplanering och effektiv parkeringsförvaltning för att motverka olaglig parkering. Fastighetsutvecklare, stadsplanerare och beslutsfattare måste överväga byggnadstypen och dess inverkan på urban mobilitet när de planerar för framtida utveckling av städer. Till exempel tyder resultaten på att kommersiella distrikt behöver strängare parkeringsregler, medan tekniska byggnader, såsom parkeringsgarage, kräver bättre integration med kollektivtrafik för att uppmuntra lagligt parkeringsbeteende. Dessutom stöder resultaten utvecklingen av stadsmiljöer med blandad markanvändning, vilket minskar behovet av parkering genom bättre tillgång till kollektivtransport.

Text: Lenka Murcková