Släpp handbromsen!

Bygg- och fastighetsbranschen skriker efter arbetskraft. För att komma tillrätta med bristen på kompetens pågår flera satsningar med bland annat lärlingsplatser, speeddating och rabatt på arbetsgivaravgiften.

Men det räcker inte på långa vägar. Vi måste även släppa handbromsen när det gäller de mer långsiktiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Enligt Sveriges Byggindustrier saknas det upp till 40 000 medarbetare i byggbranschen fram till 2025. Det hänger samman med de många pensionsavgångarna och ett ovanligt stort behov av bostäder och infrastruktursatsningar. Kompetensbristen ökar dessutom successivt och bristyrkena är många – både bland tjänstemän och yrkesarbetare.

– Bristen på rätt kompetens är inte precis någon ny fråga i byggbranschen, konstaterar Lars Tullstedt, expert på kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier.

– Vi har känt till detta under en lång tid. Men tyvärr har processerna för att komma tillrätta med problemen varit väldigt tröga. Vi har haft en propp i systemet och den har inte lossnat än. Just nu är det dessutom extra svårt att hitta rätt arbetskraft på grund av den starka konjunkturen.

Även inom fastighetsbranschen är bristen påtaglig.

– Vi saknar allt från fastighetsskötare till olika ingenjörer och förvaltnings- och underhållschefer. Det har vi gjort i många år nu. Byggkonjunkturen påverkar ju även oss, säger Mona Finnström, vd på Fastigo.

Nyanlända en tillgång

I december 2016 presenterade två samordnare från regeringen en rapport kring kompetensbristen i byggsektor. Där föreslår de en rad olika insatser inom olika områden och framhåller särskilt att vi måste skapa fler jobb med lägre utbildningskrav inom ramen kollektivavtalen, öka platserna på yrkeshögskolan och storsatsa på unga vuxnas karriärskifte och vidareutbildning.

De lyfter också fram möjligheten att ta tillvara kompetensen bland alla nyanlända som kommit till Sverige. Många av dem har relevanta erfarenheter och utbildningar från sina hemländer och kan bli stor tillgång för bygg- och fastighetsbranschen.

Satsningar på nyanlända kan ge snabba resultat och bidra till att lösa två stora samhällsproblem – kompetensbristen i branschen och att nyanlända kommer snabbare i arbete.

– Här pågår flera initiativ. Bland annat speeddating mellan byggföretag och nyanlända ingenjörer – ett samarbete mellan Sveriges Byggindustrier, Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer tillsammans med Arbetsförmedlingen. Ett antal möten är redan genomförda och fler står på tur, säger Lars Tullstedt

Resultatet har dock varit lite blandat. Det har funnits en del problem med matchning vilket enligt regeringens utredare beror på brister integrationspolitiken och ineffektiv arbetsförmedling.

Gemensamma valideringsverktyg

Ett annat initiativ är yrkesintroduktionsanställning för yrkesarbetare. Det är en speciell form av anställning som innebär att arbetsgivaren får en rabatt på arbetsgivaravgiften när denne anställer en nyanländ eller en annan person som står utanför arbetsmarknaden.

– Villkoret är att arbetsgivaren står för handledning eller utbildning av sin nya medarbetare.

Det här är ett initiativ som den förra regeringen startade för unga. Det som är nytt är att det nu även omfattar nyanlända.

Mona Finnström efterlyser dock högre tempo.

– Etableringen måste gå betydligt fortare, det är ju bråttom! Om de nyanlända kan erbjudas SFI och praktik parallellt skyndar vi på processen. Samtidigt måste vi jobba snabbare med valideringsverktygen, säger hon.

Det som främst saknas för att få nyanlända i arbete är just validering av deras kompetens samt utbildning i ”byggsvenska”.

– Valideringarna måste styras upp och bli bättre. Som det är nu spretar de mycket eftersom de har utformats fritt lite här och var i branschen. Vi behöver en bra gemensam modell som tydligt visar hur valideringen ska gå till. Frågan är dock vem som har ansvaret för det arbetet, säger Lars Tullstedt.

Även om arbetet med att lösa kompetensbristen går trögt, pågår ändå många bra satsningar runt om i både bygg- och fastighetsbranschen, menar Mona Finnström.

– De lyckade initiativen och goda exemplen kommer främst från arbetsgivarna själva. De stora byggbolagen jobbar framgångsrikt med både lärlingsprogram och praktikplatser för nyanlända. Och även inom fastighetsbranschen pågår lyckade satsningar inom många företag, säger hon.

Saknade gymnasieingenjörer

Det behövs dock fler långsiktiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder, menar de båda.

– En viktig orsak till att det ser ut som det gör är att man på mitten av 1990-talet gjorde om gymnasieskolan och tog bort det fyraåriga tekniska programmet. I handvändning försvann gymnasieingenjörerna som var en mycket viktig rekryteringsbas, säger Mona Finnström.

Det har lett till ett att branschen har tappat många års kompetens.

– Och när den förra regeringen gjorde om det treåriga yrkesprogrammen spreds tyvärr en missuppfattning om att man hade tagit bort högskolebehörigheten. Det stämde ju inte, men många uppfattade det så och resultatet blev att intresset för yrkesutbildningar har minskat, säger Lars Tullstedt.

– Det är synd för vi behöver alla sorters kompetens i branschen. Det är nödvändigt för att vårt samhälle. Dessutom vill ju inte alla läsa på högskola.

Därför vill de se en systemförändring i gymnasiet.

– De unga måste få bättre vägledning så att de väljer en utbildning som både passar dem och som även matchar arbetsmarknadens behov. Under många år har utbudet av utbildningar utformats efter elevernas val. Det funkar ju inte. Skolsystemet måste istället utgå från företagens och marknadens behov. Och eleverna måste få korrekt information innan de gör sina val, säger Lars Tullstedt.

Eftertraktad yrkeshögskola

Däremot har yrkeshögskolan och de så kallade YH-utbildningarna, varit otroligt lyckade.

– Men det är många branscher som slåss om plasterna. För det är flera viktiga sektorer som lider brist på kompetenta medarbetare och många ser YH-nivån som mycket relevant. Så där vill vi se många fler utbildningsplatser, säger Mona Finnström.

Dessutom kommer regeringen under 2018 att sjösätta en satsning på branschskolor. Idag är den gymnasiala yrkesutbildningen inriktad på ett fåtal yrken och den befintliga lärarkåren täcker därmed inte behoven i branschen.

– Med branschskolorna har vi möjlighet att skapa bättre yrkesutbildning även för de yrkesgrupper som inte är så numerärt stora, bland annat golvläggare, murare/puts och bergarbetare. Det uppstår lätt flaskhalsar om det saknas arbetskraft och dessutom måste kompetensen vara rätt i alla yrken, säger Lars Tullstedt.

Text: Pia Runfors

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 2 2017