Svenska kraftnäts kraftbalan­­srapport för vintrarna 2017/2018 och 2018/2019

Efter en förhållandevis mild vinter blev februari mot slutet kall eller mycket kall i hela landet. När temperaturen sjunker ökar elförbrukningen och den 28 februari 2018 kl. 08.00-09.00 noterades vinterns högsta svenska elförbrukning, ca 26 700 MW. Det var ungefär 800 MW högre än högsta förbrukning föregående vinter. Vid toppnoteringen av elförbrukningen upplevde de tre storstadsregionerna sin kallaste period under vintern. Timmen sammanföll med den högsta elförbrukning för Norden som helhet, ca 69 900 MW.

Under timmen med vinterns högsta svenska elförbrukning var marginalerna för upprätthållandet av effektbalansen förhållandevis små. För att säkerställa tillräckliga marginaler sattes effektreservens produktionsdel att producera på minimal effekt för att vara starttillgänglig och omedelbart kunna aktiveras vid behov. Någon aktivering behövde dock aldrig ske.

Analysen av kommande vinter visar att den svenska effektbalansen har försämrats ytterligare jämfört med tidigare rapporter. Enligt prognosen för nästa vinter har Sverige en negativ effektbalans under topplasttimmen på ungefär -400 MW redan vid en normalvinter och hela -1 500 MW vid en tioårsvinter. Den stora skillnaden jämfört med föregående års prognos beror huvudsakligen på att årets rapport använder uppdaterade prognosunderlag.

– Den negativa kraftbalansen innebär att Sverige blir än mer beroende av import, men om man ser på årsbasis har Sverige som helhet fortfarande ett energiöverskott av el och exporterar mer el än vad landet importerar. Vår sårbarhet är givetvis som störst under den kalla årstiden, säger Ulla Sandborgh generaldirektör på Svenska kraftnät.

Kärnkraftens framtid har stor påverkan på Sveriges effektbalans under topplasttimmen. Vintern var den första utan Oskarshamn 1 i drift. Ringhals 2 stängs 2019 och Ringhals 1 stängs 2020, vilket leder till att ytterligare planerbar produktion om 1 700 MW försvinner. Detta medför en tydligt försämrad effektbalans för landet under de kommande vintrarna. Vindkraft kan inte bidra till effektbalansen under vinterns topplasttimme med samma tillgänglighet som den kärnkraft den ersätter. Dessutom är det osäkert om utbyggnadstakten kan vara tillräckligt hög för att täcka det effektunderskott som kärnkraftens avveckling lämnar efter sig. Långsiktiga analyser illustrerar behovet av tillkommande planerbar elproduktion och förbrukningsflexibilitet.

– Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med tillräckligt med el under höglastsituationer krymper. En av de viktigaste slutsatserna sett ur de långsiktiga analyserna är att bristande lönsamhet fortsatt riskerar att hindra utbyggnad av planerbar elproduktion, konstaterar Ulla Sandborgh.

Ladda ned rapporten ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2017/2018 och 2018/2019” på www.svk.se/rapporter.