Tio år med Sveriges bygguniversitet

Det som nu är nätverket Sveriges Bygguniversitet (SBU) initierades redan i december 2003 vid ett möte anordnat av SBUF:s (Svenska byggbranschens utvecklingsfond) forskningsutskott.

Där diskuterade företrädare för högskolorna och industrin bland annat hur begränsade resurser för byggforskning i Sverige bäst skulle kunna utnyttjas. 

Huvudansvariga för byggrelaterade verksamheter vid Chalmers, KTH, LTH och LTU beslöt direkt efter mötet att anta utmaningen. Bland annat arrangerades 2004 en första nationell konferens, ”Byggforskare i samverkan”, med ett 50-tal forskningsledare från de fyra högskolorna. Denna typ av konferens har visat sig vara mycket uppskattad och har arrangerats årligen sedan dess. Under de första åren utvecklades verksamheten med finansiellt stöd från främst SBUF men också från Formas och Vinnova.

Viktiga problem för forskning och kompetensförsörjning för svensk byggforskning som lyftes fram gemensamt var

• Basresurser för forskning har reducerats kraftigt.
• Forskarna ägnar en stor del av sin tid att söka extern finansiering.
• Forskarna är uppdelade i små underkritiska forskargrupper.
• Långsiktig forskningsstrategi saknas.
• Svårigheter att rekrytera kompetent personal.
• Detta går ut över kvaliteten på utbildningen.

Denna problembild kvarstår till stor del även i dag, men den nationella samverkan som bedrivits inom SBU sedan starten har gett väsentliga förbättringar bland annat genom att

• effektivisera forskning, forskarutbildning och grundutbildning genom god samverkan,
• utgöra en samlad röst för att påverka forskningspolitiken i landet samt
• skapa nationella och europeiska forskningsinitiativ som ger större möjligheter till finansiering.

Intressenter i byggbranschen gav från början start starkt stöd för att bedriva nationell samverkan mellan högskolorna. Från högskolorna själva var stödet inte alltid lika helhjärtat. En del forskningsledare såg nackdelar i försök som gjordes att profilera forskningen och peka ut styrkor inom specifika högskolor. Men många från högskolorna kunde trots detta se att fördelarna med samverkan och gemensamt uppträdande övervägde nackdelarna. 

Sveriges Bygguniversitet formaliserades 2011 i ett avtal mellan de fyra högskolorna. Syfte, organisation och verksamhet beskrevs i en verksamhetsplan.  

Deltagande högskola betalar en medlemsavgift som i huvudsak finansierar en koordinator, resor och bidrar till aktiviteter.

Organisation och verksamhet

Sveriges Bygguniversitets verksamhet drivs dels av en koordinator och en aktiv styrelse, dels av sju temagrupper: Byggkonstruktion, Byggnadens tekniska funktion, Byggprocess & förvaltning, Geoteknologi, Vatten & miljö, Trafik & väg, Grundutbildning

Styrelsen består av en representant för var och en av de fyra högskolorna. Koordinatorn och temagruppsledarna är adjungerade till styrelsen som möts 8–10 gånger per år.

SBU arbetar både internt och externt. Internt är strävan ett ökat samarbete kring grundutbildningarna inom V och S, forskarutbildningen och forskningsansökningar. Här utgör temagrupperna motorn. 

Temagruppen för byggkonstruktion var tidigt ute och bildade en forskarskola. De fyra högskolorna turas om att ge forskarutbildningskurser i ett program som omfattar åtta kurser under fyra år, en kurs per termin. Kurserna brukar bedrivas vid tre-fyra tillfällen à två–tre dagar där den mellanliggande tiden används till projektuppgifter.

Kurserna är öppna även för deltagare från industrin. 

Fördelarna med forskarskolan är flera: Antalet deltagare (15–30) gör det motiverat att ge en regelrätt kurs, doktorander och handledare kan planera kursdelen i forskarutbildningen, doktorander på en högskola får lära känna doktorander och lärare på övriga högskolor och lärarna kan koncentrera sig på att utbilda inom de områden de är specialister på. 

De flesta temagrupper arrangerar internat för lärare, forskare och ibland också doktorander, uppskattningsvis en gång vartannat eller vart tredje år. Temagruppen för grundutbildning arbetar mer övergripande. Sedan något år tillbaka har man drivit ett externfinansierat projekt om digitalisering (som blev än mer aktuellt i samband med pandemirestriktionerna).

SBU:s externa verksamhet drivs i nära samverkan med ett externt råd. Rådet består av ett tjugotal personer som representerar företag, branschorganisationer, forskningsfinansiärer och statlig verksamhet inom samhällsbyggnadssektorn. 

Den viktigaste byggstenen är nog den tvådagarskonferens som årligen arrangeras i augusti i närheten av någon av de fyra högskolorna. Konferensen brukar samla ett 60-tal personer från de fyra högskolorna samt externa rådet. Ämnena varierar men grundutbildning, fort- och vidareutbildning, framtida forskning och inspel till regeringens forskningsproposition har förekommit flera gånger. 

SBU:s styrelse har arbetat tätt tillsammans med styrelsen för IQ Samhällsbyggnad. Det har handlat dels om möten med forskningsfinansiärer och utredare, dels om själva texterna till inspelen. Vi är ganska säkra på att samarbetet gagnat alla parter och därmed hela sektorn. 

Framgångsrika projekt

SBU och de fyra högskolorna har drivit flera framgångsrika forskningsprojekt eller forskningsprogram. 

Här kan nämnas Branschprogrammet för byggnadsverk i transportsektorn (BBT) i samverkan med Trafikverket och Rise, alla universitetens medverkan i det stora EU-projektet Sustainable Bridges samt Formas-projeket inom upphandling, Procurement for Sustainable Innovation in the Built Environment (Procsibe). 

Här koncentrerar vi oss på att beskriva Transparent Underground Structure (TRUST) om undermarksbyggande. 

TRUST var SBU:s första breda forskningsallians, med finansiering från Formas, Trafikverket och 19 medfinansiärer genom den riktade utlysningen Geoinfra. Ett industriråd bildades av Stiftelsen för bergteknisk forskning (Befo) och SBUF för att ge feedback på inskickade projektförslag. 

Temagruppen för geoteknologi arrangerade möten för att bygga ett brett konsortium. TRUST löpte från 2013–2017 med en budget på nära 75 miljoner kronor. Det var första gången forskare från SBU, Uppsala universitet, privata företag, stiftelser, myndigheter och flera internationella aktörer  samverkat på denna nivå. 

Delprojekten omfattade en stor del av den design- och byggtekniska processen för underjordsinfrastrukturprojekt och omfattade utveckling av avancerade förundersökningsmetoder, utveckling av injekteringsteknik och design av bergförstärkning i byggskedet, hantering av förorenade områden, optimerad design samt effektiv lagring, utvärdering  och hantering av alla georelaterade data. 

Vi studerade även innovationsprocessen och implementering av nya resultat. TRUST hade två gemensamma fallstudier, en i urban miljö (Förbifart Stockholm) och den andra i industriell miljö (Äspö HRL). Mätningar genomfördes även på andra platser i landet. Interna nätverk utvecklades för att skapa ett gott och effektivt arbetsklimat.

TRUST har bidragit till att utveckla:

Nya och mer holistiska undersökningsmetoder: tre projekt utvecklade geofysiska instrument och injektering. Detta kräver samtidigt tillgång till utbildad personal. För att introducera tekniken på marknaden måste innovationen tillhandahållas som en tjänst.

Bättre verktyg och metoder för design och produktionskontroll: tre projekt utvecklade metoder och riktlinjer för underjordsanläggningar gällande funktionskriterier för grundvattenpåverkan, samtolkning av geofysik och annan georelaterad information, samt optimering av förstärkningsbehov.

Integrerad informationshantering över anläggningens livscykel: ett projekt utvecklade GeoBIM, det vill säga objektorienterade 3D-modeller för systematisk insamling och lagring av mätvärden och visualisering. Dessa resultat ligger till grund för rationell utvärdering av geotekniska förundersökningsdata. TRUST-projektet har bidragit till kompetensförsörjningen. TRUST har resulterat i nio godkända doktorsavhandlingar

Nätverket och samverkan har resulterat i flera spin-off projekt.

Vi har ökat kunskapen om innovation av stora projekt.

Maria Ask
Uppsala universitet och Luleå tekniska universitet

Johan Silfwerbrand
Kungliga Tekniska högskolan

Sven Thelandersson
Lunds tekniska högskola