”Många företag tror att hållbarhet kostar och drar då ner rullgardinen.”

Extrema väder blir allt vanligare i hela världen. Och många forskare varnar för att det kommer att bli allt värre. 

– Den utvecklingen måste vi bromsa. För här finns mycket att vinna – inte bara för miljön utan även för ekonomin, säger Tone Bekkestad, den populära, före detta TV4-meteorologen som i dag är en flitig föreläsare om klimatets förändringar.

Årets strålande soliga och varma sommar går till historien. De allra flesta svenskar gladdes, men den torka och de skogsbränder som följde fick också många av oss att undra om de var ett resultat av att klimatet är ur led. För samtidigt drabbades många människor världen över av betydligt extremare väder än så.

– Den ovanliga och rekordvarma sommaren stämmer överens med ändringar vi kan förvänta oss i ett förändrat klimat. Men, man ska ändå vara försiktig med att dra likhetstecken mellan sommaren och klimatförändringar, säger Tone Bekkestad, meteorolog med många års erfarenhet inom väder och klimat och i dag en flitigt anlitad föreläsare om klimatförändringar dess konsekvenser.

Intresset för klimatförändringar väcktes redan under studietiden tidigt 90-tal, när hon skrev en uppsats i Calgary, Kanada, om klimatförändringar (som påverkade framförallt bönderna). Hon blev också erbjuden att läsa vidare till doktor men tackade nej, faktiskt på grund av just klimatet. Eller snarare vädret.

– Alltså, det var så sjukt kallt i Calgary. Efter en vinter med dryga 4 veckor med temperaturer på 30 minusgrader och vind som gav en kyleffekt på mer än 40 minusgrader, kände jag att det räcker.

Majoriteten enig

Men intresset för klimatet tog hon med sig vidare in i sitt yrkesliv och i dag följer hon noga det som händer på området. Bland annat diskussionerna kring väderförändringar.

– Just nu tittar forskare bland annat på hur jetströmmen förändras över tid. Den går från väst mot öst och gör en del buktningar längs vägen. Under senare år har vi kunnat se att den går allt långsammare och med kraftigare buktningar. Vad det innebär och ger för konsekvenser håller forskare just nu på att utreda.

Majoriteten av forskarna på området är dock ense om att det inte enbart handlar om naturliga variationer, utan att den globala uppvärmningen som bland annat leder till fler extrema vädertyper som värmeböljor, häftiga ösregn och stormar, är ett resultat av människornas sätt att leva.

Enligt en rapport från ett internationellt forskningssamarbete, som publicerades i tidskriften The Lancet förra året, inträffade i snitt 306 väderrelaterade katastrofer per år mellan 2007 och 2016. Det är en ökning med 46 procent jämfört med perioden mellan 1990 och 1999. Enligt rapporten leder extremväder dessutom till stora kostnader, närmare 129 miljarder amerikanska dollar förra året.

Forskarnas slutsats är att perioder av torka, stormar och översvämningar kommer att bli allt mer frekventa. Och de vill därför skynda på politiska åtaganden på klimatområdet.

I väntan på bättre lagar och regler, måste företag och privatpersoner själva göra vad de kan för att driva utvecklingen framåt.

– Det görs en hel del i dag och det finns mycket bra tankar. Men det går för långsamt, konstaterar Tone Bekkestad.

– Det är till exempel många företag som ännu inte greppat poängerna med cirkulär ekonomi. De tror att hållbarhet kostar och drar då ner rullgardinen. Men här finns tvärtom extremt mycket att tjäna – både för miljön och ekonomiskt.

Fokuserar på lösningar

Det är just här Tone Bekkestad har sin utgångspunkt – i möjligen att förändra och utveckla oss.

– När jag började föreläsa om klimatförändringarna insåg jag snart att det lätt blev lite för mörkt och dystert. Det kändes som att det inte fanns något ljus alls i tunneln. Men det gör det ju. Om vi tänker nytt och innovativt kan vi hitta smarta, ekonomisk gynnsamma lösningar på problemen. Därför bestämde jag mig för att fokusera på lösningarna istället.

I dag driver hon ett eget företag och ägnar sig heltid åt att föreläsa och påverka.

– Jag brinner för att informera, inspirera och sprida kunskap om innovationer, ny teknologi, nya affärsmodeller och smarta investeringar – där människor och förtag gör kloka val som sparar pengar. Det i sin tur sparar ju på miljön och klimatet.

Bland annat är hon en ivrig förespråkare av det cirkulära tänket där man ser avfall och restprodukter som värdefulla resurser i samhällets ekonomi. När återbruket och återvinningen av produkter och material ökar, leder det till minskad miljöpåverkan. För vissa material mer än 90 procent lägre jämfört med jungfruligt material. Och om företagen gör om sina affärsmodeller från en icke-hållbar linjär ekonomi, till en cirkulär ekonomi leder det också dessutom till ekonomiska vinster.

Enligt rapporten ”Towards the Circular Economy” av Ellen MacArthur Foundation och McKinsey & Co skulle företagen i EU kunna göra en årlig besparing om 464 miljarder euro genom att byta från linjär till cirkulär ekonomi. Dessutom skulle antalet jobb öka.

– Se på Finland som i dag ligger långt framme och går allt mer mot ett cirkulärt tänk.

De räknar med att det ger dem cirka 70 000 nya jobb, säger Tone Bekkestad.

Systemfel som måste åtgärdas

Det finns med andra ord all anledning att skynda på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi och därmed ett mer hållbart samhälle.

– Stora mängder värdefullt material slängs i dag bort istället för att återbrukas på grund av att vi inte har ett fungerande system för cirkulära produktflöden. Till exempel är det svårt och dyrt för byggentreprenörer att lagerhålla material innan det går vidare för att återanvändas. Istället går det allt för ofta till deponi. Här kan man verkligen tala om systemfel!

Det saknas helt enkelt styrmedel som uppmuntrar till både återanvändning och återvinning.

– Jag tror också att företagen måste ställa krav på sina leverantörer och underleverantörer om det ska hända något på allvar.

Lättare göra rätt

Det måste även bli lättare för både företag och människor att göra rätt. Till exempel har många produkter blivit sämre och fått kortare livslängd i jakten på lägre priser.

– För att göra det lättare för oss konsumenter att göra smarta och hållbara val borde det finnas information om livslängden på våra produkter. Om vi vet att en tvättmaskin har en livslängd på 10 000 timmar och en annan på 2 500 timmar så påverkar det naturligtvis hur vi tänker. Vi kan själva räkna ur vilken tvättmaskin som är långsiktigt lönsam att investera i.

En annan mer hållbar lösning kan vara att hyra sin tvättmaskin och betala per tvätt.

– Det här finns redan i Holland med mycket bra resultat, säger Tone Bekkestad.

Vi måste också få in ett mer hållbart tänk vid tillverkningen av produkter, så att de kan plockas isär och återanvändas eller återvinnas. Det ska löna sig för tillverkarna att ha ett så kallat vagga till vagga-tänk.

– Om vi på allvar ska kunna ta tag i detta – en av vår tids största utmaningar – och skapa ett mer hållbart samhälle för framtiden är det också viktigt att tänka lite utanför boxen och inte gå i gamla hjulspår. Lite som Elon Musk när han tillverkade Tesla. Han utgick från noll och tänkte ”hur skulle jag bygga en bil i dag om jag inte visste hur man gjort tidigare?”.

Blåa tak

Här i Sverige är ökade nederbördsmängder och kraftiga skyfall, med ökad risk för översvämningar, en av de största utmaningarna i ett förändrat klimat. Just nu testas så kallade blåa tak, där taken fungerar som fördröjningsmagasin.

– Det innebär att regnet hålls kvar på taket i ett antal timmar innan det sakta slussas ner i avloppssystemet.

Det är också viktigt att se över vår infrastruktur och var och hur vi bygger våra vägar och hus.

– Vi måste ta hänsyn till hur nederbörden kan komma att se ut i framtiden – inte bara se till hur det varit och hur det ser ut i dag. SMHI har mycket kunskap om detta som byggbranschen kan ta del av. Annars blir det lättare fel när vi bygger. Till exempel måste en vägtrumma vara rätt dimensionerad för att klara de vattenmängder vi kan få i framtiden.

– För kom ihåg att vi ska tillbringa resten av våra liv i framtiden. Så låt oss fokusera på den. Vi kan inte backa bandet, men vi kan bromsa upp utvecklingen så att det inte blir värre, säger Tone Bekkestad.

Tone Bekkestad

Ålder: 48 år.

Bor: i hus utanför Oslo.

Familj: Ja

Karriär i korthet: läste till meteorolog vid universitetet i Bergen och universitetet i Calgary. Har bland annat jobbat som projektledare för ett projekt i Botswana, delvis finansierat av NORAD (Norges motsvarighet till SIDA). Har även jobbat med luftföroreningar, bland annat i Tromsö, och med mjukvara för videografik som bland annat används vid vädersändningar på TV. Det ledde henne in på jobbet som meteorolog på TV4 i Stockholm där hon arbetade från 1999 till 2012.

Jobbar i dag som: föreläsare och moderator.

Läser: ”Jag är extremt morgonpigg, morgnar är min mest kreativa tid på dygnet. Därför passar jag alltid på att läsa då. Inte romaner alltså, utan böcker som jag lär mig något av.”

Mår bra av: ”Positiva människor, att cykla/träna, vara tillsammans med min familj och vänner. Och så mår jag bra av sol.

Det visste du kanske inte: Tone har gjort mer än 3 000 direktsända TV-presentationer. Under sina år på TV4 röstades hon fram till Sveriges bästa och mest populära TV-meteorolog. Hon är 180 cm lång utan klackar och tävlar gärna om allt.

Text: Pia Runfors

Bild:Tomm Wilgaard Christiansen