Snabbare väg mot hållbara resvanor

Säkrare och mänskligare städer med mer plats för cykel och gång.  Det är några av de förändringar som nu snabbare kan bli verklighet – om vi tar vara på chansen. 

Coronapandemin har på kort tid förändrat vårt sätt att resa och röra oss i städerna. Många har jobbat hemma, vi har cyklat och promenerat mer och även trappat ner på bil- och kollektivtrafikresandet. 

– Även om vi ännu inte har något slutfacit över effekterna av pandemin så har vi sett hur vi snabbt kunnat ställa om och skapa nya vanor. Det kan vi lära oss av för att snabbare styra resorna dit vi vill – i en mer hållbar riktning, säger Oliver Tovatt, samhällsanalytiker på Tyréns som arbetat med stadsutveckling både i Sverige och utomlands.

Sverige har sedan tidigare en tydlig linje där vi strävar efter att öka cykel-, gång- och kollektivtrafiken i städerna. Teknikutvecklingen har också gjort det möjligt att integrera digitala lösningar i transportsystemet, vilket gjort det lättare att använda delade mobilitetstjänster och kombinera olika transportslag. 

– Nu har pandemin eldat på den utvecklingen och gett oss en chans vi inte får missa. Vi behöver ta vara på våra nya sundare vanor och använda den framväxande teknologin för att göra resorna smartare och säkrare. Samtidigt är det oerhört viktigt att snabbt bygga ut gång- och cykelinfrastrukturen, inte minst i anslutning till skolor och arbetsplatser, säger Oliver Tovatt. 

Snabba modifieringar 

I många andra storstäder runt i världen, till exempel Berlin och Bryssel, har man snabbt genomfört konkreta förändringar för att anpassa sig till pandemins nya verklighet. Nya cykelbanor har skapats genom att ta plats från både körbanor och parkeringsplatser. I vissa fall tillfälligt, men i många fall också permanent. 

– Det kanske delvis var planer som redan låg i pipeline, men det är ändå fascinerande att se hur snabbt det har gått att omdisponera gatorna. Vad jag vet har vi inte gjort liknande förändringar i Sverige, men vi kan definitivt lära oss av det, säger Tobias Nordström, partner och planeringsarkitekt på Spacescape som bland annat arbetar i pilotprojektet Stockholms framtidsgator, som är en del av forskningsprojektet Smarta gator. 

– Bara i Stockholm finns det 110 000 människor som tar bilen till arbetet trots att de skulle kunna nå sin arbetsplats med cykel på mindre än 30 minuter, så här finns definitivt en stor potential som vi bör ta vara på, konstaterar han. 

Disponera om 

I spåren av Corona har också den amerikanska trafikorganisationen NACTO givit ut strategin “Streets for Pandemic Response and Recovery”. 

– Den handlar om hur gatorna kan förändras och anpassas för att bidra till övergripande mål – i detta fall för att minska risken för smittspridning. Genom att ta bort parkeringsplatser från gator går det att frigöra plats åt bland annat frisörer och annan verksamhet som normalt sker inomhus. Vi kan även ge plats åt till exempel masstestning vid eventuella framtida pandemier. För att minska trängseln kan vi också sprida stadslivet till mindre lokala gator genom förbättra kvaliteterna där, säger Tobias Nordström

– Det är intressanta tankar. Genom att disponera om våra gator kan vi inte bara minska risken för smittspridning, utan även styra vårt sätt att färdas och umgås. Vi kan minska vårt bilberoende samtidigt som vi skapar mer plats för cykel, gång och social samvaro. 

Mer plats för cykeln

Han tror att nästa stora steg blir att förtäta mellan stadsdelarna. 

– De vägar som i dag domineras av fordon, och som gör att vi snabbt kan förflytta oss mellan stadsdelarna, är ofta överdimensionerade. Genom att sänka hastigheten, öka andelen korsningar och omdisponera skulle vi kunna knyta ihop staden och göra den mer säker. Vi kan ge mer plats för trottoarer och cykelbanor och bygga nya hus med entréer och lokaler mot gatan. 

På så vis förbättras möjligheten att gå och cykla och staden blir mer kompakt med kortare avstånd. 

– Men kräver naturligtvis vissa subventioner och att vi flyttar investeringarna från nybyggnad av vägar till ombyggnad. 

Nya resvanor 

Frågan är också hur kollektivtrafiken – det som normalt är ryggraden i ett hållbart transportsystem – kan komma att förändras i framtiden. Under krisen har det kollektiva resandet minskat på grund av smittorisken. 

– En hel del tyder på att delar av de nya vanor som nu etablerats kring distansarbete och användningen av digitala tjänster har kommit för att stanna. Den utvecklingen är på många sätt positiv. Samtidigt är det många som inte kan arbeta hemifrån och här tror jag att kollektivtrafiken fortsatt kommer spela en central roll, säger Oliver Tovatt. 

Men hur kan vi minska risken för smitta i kollektivtrafiken i framtiden? 

– På kort sikt handlar det om att fortsätta att anpassa trafiken för att minimera risken för stora folksamlingar i stängda utrymmen. Det behövs en långsiktig finansiering så operatörerna kan köra fler turer med lägre beläggning. På lite längre sikt tror jag att kollektivtrafiken kan bli en plats för mindre smittspridning jämfört med innan krisen. Personer som tidigare reste även om de var lite krassliga kommer troligen att jobba mer hemifrån. 

Många förutspår också att resorna i rusningstrafik kommer att spridas så att vi lättare kan hålla avstånd till varandra.  

– Med nya resvanor och bättre tillgång till realtidsdata finns ett större handlingsutrymme, både för individen och för planerare. Pandemin har gett oss en ny lins att sätta för ögonen när vi utvecklar framtidens resande, säger Oliver Tovatt. 

---

Lyssna på Oliver Tovatt på SB-dagarna när han talar om social hållbarhet.

Text: Pia Runfors
Foto: Dovile Ramoskaite / Unsplash