Lokalisering av olokaliserade båtplatsservitut

Från en större fastighet har från 1930-talet och framåt avstyckats en mängd småhusfastigheter. Cirka 25 av dessa fastigheter har i samband med avstyckningen fått ett servitut för bad- och båtplats på stamfastigheten. Stamfastigheten gränsar till ett samfällt område där en kajanläggning finns uppförd. En del av kajanläggningen sträcker sig in på stamfastigheten med sju platser. Tre av de härskande fastig-heterna ansökte om fastighetsreglering för att få sina båtplatsservitut lokaliserade till var sin plats på brygganläggningen med de sju platserna.

LM beslutade att genom fastighetsreglering lokalisera de tre servituten till kajplatser på den befintliga kajanläggningen.

Ägaren till stamfastigheten över-klagade och sa följande.

• Fastighetsregleringen ska upphävas och förrättningen ställas in.

• En lokalisering av servituten innebär att stamfastigheten förlorar rådigheten över större delen av marken mot sjön vilket inte upp-fyller kraven i 5 kap. 8 § FBL.

• Lantmäteriets beslut strider mot bestämmelserna om servitut i 7 kap. FBL

Mark- och miljödomstolen ändrade inte LM:s beslut.

Ägaren till stamfastigheten överklagade med samma motivering som i mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolenkonstaterade att vid ändring av servitut får servitutsbelastningen inte ökas nämnvärt. I aktuellt fall kunde det ifrågasättas om lokaliseringen av servituten kunde ske utan att servituts-belastningen ökade i nämnvärd mån.

Enligt 7 kap. 4 § FBL får ett servitut ändras bland annat om det inträtt

ändrade förhållanden efter servitutets tillkomst och att ändringen skulle innebära en väsentlig fördel för härskande fastighet utan att det vållar olägenhet av betydelse för -tjänande fastighet.

Det som ägarna av härskande fas-tig-heter anfört i målet innebär inte att det efter servitutets tillkomst inträtt sådana ändrade förhållanden som krävs för att servituten ska få ändras.

Mark- och miljödomstolens dom och Lantmäteriets beslut upphävdes därför och förrättningen ställdes in. De olokaliserade servituten blev så-ledes kvar olokaliserade.

Mark-och miljööverdomstolen
2018-07-06, F 8030-16, laga kraft.

Jan Gustafsson, tekniskt råd Mark- och miljööverdomstolen

Photo by rawpixel on Unsplash