Stadskärnorna med bäst framtidsutsikter – här är hela listan

När konsultbolaget WSP undersökt utsikterna för 67 svenska stadskärnor rankades Jönköping högst. Stadskärnan har enligt undersökningen de bästa ekonomiska och demografiska förutsättningarna för framtiden. Positiv befolkningsökning, hög andel sysselsatta inom kunskapsintensivt näringsliv och god ekonomi bland de boende i staden är områden som rankas högt i undersökningen.

För att förstå vad framgångsrika stadskärnor innehåller, vilka värden som finns där och hur de utvecklas har konsultbolaget WSP analyserat 67 stadskärnor utifrån bland annat demografi, ekonomi, arbetsmarknad och utbildning. Det är första gången en studie av det här slaget görs i Sverige.

– Det har historiskt varit stort fokus på att enbart stärka handeln i stadskärnorna. Vi menar att det är viktigt att inse att stadsutveckling handlar om att stärka staden i sin helhet och även stärka den omkringliggande regionen. Går det bra för staden går det bra för regionen och vise versa. Genom att kika på hur många som bor, arbetar och verkar i stadskärnan har vi därför nu kunnat skapa en bättre bild av vad som skapar en attraktiv stad, berättar Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.

WSP har rankat stadskärnorna utifrån tio olika parametrar och skapat ett index som de kallar Stadsbarometerindex. Parametrarna är viktiga indikationer på hur stadskärnan kommer utvecklas i ett bredare ekonomiskt perspektiv.

– Vi ser att de stadskärnor som toppar listan så som Jönköping, Karlstad och Lund har stora inflöden av såväl ekonomiskt kapital som humankapital och arbetskraft. Städerna har också en robust infrastruktur för varor och tjänster. Detta sammantaget skapar klustereffekter som ger en grogrund för idéer, innovation och entreprenörskap. Dessutom krävs att policyer och lagstiftning blir ett smörjmedel och inte en bromskloss för att koncentration av näringsliv och humankapital ska kunna ske, menar Fredrik Bergström.

Fallgroparna är dock många som istället kan skapa en negativ spiral. Det handlar till exempel om bristande branschspridning bland stadskärnans arbetsgivare. Ju större branschspridningen är desto bättre rustad är staden mot konjunkturförändringar och strukturomvandlingar som snabbt kan förändra behovet av arbetskraft. Vidare har åldersstruktur, utbildningsnivå och andelen sysselsatta i modernt näringsliv en stark bäring på stadskärnans kommande utveckling. WSPs stadsbarometerindex kan fungera som ett instrument att jämföra stadskärnor men den kan också bidra med insikter kring vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att skapa en ekonomiskt framtidssäkrad stadskärna.

– Blickar vi framåt ser vi att de städer som har den största prognosticerade befolkningsutvecklingen också är de städer som har de mest framtidssäkrade stadskärnorna utifrån vårt index, säger Fredrik.

För att avgränsa respektive stadskärna har WSP utgått från en central punkt i staden och inom en radie av 750 meter studerat de olika parametrarna. De tre storstäderna har särskilda förutsättningar och har därför exkluderats i denna ranking.

fakta

• 42 procent av arbetstagarna i svenska stadskärnor är sysselsatta inom offentlig sektor. Störst andel har Västervik med 65 procent. I städer där handel och restaurang är viktigt är andelen lägre, endast 20 procent av Visbyborna arbetar i offentlig sektor. Däremot toppar Visby i kategorin andelen sysselsatta inom handel-, hotell och restaurangnäring med 35 procent vilket är högst andel i Sverige där snittet ligger på 23 procent
• 50 procent av de sysselsatta i Oskarshamns stadskärna arbetar inom kunskapsintensivt näringsliv, snittet för Sverige är 23 procent.
• Andelen högutbildade är störst i universitetsstäderna, allra störst är den i Lund där 78 procent av befolkningen i stadskärnan har en högre utbildning. Lägst andel har Katrineholm med 26 procent. Riksgenomsnittet är 41 procent.
• Lund har Sveriges minst biltäta stadskärna, i stadskärnan är andelen bilar endast 37 procent i förhållande till biltäthet i kommunen som helhet. Därefter kommer Södertälje (56%) och Norrköping (57%).Mest bilar finns i Trollhättans stadskärna (83 %).
• Norrköpings stadskärna har den yngsta befolkningen, medan Piteå är den stad med äldst befolkning.
• Umeå stadskärnas befolkning är mer än tre gånger så stor under dagtid (högst kvot i Sverige) vilket är en indikation på stadskärnans näringslivsattraktivitet.
• Andelen höginkomsttagare är högst i Helsingborgs stadskärna där 38 procent har en inkomst som ligger i den övre kvartilen av inkomster i Sverige (d v s en årsinkomst över 333 000 kr per person)
• Karlskrona är den stadskärna som är minst sårbar för strukturförändring i näringslivet eftersom där finns en stor branschspridning, de flesta branscher är ungefär lika stora i Karlskrona. Störst branschberoende finns i Västervik, Ljungby och Oskarshamn där den största branschen har en 15 gånger större del av sysselsättning än medelbranschen. Ofta är det ett centralt beläget sjukhus som är förklaringen.

Uddevalla är Sveriges snabbast växande stad – befolkningen i stadskärnan har ökat med 30 procent mellan 2013-2018. Sett till absoluta tal är det dock Jönköping som växt mest med 1 800 medborgare, följt av Halmstad som växt med cirka 1 200 personer.

Stadsbarometerindex (SB-index)

SB-index är framräknat som ett sammanvägt index av 10 variabler som bidrar till ekonomisk utveckling i stadskärnorna. 100 är maximalt värde.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Fredrik Bergström, Affärsområdeschef WSP Advisory
Tel: 010-722 86 79
E-post: fredrik.bergstrom@wsp.com