Hållbart byggande allt mer i fokus

Frågan om hållbart byggande är i dag på tapeten inom de allra flesta företag i samhällsbyggarsektorn. Det är dock viktigt att fokusera rätt, menar energi- och  klimatstrategen Johnny Kellner. 

När jag för många år sedan arbetade hos byggbolaget JM presenterade vi 1994 – som första byggbolag i Europa, kanske i världen – en miljöpolicy. Hos svenska media väckte det stor uppmärksamhet. Jag blev tillsammans med JM:s vd intervjuad av dåvarande TV:s A-Ekonomi.

Sedan dess har utvecklingen gått åtskilligt framåt. I dag har så gott som alla bolag en miljö- eller hållbarhetspolicy utan att därför uppmärksammas av media. 

Hållbarhet har dessutom blivit en viktig konkurrensfaktor och hållbarhetsarbetet redovisas alltid i bolagens årsredovisningar. Hos Byggföretagen (tidigare Sveriges Byggindustrier) pågår sedan en tid ett omfattande arbete med att utveckla en färdplan för att minska byggsektorns utsläpp av växthusgaser. Covid 19 riskerar tyvärr att tillfälligt försena färdplansarbetet. Klimatförändringarna tar dock ingen hänsyn till Covid 19.

Ett vanligt uttryck som ofta används inom flertalet branscher, inte minst inom byggsektorn, är att vara ”klimatneutral”. Byggande innebär alltid utsläpp av växthusgaser, helt enlig naturlagarna. Det går inte att säga att ett bolag är klimatneutralt utan att styrka och verifiera detta med vedertagna metoder uttryckt i siffror i ton CO_2ekv¹⁾. 

I Sverige tillämpas särskilda definitioner för netto-noll-utsläpp, vilket innebär att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp. 

Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 jämfört med utsläppen år 1990 med några mellanliggande etappmål. De kvarvarande utsläppen ner till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande varaktiga och beständiga åtgärder. En klimatkompensation är således en åtgärd som permanent undanhåller växthusgaser från atmosfären. 

Klimatkompensation 

Grundfilosofin för klimatkompensation är att en del av själva klimatnyttan ska göras utanför företagets eller organisationens gränser för att det ska klassificeras som klimatkompensation. Offentlig publicering av beräkningsunderlaget för klimatkompensering med redovisning av minskade utsläpp måste redovisas i ton CO_{2 ekv}.

En klimatkompensation kan utnyttjas i utvecklingsländer med åtgärder med till exempel förnyelsebar energi där sol och vind ersätter kol och vedeldning. Att kompensera inom ramen för olika internationella standarder (ISO 14021 eller PAS 2060) utgör dock ingen garanti för en varaktig klimatkompensation även om det är förenligt med standarden. 

Ett exempel på en något tveksam klimatkompensation är trädplantering. Olika konsultbolag erbjuder klimattjänster åt svenska företag med bland annat plantering av träd som klimatkompensation, företrädesvis i utvecklingsländer. 

Problemet med trädplantering är att det inte kan betraktas som en varaktig permanent lösning för att minska klimatutsläpp. Sakförhållandet är att träd har en naturlig cykel och även om ett träd först binder koldioxid så kommer det vid ett senare tillfälle att naturligt dö eller fällas och avge all uppbunden koldioxid. 

Trädplantering kan dock vara en positiv åtgärd (ej kompensation) om den leder till ett aktivt skogsbruk med krav på återplantering med blandade trädslag. Då blir det ett gynnsamt kretslopp som binder jord och kan ge upphov till betydligt bättre agroforestry-system och kan även skapa nya inkomstkällor för lokalbefolkningen.

Bevarandet av stående skog i regnskogen är alltid den bästa åtgärden att bibehålla balans av växthusgaser. I Sverige avverkas förnärvarande hela tillväxten av skog i Götaland och nästan hela tillväxten i Svealand, så där är uttaget redan begränsat, enligt en rapport från Tomas Lundmark, SLU.

Byggsektorn driver på

Byggföretagen har med stöd av SBUF (Svenska Byggbranschens utvecklingsfond) genomfört flera forsknings- och utvecklingsprojekt inom hållbarhet. Arbetet har ofta skett i samarbete med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), KTH, IVL och flera byggbolag. Några av forskningsresultaten har bland annat Boverket kunna utnyttja som underlag för de klimatdeklarationer som de håller på att ta fram och kommer att införas år 2022.

Klimatdeklarationer är något som för övrigt byggsektorn själva har rådighet över och kan påverka. Byggföretagen har också visat i sin FoU-verksamhet att det med i dag tillgänglig teknik går att minska utsläppen av CO_2-ekv med cirka 20 procent under själva byggproduktionsskedet på byggarbetsplatsen.

Exempel på några direkt tillämpliga åtgärder är:

• Den stora komplexiteten inom byggsektorn gör att det är nödvändigt med en kraftfull kunskapsuppbyggnad främst inom inköpsfunktionen så att rätt och relevanta hållbarhetskrav kan ställas vid upphandling och inköp av material och produkter.
• Vid upphandling bör krav ställas på transport per järnväg alternativt med lastbilstransport med förnybara bränslen, såsom HVO  (Hydrogenated vegetable oil). Genom att även använda HVO för byggplatsens fordon och maskiner minskas klimatpåverkan betydligt.
• Betong är en produkt som har en relativ hög utsläpp av CO_2-ekv. Den betong som upphandlas bör vara så kallad ”grön betong” med inblandning av masugnsslagg som minskar utsläppen av CO_2-ekv, där till exempel Skanska bedrivit ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Konstruktion av slankare bjälklag är en annan viktig faktor för att minska mängden betong.
• Energieffektiva byggbodar bör upphandlas gärna med anslutning till fjärrvärme i stället för el där så är möjligt.
• Dörrstängare vid verktygsförråd och bodar minskar utsläppen av CO_2-ekv.

El-effektfrågan inger oro

Byggsektorn har hittills inte engagerat sig tillräckligt i frågor som berör energitillförsel, främst el. Orsakerna är inte minst att el-frågorna hittills präglats av politisk instabilitet, kortsiktighet, oenighet och att många politiska beslut ofta tas på emotionella grunder. Väderberoende solcells- och vindkraftsanläggningar visar stora variationer, inte bara mellan dag och natt och årstid utan även mellan flera dagar beroende på molnighet och stiltje. 

Sammantaget är detta ett problem ur el-effektsynpunkt. All el-effektivisering har hittills ätits upp av befolkningsökningen. Sedan 2017 har befolkningsökningen nått upp till över 10 miljoner invånare. Om tio år beräknas folkmängden i Sverige ökat till 11 miljoner. Befolkningsutvecklingen och industrins behov, men även att andelen elbilar ökar, innebär att el-effektbehovet kommer att öka. Enligt IVA beräknas elbehovet öka från dagens 145 TWh till mer än 200 TWh till 2045. Energisakkunniga känner en stark oro hur el-effektfrågan kommer att kunna lösas i ett längre framtidsperspektiv framförallt i södra delen av Sverige. 

Med stöd av SBUF, Energimyndigheten och andra forskningsorgan bör byggbranschen engagera och fördjupa sig i el-effektfrågorna. Risken är annars stor att bland annat byggsektorn inom ett begränsat antal år kan ställas inför allvarliga strukturella försörjningsproblem med begränsade investeringar.

¹) En koldioxidekvivalent (CO₂ ekv.) är en summa mängd av gaser som motsvarar klimateffekten av koldioxid. Det är ett sätt att översätta olika gasers bidrag till global uppvärmning till en enhetlig skala.

Text: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg
Foto: Ingar Lindholm  Foto översta stora bilden: Eyoel Kahssay /Unsplash 

Oberoende referenser
[1]   Lunds universitet, Trädplantering kan tyvärr inte lösa klimatet. 
[2]   Råd och Rön, Så fungerar klimatkompensation.
[3]   Svenska Dagbladet, Plantera träd löser inte klimatproblem, Anders Silen.
[4]   Tricorona, Johan Rockström, intervju 3 februari 2014.