Så ska taxonomin göra investeringarna hållbarare

EU:s nya taxonomi ska klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara – och på så sätt styra kapitalet i grön riktning.

Flera tunga aktörer i samhällsbyggnadssektorn – och den svenska regeringen – varnade för att stora delar av de svenska fastigheterna, skogsbruket, vattenkraften och bioenergin i Sverige skulle klassas som icke hållbara investeringar i sin nuvarande utformning.

Men när EU presenterade den delegerade akten den 21 april kom många farhågor på skam. 

EU-taxonomin är tänkt att bli en viktig del i den gemensamma europeiska miljöpolitiken, och ingår i den bredare gröna giv med målsättningen om ett klimatneutralt EU år 2050, och är mer specifikt en del av EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt.

Det gemensamma klassificeringssystemet för miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter trädde i kraft 12 juli 2020. Därefter kommer det att genomföras stegvis och först 1 januari 2023 väntas det vara helt infört.

Utkastet till så kallad delegerad akt – som kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen – publicerades i november 2020. Det gällde för de två klimatmålen, och akten var öppen för svar till och med den 18 december. Totalt nästan 50 000 svar kom in från regeringar, myndigheter, företag, organisationer och privatpersoner. Många från Sverige har svarat, också regeringen efter överläggningar med riksdagens finansutskott.

Den reviderade delegerade akten presenterades 21 april 2021.

Den delegerade akten träder i kraft senast fyra månader efter att den offentliggjorts – om inte parlamentet eller rådet invänder. För att detta ska ske krävs det att en kvalificerad majoritet i rådet röstar ner förslaget. Det innebär att 55 procent av rådsmedlemmarna som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning säger nej (15 av 27 länder). De kan be om två månader extra betänketid. För parlamentet gäller enkel majoritet.

Dessa kriterier kommer att börja tillämpas från och med 1 januari 2022.

>> Läs också: Experten: Minskar greenwashing och ökar transparensen

Vad innebär taxonomin?

Taxonomin klassar om en ekonomisk aktivitet ska anses vara grön eller inte grön.  Den ska inkludera aktiviteter med störst potential för en hållbar omställning som väsentligt bidrar till uppfyllandet av Parisavtalets sikte på en genomsnittlig temperaturökning om maximalt 1,5 grader samt miljömål under den gröna given.

För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en ekonomisk aktivitet bidra väsentligt till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt ska skada något av de andra målen. Ingen aktivitet utesluts på förhand med undantag för fossil energiproduktion.

För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som hållbar i enlighet med taxonomin ska den:

• Utgöra ett väsentligt bidrag till ett av de definierade miljömålen i taxonomin

• Inte ha någon negativ påverkan inom de övriga miljömålen

• Uppfylla minimikrav inom hållbarhet (utföras i överensstämmelse med sociala minimigarantier)

Av de sex miljömålsättningar som innefattas i taxonomin finns detaljerade riktlinjer för de första två – och det är alltså dessa som nu varit ute för granskning. Dessa är:

1. Begränsning av klimatförändringar.

2. Anpassning till klimatförändringar.

3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.

4. Omställning till en cirkulär ekonomi.

5. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.

6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

 

Vilka omfattas?

De aktörer som ska rapportera är finansmarknadsaktörer och emittenter som erbjuder finansiella produkter inom EU, exempelvis pensionsfonder, banker och kapitalförvaltare.

Det gäller företag som omfattas av EU:s minimikrav för direktivet för hållbarhetsrapportering, som ska ange hur stor del av deras verksamhet som är förenlig med taxonomin.

Eftersom Sverige tillämpar en striktare tolkning när det gäller hållbarhetsrapporteringen har det förekommit uppgifter om att alla företag med fler än 250 anställda skulle omfattas av taxonomin. Men det dementerar finansminister Per Bolund i en kommentar till Dagens Industri. I detta fall är det just EU:s kriterier som gäller, enligt direktivet 2014/95/EU.

Kravet gäller då stora företag av allmänt intresse (PIE) med fler än 500 anställda. DI påpekar att detta för Sveriges del innebär att ett hundratal företag omfattas av taxonomikraven.

Regeringen påpekar dock att detta kommer att påverka hela investeringskedjan och ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet. Likaså förväntas kravet på större företag att redovisa sin verksamhet att spilla över på mindre företag.

Finansmarknadsaktörer ska informera om hur stor andel av en produkt som är investerad i miljömässigt hållbara verksamheter enligt taxonomin. De aktörer som inte erbjuder sådana produkter ska också informera om detta.

 

Här är några av de ändringar som finns i den delegerade akten EU
presenterade den 21 april:

Energiprestanda i fastigheter

Utkastet

Enbart byggnader med energiklass A (EPC A) får betecknas som hållbara. 

Byggföretagens remissvar

I ett värsta scenario kan befintliga byggnader till och med komma att rivas – även i fall där renovering är mer hållbart än nyproduktion. Därför vill Byggföretagen se en klassning där exempelvis topp 15% av de befintliga byggnaderna kvalar in som gröna – detta skulle ge en mer rättvis bedömning av alla EU-länder. 

Delegerade akten

EU ändrade sig och den delegerade akten räknar nu inte bara fastigheter med energiklass A utan också fastigheter som tillhör de topp 15 procenten i medlemslandet som gröna investeringar. Dessutom skiljer den nu mellan bostadshus och kommersiella fastigheter i klassningen.

 

Bioenergi

Utkastet

Räknades i utkastet som ett övergångsmedel.

Svebios remissvar

Taxonomin innebär ett oproportionerligt gynnande av elektrifiering och vätgas och är därför inte teknikneutral. Bioenergilösningar missgynnas eller försummas, och bioenergi klassas som en övergångsaktivitet, utan någon vetenskaplig grund trots att bioenergilösningar uppfyller nästan alla definitioner ”som väsentligt bidrar till att minska klimatförändringarna” i artikel 10.1 i EU 2020 / 852.

Delegerade akten

Räknas som ett långsiktigt hållbart alternativ som harmonierar med den EU-lagstiftning som redan finns på området.  

 

Skogsbruk

Utkastet

EU-kommissionens förslag hade endast ”förbättrat skogsbruk” (improved forestry management) på listan över hållbara aktiviteter.

Regeringens remissvar 

Regeringen skrev i sitt remissvar att ”det nya begreppet ’förbättrat skogsbruk’ […] innebär att den absoluta merparten av det existerande svenska skogsbruket inte skulle kunna klassificeras som hållbart enligt taxonomin” och att förslaget istället bör ”baseras på existerande definitioner av hållbart skogsbruk”.

Delegerade akten

Skogsbruk räknas som en hållbar aktivitet i taxonomin om flera kriterier uppnås. En klimatanalys måste göras två år efter att skogsbruksaktiviteten startas. Det gäller skogsägare som äger 13 hektar eller mer och med början nästa år. Dessutom måste det finnas  en skogsbruksplan som ska ses över vart tionde år. Kriterierna för skogsbruk kommer att ses över i takt med att nya direktiv presenteras.

Naturgas och kärnkraft

Kärnkraft och icke-förnybar naturgas – fossilgas – klassificeras i ett senare skede av arbetet med taxonomin på grund av oenigheter mellan medlemsländerna. Kommissionen meddelar också att de kan tänka sig att ha specifik lagstiftning för sådana aktiviteter som främjar övergången från kol till naturgas, men som inte finns med i taxonomin.

Personbilar

Fordon som släpper ut mindre än 50 gram koldioxid per kilometer anses ha en dämpande effekt på klimatförändringen till och med 31 december 2025. Därefter räknas enbart fordon med noll utsläpp som hållbara. Det innebär att bara helelektriska fordon klassas som gröna enligt taxonomin. 

—

Fakta: Vad är en delegerad akt?

• Kommissionen kan anta delegerade akter efter att Europaparlamentet och rådet har delegerat befogenheten i en EU-rättsakt.
• Den delegerade akten får inte ändra väsentliga delar av grundrättsakten.
• Grundrättsakten måste ange mål, innehåll, omfattning och varaktighet för delegeringen.
• Europaparlamentet och rådet kan återkalla delegeringen eller göra invändningar mot en delegerad akt.