Experten om taxonomin: Minskar greenwashing och ökar transparensen

0
209
Matilda Persson, hållbarhetsrådgivare på 2050, väntar med spänning på hur att se hur marknads­aktörerna kommer att använda sig av taxonomin i praktiken.

EU växlar upp klimatinsatserna. Under kommande år kommer flera viktiga nyheter som kommer att påverka medlemsländerna stort.

Men vad betyder detta för samhällsbyggnadssektorn?

– Målet är att nå EU:s klimatmål, alltså en klimatneutral ekonomi senast 2050, och målsättningarna i den gröna given. Taxonomin blir en färdplan för att kunna göra investeringar som ska bidra till att målen, säger Matilda Persson som är hållbarhetsrådgivare på konsultbyrån 2050. 

Under 2019 satt hon i den tekniska expertgruppen, TEG, som arbetade fram utkastet till taxonomi som presenterades i fjol. Sedan dess har hon följt utvecklingen och har varit ett stöd till organisationer för framtiden med taxonomin genom att sätta taxonomin i relation till verksamheterna.

– Den flög under radarn under en lång tid, och det var ett par remissrundor redan 2019.  Sedan kom ett utkast till en delegerad akt i slutet av förra året med kriterier för när en aktivitet får klassificeras som hållbar då den bidrar till ett av miljömålen, berättar hon.

>>Läs också: Så ska taxonomin göra investeringarna hållbarare

Denna gällde aktiviteter som bidrar till de två första miljömålen: 

1: Begränsning av klimatförändringar

2: Anpassning till klimatförändringar

Nu gick taxonomin inte längre att undgå. Och utkastet genererade tiotusentals remissvar – inklusive från den svenska regeringen – många med mycket kritiska synpunkter. Men många av dessa remissvar är identiska, där flera företrädare organisationer och företag har kopierat och klistrat in samma text.

– 46 000 remissvar låter ju väldigt våldsamt, men egentligen handlar det om ungefär 3000 unika svar, säger Matilda Persson.

Men omfattningen var ändå så stor att den delegerade akten, som skulle ha antagits vid årsskiftet, presenterades först 21 april.

Nästa steg är en delegerad akt som ska antas senast den 1 juni 2021 som specificerar informationskraven på de organisationer som ska rapportera enligt taxonomin. I slutet av året väntas även en delegerad akt antas med tekniska granskningskriterier för aktiviteter under de övriga fyra miljömålen. Det gäller:

3: Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.

4: Omställning till en cirkulär ekonomi.

5: Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.

6: Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

Som ett ytterligare stöd för marknaden presenterar EU:s expertråd, den så kallade plattformen för hållbara finanser (The Platform on Sustainable Finance), en rapport på hur en taxonomi med aktiviteter som inte har påverkan på miljömålen eller till och med skadar dem skulle kunna utformas. 

Ett utkast på den rapporten är att vänta i slutet av maj och den förväntas slutrapporteras i september. Det är också då vi får en rapport om hur en taxonomi med aktiviteter som gynnar social hållbarhet skulle kunna se ut. 

Men varför behöver vi en taxonomi?

– Marknadsaktörer i EU behöver en gemensam definition av vad som är en hållbar ekonomisk aktivitet, det förväntas styra kapital i en hållbar riktning. Det vore förödande för klimat- och miljöarbetet om varje EU-land har olika definitioner av vad en hållbar investering är.

Så är situationen “nästan i dag”, berättar Matilda Persson. 

– Tanken är att det ska finnas transparens när det gäller hållbara investeringar. Taxonomin i sig är bara ett uppslagsverk, själva definitionen av detta. Sedan blir det intressant hur olika aktörer väljer att använda uppslagsverket, säger Matilda Persson.

Taxonomin gör bara vissa företag och finansmarknadsaktörer direkt redovisningsskyldiga. Det gäller exempelvis vissa typer av finansmarknadsaktörer som banker som har fondportföljer, och om då måste ange hur stor del av deras respektive produkter som är “gröna” enligt taxonomin.

– Den ska ha en normativ effekt på hållbarhetsrapportering, även i de företag eller organisationer som inte rapporterar enligt regelverket, men som ändå kartlägger, resonerar kring och redovisar verksamheten i linje med taxonomin.

Reglerna bidrar till en allmän och frivillig rapportering, alltså. Tanken är också att de ska vara en drivkraft till förbättringar inom många områden.

– Säg att din verksamhet i dag inte uppnår kraven på en hållbar aktivitet som finns i taxonomin. Har du en plan för hur du ska nå kraven så är respektive investering för att komma dit att räknas som grön, säger Matilda Persson.

Att ha en verksamhet som uppnår krav i taxonomin ger både kommunikativa fördelar och kan påverka cost of capital med lägre räntor och gröna lån.

Att anpassa och begränsa sådant som påverkar klimatet är högaktuellt och där finns det en stark politisk vilja: Sverige har en målsättning om att nå ”netto-noll” utsläpp av växthusgaser år 2045, och där kan taxonomin bli ett viktigt verktyg för att mäta och sätta upp mål.

Men begränsningar av klimatutsläppen är bara en del av miljömålen, och andra delar kan vara svårare att kvantifiera.

– Biologisk mångfald seglar upp som en allt viktigare fråga. Men det är svårt att mäta hur den ekonomiska aktiviteten påverkar den biologiska mångfalden: det handlar om sådant som utsläpp, farligt avfall, vattenhantering. Och detta är mycket svårare att kvantifiera.

När den delegerade akten gick ut på remiss i fjol var det många svenska röster som oroades av förslaget. Sverige är bra på hållbarhet i en internationell jämförelse, ett försprång som tycktes straffa sig i den kommande taxonomin. 

– Vad gäller hållbart samhällsbyggande ligger vi långt framme i Sverige – och det gör oss konkurrenskraftiga. Men då ska man ju ta tillvara det transparensverktyg som finns för att kommunicera detta tydligt. Syftet med taxonomin är att minska greenwashing och öka transparensen.

Man ska samtidigt komma ihåg att bara för att en aktivitet inte är med i taxonomin betyder det inte att den är ohållbar och det finns inga krav i taxonomin på huruvida man ska investera i linje med den, påpekar Matilda Persson. 

Dessutom är utformningen av taxonomin under fortsatt förhandling, och vad som slutligen kommer att klubbas igenom i EU-parlamentet och rådet är oklart.

Enligt utkastet på den delegerade akten som kom i december 2020 var det bara byggnader med energiklass A (EPC A) som fick betecknas som hållbara. Problemet var att byggnaderna klassas olika i olika medlemsländer. 

– I Nederländerna är det exempelvis omkring 15 procent av beståndet som räknas som grönt. I Sverige är motsvarande andelen bara 2–3 procent. Det blev alldeles för snävt i vissa länder.

EU ändrade sig och kommer även att inkludera fastigheter som tillhör de topp 15 procenten i medlemslandet i det som räknas som gröna investeringar. Dessutom skiljer akten mellan bostadshus och kommersiella fastigheter i klassningen.